De nya språkrören för Miljöpartiet Åsa Romson och Gustav Fridolin skriver i ett debattinlägg tillsammans med partiets energipolitiske talesperson Lise Nordin att om Tyskland kan stänga ner sin kärnkraft kan också Sverige. Man menar att det bara är en fråga om politisk vilja. Vad som är lite förvirrande är att man i samma inlägg anklagar Vattenfall för företagets enorma koldioxidutsläpp och menar att ett svenskt statsägt företag borde föregå med gott exempel. Men hur tror Mp att tyskarna skall kompensera för bortfallet av kärnkraften?
Tyskland får ungefär en fjärdedel av sin el från kärnkraft idag och redan med de sju idag stängda reaktorerna har landet övergått från att vara en nettoexportör av el till Frankrike till en importör. De tyska konsumenterna betalar redan idag ungefär dubbelt så mycket för sin el som de franska och detta är en skillnad som bara kommer att öka i takt med att den billiga kärnkraften avvecklas. Vidare kommer dessa priser antagligen slå igenom på den svenska marknaden och höja våra priser mot de tyska nivåerna. Anledningen till detta är att det för närvarande är torrår med förhållandevis låga nivåer i vattenmagasinen vilket leder till att vi måste öka importen från kontinenten och därmed betala dessa priser.
Redan idag krävs kraftiga subventioner för att de förnyelsebara energikällorna i Tyskland skall vara konkurrenskraftiga vilket är en av anledningarna till de höga elpriserna. Vill man dessutom ersätta all kärnkraft med exempelvis sol- och vindkraft får man räkna med betydligt högre prisnivåer. Sanningen är nog att detta aldrig kommer inträffa. Kol och gas är vad som kommer att ersätta bortfallet både på kort och lång sikt vilket gör bilden nedan talande för vad som väntar landet. I fallet med gas sätter sig dessutom Merkel i knäet på Ryssland vilket inte är en optimal situation för världens näst största exportör.
Så visst är det en fråga om politisk vilja, men det är också en fråga om vad man är villig att betala. Hur många svenskar är villiga att byta bort kärnkraften och i gengäld få högre energikostnader, enorma koldioxidutsläpp från kolkraft (för att inte tala om svavel och stoftpartiklar) och på köpet bli beroende av rysk gasexport? Förhoppningsvis inte så många.
Pingback: Den största bluffen i vår tid? | energibloggen