Vid mitigering av effekterna av oljeproduktionstoppen anses ofta energibesparingar till följd av effektiviseringar utgöra en stor del av lösningen. Här gäller det dock att vara vaksam, för historiskt sett har effektiviseringar inom olika områden snarare lett till en ökad förbrukning än det motsatta. Detta fenomen brukar kallas för Jevons paradox.
William Stenley Jevons skrev 1865 boken The Coal Question, där
han argumenterade att ett mer effektivt bruk av energi inte leder till minskad konsumtion, snarare motsatsen.
It is a confusion of ideas to suppose that the economical use of fuel is equivalent to diminished consumption. The very contrary is the truth.
Jevons hade observerat att Englands kolförbrukning steg oerhört snabbt efter James Watts effektivisering av ångmaskinen. Den nya designen gjorde bruket av kol mer kostnadseffektivt varför antalet användningsområden inom industrin ökade och därmed förbrukningen. Den billiga energin var också en av anledningarna till den stora ekonomiska expansion industrin genomgick vilket ytterligare ökade förbrukningen.
Samtidigt oroade sig många i England för att kolet skulle ta slut, men samtida experter menade att på grund av den nya effektiva ångmaskinen var detta inte att tänka på. Jevons motsatte sig alltså detta resonemang och hävdade att med en effektivare ångmaskin tar kolreserverna snarare slut snabbare, vilket också skulle sig visa sig vara korrekt.
Daniel Khazzoom och Leonard Brookes började åter studera Jevons paradox i början av 80-talet då samma trend visat sig efter oljekriserna på 70-talet. Trots att bränsleförbrukningen per km sjönk under det föregående årtiondet fortsatte den totala oljekonsumtionen att stiga. Ekonomen Harry Saunders kallade deras slutsatser Khazzoom-Brookes postulat och menade att även om effektiviseringar kan leda till energibesparingar på den mikroekonomiska skalan, exempelvis inom en enskild marknad, leder den på sikt till ökad ekonomisk tillväxt och en ökning av energikonsumtionen på den makroekonomiska skalan.
För att undvika Jevons paradox krävs ytterligare incitament för att hålla det arbete som utförs av energin på en konstant nivå. Halveras 
bränsleförbrukningen i en bil kan exempelvis en fördubbling av bränslepriserna, genom skattepåslag eller dylikt, leda till att priset per km förblir detsamma för konsumenten, varpå den totala bränsleförbrukningen också halveras. Det handlar alltså om ett elastiskt kontra ett inelastiskt behov av utfört arbete. Fenomenet illustreras i bilderna till vänster.
Energieffektiviseringar är med andra ord inte att likställa med energibesparingar utan måste kopplas till olika ekonomiska åtgärder för att få den önskade effekten.
Pingback: Evig tillväxt? | energibloggen