På vilket sätt är energi och ekonomi sammankopplade? Spelar det någon roll om kostnaderna för energi stiger, hanterar inte marknaden detta genom minskad efterfrågan? Jo, antagligen, men vad är då följden av en sådan reglering på sikt? Jag är ingen ekonom och därför ingalunda någon expert på området. Dessutom ser jag pengar och andra ekonomiska verktyg enbart som ett nödvändigt ont, och då är jag inte helt övertygad av bruket av ordet ”nödvändigt”. Hur som helst skall jag försöka mig på att förklara hur jag ser på sambandet på lång sikt.
Till min hjälp tar jag en fiktiv ekonomi visuellt representerad nedan. Jag har lånat illustrationerna från kapitel 5 – ”Peak Oil, EROI, Investments and the Economy in an Uncertain Future” i boken ”Biofuels, solar and wind as renewable energy”, skrivet av Charles Hall, Robert Powers och William Schoenberg. De simuleringar som ligger till grund för illustrationerna är baserade på data för USA:s ekonomi från 1940-talet fram till 2050-talet. De kommande åren är givetvis uppskattningar. Min ursprungliga förklaringsmodell var egentligen ännu enklare, men på grund av min oförmåga att skapa professionella Sankeydiagram blev det såhär.
Ekonomin upprätthålls genom att energi tillförs utifrån, från naturen. Detta är analogt med verkligheten då all tillväxt är beroende av energi och andra råvaror. Resurserna i ekonomin, jag väljer att kalla dessa dimensionslösa storheter ”enheter” då det egentligen inte spelar någon roll om vi mäter i kronor, Joule eller kg, används till fem olika ändamål klassificerade som investeringar eller konsumtion, där investeringar är något som krävs för att upprätthålla ekonomin och konsumtion är något som möjliggörs av ekonomin.
De tre posterna inom investeringar är ”Energy Acquisition ”, ”Infrastructure and maintenance” och ”Discretionary”. ”Energy Acquisition” är här den del av ekonomin som måste återinvesteras i energiförsörjning för att förse densamma med bränsle och varierar i storlek med det genomsnittliga EROEI för de energikällor som används. EROEI kommer att sjunka över tid för att illustrera en energikälla som blir allt svårare och kostsammare att utvinna. Infrastruktur och underhåll är de återinvesteringar som måste göras i ekonomin och samhället för att det inte skall falla samman och ”Discretionary” är de valfria investeringar som görs för att höja standarden i den mån utrymme finns för detta.
När det gäller konsumtion är de två posterna ”Staples” och ”Discretionary”. Den nödvändiga konsumtionen är sådant som krävs för att ekonomins invånare skall överleva, exempelvis föda, kläder och sjukvård, vilket ryms inom ”Staples”. Den valfria konsumtionen, ”Discretionary”, är det som blir över när alla andra posterna täckts.
Historien börjar 2007 (på grund av illustrationerna jag stulit), när ekonomin har en viss storlek och måste tillföras motsvarande mängd extern energi från naturen för att upprätthållas. Med ett givet EROEI kostar detta en viss mängd av den totala ekonomin vilket illustreras av tjockleken på pilen ”Energy Acquisition”. Denna kostnad utgör dock inget problem och den valfria konsumtionen och de valfria investeringarna är tjocka pilar vilket innebär att ekonomin kan växa sig större i en betryggande takt.
2050 har ekonomin växt samtidigt som EROEI har sjunkit betydligt. Trots att den totala mängden energi som ekonomin behöver för att rulla vidare bara är marginellt större än tidigare är de återinvesteringar som krävs i energiförsörjningen enorma. I princip hela ekonomins resultat krävs för att fylla de nödvändiga posterna och tillväxten mer eller mindre upphör. Sjunker EROEI ytterligare från denna nivå måste medel tas från investeringar i infrastruktur eller från den nödvändiga konsumtionen för att täcka de stegrande energikostnaderna. Med andra ord sjunker levnadsstandarden och kanske till och med förutsättningarna för ett drägligt liv.
De data som dessa illustrationer är baserade på antyder att de valfria investeringarna och den valfria konsumtionen kommer gå från dagens ungefär 50% av ekonomin till 10% om EROEI för USA:s samlade energikällor sjunker till 5. Var gränsen går i verkligheten för USA, Sverige eller världen vet jag inte, bara att den existerar.
Samtidigt kan det vara intressant att titta tillbaka på historien och se vad tidigare energikriser resulterat i. På 70-talet ledde minskad oljeproduktion i mellanöstern till två oljekriser i väst. Diagrammet nedan visar global BNP-tillväxt samt världens samlade oljekonsumtion mellan 1971 och 2009.
Trots att den tillfälliga oljekonsumtionstoppen som ägde rum 1979 inte överträffades förrän 10 år senare gick aldrig den globala BNP-tillväxten under noll. Detta trots att bortfallet från den lokala toppen till den lokala botten under 1982 och 1983 var drygt 10 % (jämfört med ett bortfall på drygt 2 % under den senaste finanskrisen) . Världen kan med andra ord klara sig på betydligt mindre olja utan att det för den skull leder till att ekonomin backar. Det gäller dock att komma ihåg att oljepriset under denna period av låg konsumtion var betydligt lägre än under åren 1971-1981 då det var rekordhögt, vilket diagrammet nedan visar.
Den låga oljekonsumtionen var ett resultat av den stagnerande ekonomin och de låga priserna var ett resultat av detta och det tillfälliga överskottet av olja i världen. Priserna var dock det dubbla jämfört med tiden innan den första oljekrisen. Det är möjligt att kombinationen av en påtvingad låg oljekonsumtion på grund av bristande tillgång tillsammans med betydligt högre priser skulle ge ett annat utfall på världsekonomin.
