Merkel’s madness

Som ett resultat av olyckorna i Fukushima har tysklands förbundskansler Angela Merkel gjort en helomvändning i kärnkraftsfrågan. Från att för bara några månader sedan beviljat ett antal reaktorer livstidsförlängningar på upp till 12 år är det nya budet att samtliga reaktorer skall vara under avveckling senast 2022. Precis den typ av långsiktig planering som kärnkraftsoperatörer vill ha…

Kärnkraften står idag för knappt en fjärdedel av landets elproduktion som tillsammans med 10% gas och 17% förnyelsebar energi, då främst vindkraft, utgör hälften. Den andra hälften produceras med hjälp av kol. Föga förvånande är det också kolkraft som i ett första skede kommer att få täcka glappet när kärnkraften växlar ner, vilket Merkel också erkänt. Målet är dock att fördubbla andelen förnyelsebar elproduktion till 35% av behovet till 2020, 50% till 2030 och mer än 80% vid 2050. Den stora majoriteten av denna förnyelsebara produktion är tänkt att komma från vindkraft och i första hand havsbaserad sådan. Än så länge utgör andelen intermittent energi inget större problem då den ligger under 20% och en stabil basproduktion fortfarande existerar. Hur läget blir när denna ökar mot 30 och 40% och högre återstår att se.

Det enda som egentligen är säkert är att energipriserna i Tyskland kommer öka. Redan idag betalar de tyska konsumenterna över 30 öre per kWh i subventioner till den förnyelsebara produktionen, och detta är för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att komma upp i andelen 17%. Som bekant är dessutom havsbaserad vindkraft betydligt dyrare än landbaserad och kan komma att kräva högre subventioner, för att inte tala om eventuella satsningar på solenergi. Geotermisk energi finns och med bland förslagen men det verkar tyvärr enbart röra sig om parenteser. Förutom rena kostnader för produktionen tillkommer dessutom ökade kostnader för den kraftiga utbyggnaden och moderniseringen av elnätet som kommer att krävas. Energilagring i tillräcklig omfattning för att göra någon skillnad för ett land av Tysklands storlek är med största sannolikhet inte praktiskt eller ekonomiskt möjlig och mycket riktigt nämns den som ett ”olöst problem”.

Att Merkel byter fot i frågan från den ena dagen till den andra handlar nog inte så mycket om olyckan i Fukushima som om den starka oppositionen mot kärnkraft i Tyskland. Den nya policyn är ett rent populistiskt beslut som Merkel hoppas ska öka hennes chanser att stanna kvar vid makten. På kort sikt leder det sannolikt till framgång. Det återstår dock att se var de tyska elabonnenternas smärtgräns för elpriser går. Plånboken brukar ha en tendens att styra ibland.

Missförstå mig inte, jag har absolut inget emot att Tyskland hårdsatsar på förnyelsebar energi, jag välkomnar det till och med. Jag hade dock önskat att man i första hand avvecklat kol- och gaskraften och sedan, när man har ett fossilfritt samhälle som man ser fungerar kan man gå vidare med kärnkraften. En stor risk nu är att satsningarna visar sig alltför kostsamma och belastande på elnätet och på sikt enbart leder till ökad kolförbränning. Tro mig, under de kommande 40 årens lågkonjunkturer kommer det vara mycket svårt att övertyga befolkningen om att neddragningar i välfärden är nödvändiga för att sponsra vindkraftsoperatörer.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Fukushima, gas, kärnkraft, kolkraft. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *