Peak oil del 6 – den gröna revolutionen

Världens befolkning upplevde en relativt stabil tillväxt under många århundraden men runt 1950-talet exploderade plötsligt folkmängden. Vid denna tid samverkade ett flertal faktorer som hade inverkan på relationen mellan födelse- och dödstal. 1945 tog andra världskriget slut och världens invånare gick en ny och förhoppningsvis ljusare framtid till mötes. Samma år började penicillin för första gången massproduceras vilket skulle innebära att livet kunde räddas på många som dittills fått sätta livet till på grund av, kan tyckas idag, relativt banala sjukdomar. Sist men inte minst stod den gröna revolutionen för dörren som med hjälp av mekanisering, skräddarsydda frön, konstgjorda gödnings- och bekämpningsmedel samt konstbevattning skulle mångfaldiga jordbrukens skördar och decimera dess kostnader runt om i världen. Med andra ord det industrialiserade jordbruket. Förutsättningarna för de kommande 60 årens befolkningstillväxt var satta.

En av förutsättningarna för den gröna revolutionen var, och är, tillgången på billiga fossila bränslen. Olja behövs för att driva det mekaniserade jordbruket och för att distribuera varorna, som i och med det storskaliga kommersiella jordbruket i allt större omfattning började produceras centralt istället för lokalt. Olja och naturgas krävs för att framställa bekämpnings- och gödningsmedel samt för att sprida dessa. Sist men inte minst används kol, olja och naturgas för att driva de konstbevattningsanläggningar som krävs för att leverera de enorma mängder vatten de modifierade grödorna kräver.

Brist på föda och höga priser på basföda är redan idag ett faktiskt problem på många håll i världen och anledningarna till detta, förutom en ständigt växande befolkning, varierar från bland annat torka och markerosion till protektionism och spekulation. Detta är dock faktorer som inte rör energiproblematiken direkt och därmed inte behandlas vidare här. Exempelvis markerosion är delvis ett resultat av det industriella jordbruket men erosionen i sig påverkas inte direkt av stigande eller sjunkande energikostnader. Den globala uppvärmningen är ytterligare en orsak till missväxt, genom både torka, översvämningar och markerosion, och denna är kopplad till förbränningen av fossila bränslen, men även här handlar det om en indirekt koppling.

För att få en uppfattning om hur stark den direkta kopplingen är behöver man veta hur mycket energi som egentligen förbrukas, inte bara direkt i jordbruket utan inom hela det industriella system som verkar för att omvandla solenergi, vatten och koldioxid, via växter (och eventuellt kött) till föda på våra matbord. En studie från 2010 visar att det amerikanska födosystemet förbrukar ungefär 15,7 % av energin som totalt förbrukas i USA. I dessa siffror ingår samtliga flöden som jordbruk, förädling och behandling, paketering, distribution etc. En intressant iakttagelse är att jordbruken där råvarorna faktiskt produceras bara står för knappt 2,5 % och att den post som står för den största andelen av energiåtgången är hushållen där tillagningen sker. Detta trots att en mycket stor del av födan i USA är hel- och halvfabrikat. En orsak till detta kan vara att transporter till och från affärer sker genom privatbilism och därför redovisas som energikostnader för hushållen istället för distribution.

USA:s årliga energiförbrukning är ungefär 100E15 BTU vilket innebär att den årliga energiförbrukningen för matproduktion är knappt 16E15 BTU. Då en BTU är ungefär 0,25 kcal hamnar den årliga förbrukningen på strax under 4E15 kcal för all produktion av föda i landet. Det bör kanske tilläggas att energin som avses här är den av människan tillförda energin och inte energi som tillförs grödorna genom solstrålning. Denna kommer utöver och räknas som ”gratis” energi.

Alla jordbruksprodukter som produceras i USA konsumeras dock inte där och allt som konsumeras i USA produceras inte där. Export av jordbruksprodukter är en betydande inkomstkälla för landet och USA är en av världens största sädesexportörer. Rapporten ovan behandlar dock enbart den inhemska energiåtgången inom födosystemet varför ingen vidare hänsyn behöver tas för detta.

Den genomsnittlige amerikanen sätter i sig omkring 3850 kcal om dagen och landets befolkning är ungefär 310 miljoner invånare. Detta ger ett totalt energiintag via föda för hela USA:s befolkning på 4,36E14 kcal årligen. Slutligen ser vi alltså att det borde gå åt drygt 9 kcal energi för att placera en kcal föda på ett amerikanskt matbord. Ett förhållande på ungefär 1:9 är en fruktansvärt dålig utväxling sett i termer av EROEI och i linje med vad andra källor redovisar vilka listar värden mellan 1:5-15. Det stora behovet av energi gör födosystemet oerhört känsligt för höga energipriser och/eller energibrist. Ser man däremot enbart till jordbruket och ignorerar de övriga delarna av systemet är däremot läget betydligt ljusare och man ligger någonstans runt 1:1.

Om man ser till hur oljeproduktionen utvecklats relativt folkmängden i världen slås man av hur de överensstämmer med varandra samt hur ökningen för de båda kurvorna tar fart under 50- och 60-talen. Det är smärtsamt tydligt hur sammankopplade de bägge storheterna är. Det är värt att ha i minnet att människan är den enda organismen på jorden som gör av med mer energi än vad hon får i sig genom föda och det torde vara uppenbart vad resultatet blir om denna externa energitillförsel plötsligt skulle begränsas. I och med att jordbruket i sig står för en relativt liten del av denna energiåtgång inser man snabbt att det är den industri som skapas runt födan, det faktum att all vår föda kräver omfattande tillagning samt de stora geografiska avstånden mellan produktion och konsumtion som är bovarna i dramat.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i energi, jordbruk, peak oil. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Peak oil del 6 – den gröna revolutionen

  1. Pingback: Evig tillväxt? | energibloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>