Idag offentliggjordes en rapport som Price Waterhouse Coopers tagit fram på uppdrag åt basenergins energisamarbete SKGS (SKGS står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) med titeln ”Vad kostar kraften?”. Den innehåller en kostnadsjämförelse för ny kraftproduktion mellan vattenkraft, kärnkraft och vindkraft med styrmedel och andra skatter undantagna.
Två olika finansieringsalternativ för kärnkraft undersöks vid sidan av de två förnyelsebara produktionsalternativen och föga förvånande är det ett av kärnkraftsalternativen som kammar hem första platsen. 
Tre olika kostnadsscenarion behandlas och i ”basscenariot”, som kostnadsmässigt mest liknar verkligheten som den ser ut idag, hamnar det ena kärnkraftsalternativet på ett elpris på 295 SEK/MWh mot vattenkraftens 391 SEK/MWh och vindkraftens 645 SEK/MWh. Siffrorna anger nödvändigt elpris, utan hänsyn till skatter och subventioner, för att investeringarna i de olika produktionskategorierna ska vara lönsamma med marknadsmässiga avkastningskrav. Det bör dock tilläggas att den skatt som åläggs kärnkraften för hanteringen av kärnbränslet är medtagen då denna hantering är ett krav för driften och därmed att likställa med en driftskostnad.
Kritiska röster höjdes givetvis omedelbart. Vindkraftsbranschen ifrågasätter beräkningarna, bland annat för att konsulterna räknat med för kort livslängd på vindkraftverken. I rapporten används en livslängd på 20 år, vilket PwC grundar på egna erfarenheter från vindkraftskalkyler. Men också tillverkare listar livslängder i storleksordningen 20 år så vad klagomålet grundar sig på förstår jag inte. Vidare hade vindkraftskonstruktörerna gärna sett en högre siffra för tillgängligheten än 26% vilket jag har svårt att motivera, i synnerhet för landbaserad vindkraft vilken avses här. Tittar man på statistik för exempelvis Norden är 25% ett ganska realistiskt kapacitetstal. Norge visar de högsta tillgänglighetstalen på 31-34% och övriga Norden hamnar mellan 22-24%.
Ska man fortsätta kommentera rapporten anser jag att en livslängd på 40 år för en ny kärnreaktor lite i underkant. 50 år eller till och med längre är nog närmare verkligheten, även om inga livstidsförlängande investeringar görs.
Det jag dock reagerar mest på är statssekreterare Ola Alterås (C) kommentar i DN (nätupplagan 1/10-2010) där han har svårt att se vitsen med ett elpris som inte tar ansvar för den verklighet basindustrin lever i:
Miljöskatter och olika regleringar finns ju där i syfte att priset ska spegla den verkliga samhällsekonomiska kostnaden. Det gör ju inte de rena marknadspriserna.
Nu är väl ändå Alterå ute och cyklar? Om en nation har ett ändligt kapital att investera och vill maximera energimängden ut från detta kapital, är då inte kostnaden UTAN skatter och straffavgifter det bästa och ENDA sättet att uppskatta detta? Eller kan man kanske lämna statliga subventioner på 100% till vindkraftsproducenter och då blir det helt plötsligt gratis för samhället att skaffa miljövänlig energi? Nej Alterå, det är skattebetalarna som står för subventionerna och de vill med största säkerhet se dessa göra största möjliga nytta.
Jag har full förståelse för ansträngningarna att med subventioner och straffavgifter fasa ut fossila bränslen. Då detta är en försvinnande resurs är detta en övergång som förr eller senare måste komma, men att utnyttja samma medel för att straffa en möjlig ersättare anser jag vara en direkt samhällsfara då övergången blir betydligt kostsammare för samhället som helhet.
Njae, Alterå har rätt i det han säger. Rapporten (som ju är en partsinlaga) bortser från alla externa kostnader som samhället får betala på ett eller annat sätt. Att ignorera sånt ger ett värde att utgå från, men det säger inte hela sanningen.
Exempel som påverkar alla kraftformer:
direkta miljöeffekter och oljud från kraftverk
rädsla för och potentiella effekter av olyckor
risker pga externt beroende av bränsle, delar, etc
extra myndigheter och skydd från samhället
Rapporten nämner iofs att Vojmåverket inte kunde byggas just pga miljöeffekter, som då uppenbarligen befanns vara så stora att de eventuella vinsterna med verket inte kunde motivera miljökostnaden. Sånt ingår inte i siffrorna. Jämför också Stora sjöfallets nationalpark som nu inte längre har något stort fall pga vattenkraftsutbyggnad.
De rapporterade kostnaderna motsvarar alltså varken samhällets eller företagets kostnader, så man kan lugnt hävda att de är ganska irrelevanta i verkligheten. Genomsnittlig nation är ute efter att maximera samhällsnyttan och det är definitivt inte detsamma som att maximera energimängden.
Hej! Som jag uppfattar det är alltså kontentan i ditt resonemang att samhällsnyttan skulle vara större för vindkraft än för kärnkraft? Vänligen utveckla.
Nej, jag säger bara att Alterå har rätt enligt ett sätt att se på saken. Därmed inte sagt att siffrorna i rapporten saknar intresse, de är en del i det hela. Om vi antar att rapporten är rättvisande kan vindkraften ändå vara bättre för samhället om samma mängd kärnkraft har så mycket större negativa externa effekter att det uppväger det högre priset för vindkraften. Då balanserar man det hela genom att lägga skatter/subventioner etc på de olika alternativen; har man gjort rätt kommer det totalt sett bästa alternativet (eller mixen) att användas.
Jag har ingen koll på summan av de externa effekterna för något av alternativen. Men visst, jag tycker vindkraft verkar tryggare om än svårt att skala upp. Jag noterar att kärnkraftsbranschen inte klarar att hålla våra existerande reaktorer, med välkänd teknik, i drift utan problem. Löftena om ny och i fullskala oprövad teknik känns inte helt tillförlitliga.
Jag håller inte med dig och Alterå. Ända sedan den folkliga opinionen vände sig mot kärnkraft i slutet av 70-talet och början av 80-talet har denna successivt beskattats hårdare och nu på senare tid när klimatfrågan kommit upp på agendan på allvar har förnyelsebar energi blivit ”populärt” och därför erhållit stora subventioner. Nu talar vissa om en nytändning för kärnkraften och det återstår att se om detta kommer påverka beskattningen.
Kontentan är att dessa svängningar i attityd inte baserar sig på några egentliga förändringar av de underliggande förutsättningarna. Sverige har exempelvis inte på mycket lång tid, om någonsin, varit beroende av fossila bränslen för elproduktion och vi har bättre förutsättningar än de flesta av nå våra klimatmål. Jag anser att skatter och subventioner till stor del är resultatet av politisk populism och lobbying snarare än avancerade analyser av vilken energimix som ger störst samhällsnytta.
Jag har inget principiellt emot vindkraft, men när man tar del av energidebatten på många håll (bla i Sverige och EU) verkar den allmänna åsikten vara att det går utmärkt att byta kol-, gas- eller kärnkraft mot vindkraft rakt av, helt utan hänsyn till dess intermittens. Självklart är förutsättningarna för en större andel vindkraft bättre i exempelvis Sverige och Norge där vi har en stor andel vattenkraft att reglera med, men i Danmark, England eller Tyskland då? Jag menar att man med en för stor andel vindkraft riskerar att bygga in sig i ett hörn där man till slut varken har tillräckligt med tillförlitlig energi eller kapital kvar att ställa situationen till rätta med.
Mina preferenser har inget med saken att göra. Rapporten ignorerar explicit allt annat än den råa produktionskonstnaden för kraftverken. Det är sunt, men det gör att resultatet skiljer sig (mer eller mindre) från vad nyttan är för samhället. Eftersom samhället försöker kompensera för det med ekonomiska styrmedel så skiljer sig resultatet även från vad kraftverket i verkligheten får betala. Alltså är rapporten en pusselbit (stor eller liten) men visar inte nödvändigtvis det bästa alternativet vare sig för Sverige eller kraftbolagen.
Så tolkar jag Alterå, och jag tycker han har rätt. Oavsett vilket alternativ man gillar.
Att ta hänsyn till externa effekter är inte partiskt, det är sunt. Som du säger så ska man räkna in reglerkraftsbehovet när man tittar på vindkraften och försöka undvika både avsiktliga och oavsiktliga felaktigheter — ta till sig information och filtrera bort lobbyisterna. Min teori är att resultatet blir mer rättvisande om man tar med alla kända faktorer än om man glatt ignorerar dem, men alla har vi våra favoritmetoder. Och glöm nu inte att det är en rapport från en lobbygrupp vi diskuterar
Återigen, vem avgör nyttan för samhället och vad baseras detta avgörande på? Du hänvisar till ”samhället” men ”samhället” inte är konsekvent utan följer minsta motståndets väg av, i många fall, rent populistiska anledningar. Är detta att maximera samhällsnyttan? Var finns den tekniska och ekonomiska analysen?
Självklart ska man i den mån det är möjligt ta med alla kända faktorer, det är en förutsättning för att kunna ta korrekta beslut. I det avseendet är inte den här rapporten heller komplett, inte på långa vägar. Men nu pratar vi om att ta med skatter och styrmedel som inte är en faktiskt kostnad vare sig för uppförande, produktion eller avveckling utan något som styrs av vilken regering som för tillfället sitter vid makten. Om det visar sig att vindkraft ger den största ”samhällsnyttan” idag med allehanda statliga subventioner inräknade, innebär det att vindkraften bör avvecklas om nästa regering ställer om skattetrycket för att gynna något annat? Har några energimässiga fundamenta egentligen förändrats?
Nej, rapporten kommer från en konsultfirma men är beställd av en lobbygrupp. Skillnaden är att den här konsultfirman beräknar kostnaderna på ett sätt som överensstämmer med hur jag anser att de bör beräknas. Något som exempelvis EIA också verkar hålla med om. Det är för mig ett mysterium hur en stat kan föra en ansvarsfull energipolitik om man inte känner till de underliggande förutsättningarna.
Argh, nu blandar du ihop den rena nyttan med styrmedlen.
Samhällsnyttan per kWh för ett energislag är svår att få grepp om, den bestäms lämpligen så gott det går genom forskning etc. Den påverkas i sig inte alls av styrmedlen, även om man kanske kan räkna in nettot för statskassan i slutänden. Subventioner är i så fall belastande.
Styrmedlen är politiskt beslutade, förhoppningsvis baserat på fakta och medvetna val. Jag hoppas och tror att den tekniska och ekonomiska analysen vägs in. Och jo, styrmedlen är faktiska intäkter och kostnader för producenten. Förhoppningsvis matchar de någorlunda samhällets kostnader.
För mig känns det naturligt att ta med den rena nyttan (utan styrmedel) om man vill räkna samhällsekonomiskt på själva energiproduktionen, och lägga till styrmedelseffekter om man vill se en mer verklighetsnära bild. Bryr man sig bara om företagsekonomin ska man räkna in styrmedel men inte nytta. I samtliga fall har rapporten möjliga siffror att utgå från.
Att Alterå bryr sig om effekterna på samhället är en himla tur, det är nämligen politikernas jobb att försöka få ordning på styrmedlen så att de maximerar nyttan. Naturligtvis så kan olika viktningar av mjuka värden påverka (liksom nya kunskaper och ändrad omvärld) och ge ändringar över tid. Detsamma gäller alla skatter i vårt land; jag har svårt att se att det skulle bli bättre av att vi helt sonika slutade att försöka göra rätt och istället slopade alla skatter, stat och domstolar.
De ”underliggande förutsättningarna” går inte att känna till fullt ut. För mig är en ansvarsfull politik att göra det bästa man kan givet de ”kunskaper” vi idag tror på. Där ingår att man ska undvika stora, snabba ändringar i styrmedlen. Eftersom besluten alltid måste vara delvis grundade på tro och ideologi kommer i princip alla i befolkningen tycka att de är mer eller mindre felaktiga, men det är sånt man får leva med.
Jag har aldrig hävdad att samhällsnyttan per kWh påverkas av skatter och styrmedel. Däremot påverkas samhällsnyttan per investerad krona i allra högsta grad av både skatter och styrmedel. Du skriver:
Och det är väl här våra åsikter går isär. För bara några år sedan var tex uppförande av nya reaktorer otänktbart. Nu har plötsligt lagstiftningen ändrats. Vilka fundamenta har förändrats förutom att en ny regering sitter vid makten? Hur kan samhällsnyttan skilja sig så markant mot för fyra år sedan om besluten baseras på tekniska och ekonomiska analyser? Är omvärlden så föränderlig? Har något omvälvande hänt inom forskningen?
Vidare är rapporten tydlig med att den INTE skall användas till investeringsbeslut i nya kraftverk eftersom den inte avspeglar rådande marknadsförhållanden utan som indikativt underlag vid diskussioner. Den pekar alltså på en del, den ekonomiska, av samhällsnyttan. Jag skulle vilja se de analyser av andra delar som motiverar massiva subventioner av vindkraften och massivt skattetryck mot kärnkraften (för att ta två exempel).
Slutligen är det ingen som har hävdat att skatter, domstolar och stat skall avvecklas. Vi diskuterar beslutsunderlag.
Efter lite efterforskning visar det sig att Sveriges satsningar på vindkraft i grund och botten beror på EU-gemensamma beslut. Energimyndigheten fick 2007 på uppdrag av regeringen i uppgift att föreslå planeringsmål för vindkraftsutbyggnaden i Sverige fram till 2020. I rapporten ”Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020″ föreslår man där den linje riksdagen gått på sedan dess, nämligen ett planeringsmål på 30 TWh vindkraft. I rapporten framgår också att i princip allt hänger på vilka direktiv som kommer från EU-kommissionen, dvs hur stor del av energiproduktionen inom EU som skall komma från förnyelsebara källor samt hur stor del Sverige skall stå för. Vad som dock är intressant är att förslaget om 30 TWh lades innan EU klimatmål presenterades 2008.
Energimyndigheten är väldigt tydlig med att vindkraften helt saknar konkurrenskraft utan betydande subventioner i form av elcertifikatsystemet i sin rapport. Vidare noterade jag att en av Energimyndighetens uppgifter är att främja ökad vindkraft, det finns med i deras instruktion (SFS nr: 2007:1153). Detta är alltså redan politiskt beslutat och då har jag svårt att se hur myndigheten skall kunna komma med analyser som visar på något annat.
Svenska Kraftnät skriver i sin rapport, också på uppdrag av regeringen, att för en ökning med 30 TWh vindkraft kräver att reglerkraften ökas med mellan 4300-5300 MW, alltså motsvarande 4-5 kärnreaktorer. Vidare konstaterar man att den svenska vattenkraften redan är fullt utnyttjad och därför inte kan sköta någon betydande del av denna reglering. Vidare förväntas förstärkningen av stamnäten bli avsevärd och förlusterna i systemet öka, och med detta garanterat slutnotan för samhället.
Hur som helst, min poäng är att hela det här spektaklet är ett politiskt påhitt från början till slut.
Det är projekt som detta som intresserar mig. Det ger intressenter, vilket inkluderar stater, möjlighet att i förväg förstå och utvärdera konsekvenserna av sin energipolitik.
Pingback: Peak oil | energibloggen