Peak oil – vara eller icke vara?

Expertgruppen för Miljöstudier håller idag ett seminarium på Rosenbad om oljeproduktionstoppen och dess eventuella effekter. Seminariet går att följa online och startar klockan 13. Vad man i sina analyser kommit fram till skvallrar man dock redan om i inbjudan:

I en rapport till Expertgruppen för Miljöstudier granskar professor Øystein Noreng vid Handelshögskolan BI i Norge ovanstående scenario. Han kommer bla fram till att frågan är överdramatiserad beroende på en underskattning av marknadens och prisets betydelse för utvecklingen. Han menar vidare att även om oljan är en ändlig resurs är det föga troligt att slutet på oljan, är något omedelbart problem.

Även professor Kjell Aleklett från Globala Energisystem vid Uppsala Universitet kommer medverka vid seminariet och det är väl ganska troligt att han inte kommer instämma med rapportens författare. Det är ganska anmärkningsvärt att man väljer en ekonom för att undersöka fenomenet och inte en fysiker eller geolog, men å andra sidan ligger Expertgruppen för Miljöstudier under Finansdepartementet vilket förklarar en del.

Nu på morgonen går dessutom Noreng ut i SvD och menar att ”teorin om peak oil stämmer inte”. Två huvudsakliga argument förs fram.

  1. Högre priser ger ökade incitament för teknikinvesteringar vilket förbättrar utvinningsmöjligheterna, samtidigt som forskning och utveckling sänker kostnaderna för prospektering, utbyggnad och drift.
  2. Höga oljepriser försvagar efterfrågan och uppmuntrar till investeringar i energibesparing och nyproduktion.

När det gäller den första punkten menar Noreng exempelvis att redan vid 50-60 $/fat är utvinning av skifferolja ekonomiskt bärkraftigt och det må så vara. Problemet är dock att utvinningstakten av skifferolja, eller tjärsand för den delen, aldrig kommer komma upp i den vi sett och ser idag för konventionell olja. Processerna är för komplicerade och energikrävande för att detta skall vara möjligt vilket är ett fysiskt och geologiskt faktum som inte förändras oavsett hur mycket pengar man kastar på det.

När det kommer till olja har det under de senaste tio åren ganska tydligt framkommit att det rör sig om en inelastisk marknad. Det vill säga, ökat behov har inte lett till ökad produktion utan enbart till ökat pris. Bara detta faktum motbevisar Norengs första argument. En anledning är att även om nya fyndigheter som hittills inte ansetts bärkraftiga nu börjar leverera slutar äldre fält producera i en ännu högre takt.

Precis som Noreng skriver leder högre priser dock till försvagad efterfrågan. Med tanke på hur inlåst världen är i oljebaserad infrastruktur innebär lägre efterfrågan på olja att den övriga ekonomin redan lider. Till skillnad från andra produkter kan inte olja med ett enkelt handgrepp bytas ut mot exempelvis kol eller gas vilket rubbar de marknadsekonomiska spelreglerna. Om det nu är global lågkonjunktur eller till och med recession som krävs för att minska oljekonsumtionen, kan man då verkligen som Noreng gör hävda att brist på olja inte får långtgående ekonomiska och sociala konsekvenser?

Tas hänsyn till denna dynamik kommer det dröja länge innan vi närmar oss produktionstoppen. Med all sannolikhet tillräckligt länge för att ytterligare substitut till oljan utvecklas till att bli konkurrenskraftiga.

Intressant påstående då den globala produktionstoppen för konventionell olja redan passerats. Även om man tittar på all liquids (se nedan) som numera presenteras ser man att exportmarknaden för olja minskat sedan 2005 även om den totala produktionen ökat de senaste två åren. De stora oljeproducerande diktaturerna väljer ofta, tvärt emot rådande marknadesekonomiska regler, att själva konsumera en stor del av oljan för att skydda sig mot oroligheter bland den växande befolkningen istället för att sälja den dyrt utomlands.

Tillägg: Vad innebär då osäkerheter i oljepris och/eller -tillgång för Sverige? Som bilden nedan visar har Sveriges oljekonsumtion legat mer eller mindre oförändrad sedan mitten av 80-talet. Behovet är alltså avsevärt mindre än det var under oljekrisernas 70-tal. Expansionen av kärnkraft under 70- och 80-talet ledde till minskat behov av olja då uppvärmningen av hus övergick från oljepannor till direktverkande el. Vad är det då som håller konsumtionen uppe idag? Som bilden nedan visar är det transportsektorn, ett område vars oljebehov fördubblats sedan 70-talet.Problemet är att de enkla förändringarna av vårt samhälle nu genomförts. Att ändra uppvärmningsmetod i våra hus är ett barnsligt enkelt problem att lösa i förhållande till att byta energikälla för nästan hela transportsektorn. Med andra ord är Sverige snarare mer känsligt för störningar i oljetillgången idag än vi var för 30-40 år sedan.

Det bör kanske tilläggas att flera länder i samarbete med IEA redan nu vid dagens oljepriser pratar om att frigöra strategiska oljelager i syfte att försöka pressa ner priserna. I och med de små volymer det rör sig om kommer dock dylika åtgärder knappast göra någon större skillnad.

Tillägg: Igår skrev Kjell Aleklett och Mikael Höök ett svar till Noreng i SvD där de påpekar att en kommande oljebrist är ett reellt hot. Artikeln fortsätter att beskriva den omfattande internationella akademiska forskning som ligger till grund för detta påstående samt belysa det faktum att det är utvinningstakten som är av störst betydelse, inte hur mycket olja som finns i marken.

Oljan i marken må finnas, men det är flödet som är avgörande och det enda som bidrar till samhällets energiförsörjning. Storleken på tanken och storleken på kranen är faktiskt två olika saker.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i ekonomi, energi, olja, peak oil, transport. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Peak oil – vara eller icke vara?

  1. Björn skriver:

    Peak oil förr eller senare, men med tanke på att ingen (oljeproducent) pratar om nedanstående enorma reserver inom USA blir det nog senare än förr:

    Från Wikipedia:
    Oil shale
    The Green River Formation contains the largest oil shale deposits in the world. The 213 billion tons of oil shale contain an estimated 3 trillion US barrels of shale oil, up to half of which is estimated as recoverable or about equal to all the entire world’s proven reserves.

    • Johan skriver:

      Samtidigt är det minst lika viktigt, om inte viktigare, hur snabbt skifferoljan kan utvinnas som hur stora reserverna är. Med tanke på hur energiintensiv processen att utvinna exempelvis skifferolja och tjärsand är blir dessutom energinettot betydligt mindre jämfört med konventionell olja. Det avgörande är trots allt mängden olja som kommer ut på världsmarknaden och kan användas till att utföra arbete, inte hur mycket som ligger i marken eller hur mycket som går åt i processen att framställa olja.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>