Peak oil del 9 – Mitigering del II

Efter att ha förkovrat mig i oljeproduktionstoppen lite och tittat runt bland de många bloggar och forum som behandlar ämnet slår det mig att det finns två huvudsakliga läger: de som är pessimistiska och de som är helt övertygade om en total kollaps och slutet på civilisationen som vi känner den idag. Inte särkilt munter läsning med andra ord. Oavsett vad man läser återkommer samma mantra: det finns inget som kan ersätta oljan! Sedan följer en lång harang med hur många vindkraftverk det skulle krävas för att ersätta bara några få procent av oljan och hur lång tid det skulle ta att bygga dem. Det verkar dock inte vara många som tänker på att oljan inte kommer ersättas av en energikälla och att otroligt många åtgärder kan vidtas på konsumtionssidan.

För en tid sedan gjorde jag ett halvhjärtat försök att visa hur man med relativt enkla medel och utan större investeringar kan minska världens oljekonsumtion avsevärt. Jag tänkte fortsätta med det försöket här men lite mer strukturerat. Några av punkterna är repriser från det tidigare försöket men här med uppdaterade siffror då det visat sig att jag varit lite väl optimistisk. Precis som tidigare är målet för analysen USA och landets enorma förbrukning. Först och främst ska vi dock göra en rimlighetskontroll: är det möjligt för USA att minska sin konsumtion i någon större omfattning? USA förbrukar ungefär 20 miljoner fat olja per dygn. Med en befolkning på 310 miljoner innebär det ungefär 23,5 fat olja per invånare och år. Motsvarande siffra för EU-området är 10 fat olja per person och år, så det verkar finnas ett visst utrymme för förbättringar.

Nedan följer ett antal åtgärder som är mer eller mindre genomförbara och som skulle kosta en större eller mindre summa att genomföra. Alla beräkningar är mellan tummen och pekfingret men borde ge ett hum om vilka mängder som går att spara. Värt att notera är att de besparingar som görs under exempelvis ”Samåkning” är undantagna den totala förbrukningen inför de nästkommande punkterna som också behandlar privatbilism för att undvika att samma mängd olja sparas flera gånger.

  • Samåkning: Andelen av USA:s oljeförbrukning som går till bensin är ungefär 45%. Därför har jag antagit att detta är andelen av oljekonsumtionen som hamnar i bensintanken hos privata bilägare. Om man antar att 70% av alla bilresor idag genomförs av en ensam person och sedan delar upp dessa transporter i fyra grupper där en grupp fortsätter oförändrat (en person per bil), en grupp inte gör några resor utan två personer i bilen, en med tre personer och den sista med fyra personer. Detta skulle ge en besparing på drygt 3 miljoner fat/dag.
  • Bränsleförbrukning: Den genomsnittliga amerikanska bilen drar tydligen ungefär dubbelt så mycket som den genomsnittliga europeiska. Även här antar vi att 45% av oljan förbrukas i privata bilar och delar in beståndet i tre grupper där en grupp fortsätter köra sina gamla bilar, en tredjedel byter till en bil av ”europeisk standard” och en tredjedel byter till en riktigt bränslesnål bil. Med riktigt bränslesnål avses en bil som drar hälften av EU-genomsnittet och därmed 25% av USA-genomsnittet. Besparingen här landar på nästan 3,2 miljoner fat/dag.
  • Elbil: Återigen utgör privata bilfärder 45% av förbrukningen och här tänker vi oss att 20% av alla bilfärder genomförs med en hybrid under eldrift, en laddhybrid eller en ren elbil. Jag antar att en sådan bil under ren eldrift drar 1/4 av vad den genomsnittliga EU-bilen drar eller 1/8 av den genomsnittliga amerikanska. Besparingen landar på drygt 1 miljon fat/dag.
  • Kollektiv transport: Här genomförs 10% av alla resor som i vanliga fall genomförs med personbil istället med tåg, tunnelbana eller spårvagn. Jag antar att ett sådant färdmedel drar 10% av EU-genomsnittet för en bil och därmed 5% av USA-genomsnittet. Besparingen blir här drygt 0,5 miljoner fat/dag.
  • Stanna hemma: Istället för att hitta ett alternativt färdmedel är istället här konceptet att helt enkelt stanna hemma. Antagandet är att man låter bli att utföra var tionde resa sett till personkilometer och sparar därmed drygt 0,5 miljoner fat/dag.
  • Arbeta hemma: För en del av alla arbetande bör det finnas möjlighet att arbeta från hemmet, åtminstone en dag per vecka. Här görs antagandet att 2/3 av alla resor som genomförs är arbetsrelaterade samt att 25% har ett jobb där arbete från hemmet bör vara möjligt en dag per vecka, alternativt arbeta 10 h per dag under fyra dagar. Besparingen blir knappt 0,2 miljoner fat/dag.
  • Tågtransport: När det gäller den här posten är det godstransporter vi talar om istället för persontransporter. Ungefär 15% av oljekonsumtionen i USA är diesel och jag antar därför att det rör sig om varutransporter av olika slag. Här antar jag att 25% av alla godtransporter ersätts med tåg och att tågtransporter drar 1/10 så mycket energi. Besparingen blir nästan 0,7 miljoner fat/dag.
  • Etanolinblandning: En etanolinblandning på 5% i alla bensin som säljs i USA bör vara möjlig både utifrån den inhemska etanolproduktionen och utan omfattande förändringar i den befintliga bilparken då de flesta motorer tål lägre halter etanol. För att genomföra detta skulle den inhemska produktionen av etanol behöva öka med ungefär 1/3 och ge en oljebesparing på 0,25 miljoner fat/dag.
  • Biodiesel: Försök med biodiesel och inblandning av andra typer av biobränslen i flygfotogen genomförs redan idag. En dubblering av den inhemska produktionen av exempelvis biodiesel i USA skulle ge en besparing på nästan 0,2 miljoner fat/dag om 10% av flygfotogenet ersattes.
  • Hastighetsbegränsning: Vid höga hastigheter är som bekant luftmotståndet den dominerande faktorn och detta ökar med kvadraten på hastigheten. Detta innebär att en sänkning av den maximalt tillåtna hastigheten från 110 km/h till 90 km/h skulle innebära en besparing på ungefär 30% för de resor som företas vid denna hastighet. Jag antar att 10% av alla resor företas vid denna hastighet vilket leder till en besparing på 0,15 miljoner fat/dag. Egentligen är sambandet inte så enkelt och olika fordon har olika optimala hastigheter, men för det detta exempel duger uppskattningen.

Vissa av åtgärderna ovan kostar i princip ingenting att implementera och kan, om man skall hårddra det, genomföras över en natt, exempelvis ”Samåkning”, ”Stanna hemma” och ”Hastighetsbegränsning” (under förutsättning att den utförs frivilligt). Andra är betydligt svårare att genomföra och vissa kräver antagligen infrastrukturinvesteringar, exempelvis ökande tågtransporter eller ökad produktion av biobränslen. Att förnya 2/3 av ett lands bilflotta kanske tar i storleksordningen 10-15 år men behöver egentligen inte kosta samhället något extra. Sammanlagt leder dessa åtgärder till besparingar på nästan 10 miljoner fat olja per dag. Detta skulle resultera i en förbrukning per person på knappt 12 fat/år vilket är betydligt närmare EU-genomsnittet än tidigare, även om det fortfarande är 20% högre.

Man kan dock titta på fler intressanta siffror, nämligen IEA:s World Energy Outlook 2010. I deras New Policies Scenario räknar man med en årlig ökning av energibehovet med 1,2% årligen fram till 2035. För att möta detta behov trots vikande produktion från idag kända konventionella oljefyndigheter räknar man inte bara med ökad exploatering av kända resurser utan också att fyndigheter som inte är kända idag skall utgöra en avsevärd del. Detta skulle kunna anses vara en stor osäkerhet i IEA:s projektioner. Fram till 2020 räknar man med att dessa, för närvarande ej ännu upptäckta, fyndigheter skall tillföra den totala produktionen ungefär 10 miljoner fat per dag. Vilket sammanträffande. Genom att införa ett antal relativt besvärliga men fullt genomförbara åtgärder i USA skulle alltså världens oljebehov mer eller mindre säkerställas under de kommande 10 åren samtidigt som en årlig ökning av konsumtionen för övriga världen garanteras. Skulle inte de föreslagna åtgärderna räcka kan man alltid rikta ögonen mot Kina eller Ryssland. Jag har ju exempelvis inte tagit hänsyn till den troliga befolkningsökningen i USA under samma tid.

Skulle genomförandet av ovanstående åtgärder leda till olägenheter för det amerikanska folket och skulle det bli kostsamt? Givetvis! Skulle det upplevas som värre än de svårigheter man genomled under andra världskriget? Knappast. Kommer det leda till en recession för landet? Ytterst tveksamt. Men för all del, jag kan ha fel. Det kan också sluta med att världen faller samman innan slutet av decenniet och ett öde värre än döden för alla som inte flytt städerna och investerat i guld och åkermark. Men jag är skeptisk.

Missförstå mig inte nu. Jag är fullt medveten om att en oändlig ekonomisk expansion på alla fronter inte är möjlig i det långa loppet. Jordens resurser är ändliga och kan bara förse oss med de råvaror vi behöver under en begränsad tid. Min poäng är att även då produktionen av konventionell olja nu verkar ha nått sin kulmen behöver inte detta innebära slutet då det finns en enorm elasticitet i vårt samhälle idag på grund av slöseri och ”lyxkonsumtion” av olja. Vi kan göra enorma stora besparingar på konsumtionssidan och ändå bibehålla en väldigt hög levnadsstandard.

Uppdatering:

Jag upptäckte precis att IEA satt samman en rapport med liknande råd om åtgärder för att snabbt och billigt sänka behovet av olja. Jag har inte studerat den ingående men den verkar innehålla en del gemensamma punkter med de jag listat ovan.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i besparing, effektivisering, energi, peak oil. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *