Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 2

Härmed fortsätter serien om vänsterns förhållningssätt till kärnkraften. Den första delen kan läsas här:

Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 1

1. Kärnkraften är farligare än andra energikällor.

Kärnkraften utmålas ofta som farlig av dess motståndare. Uppfattningen beror till stor del på olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl samt nu senast haverierna i Fukushima. I synnerhet är de senare intressanta då de trippla härdsmältorna fått lika stor eller större uppmärksamhet i media som den tsunami som orsakade dem. Detta trots att översvämningen orsakade nästan 20000 dödsfall och härdsmältorna till dags dato inte ett enda.

Om en vill hålla sig till fakta visar det sig tvärt om att kärnkraft är den energikälla som ger upphov till minst påverkan på sin omgivning [4]. Ser en exempelvis till dödsfall per producerad kWh ligger kärnkraften till och med lägre än de populära gröna alternativen vatten-, vind- och solenergi [5], [6], [62], [75]. En av de värsta industriella olyckorna någonsin är exempelvis dammbrottet i Banqiao som orsakade 171000 dödsfall, enligt obekräftade uppgifter 230000, och att 11 miljoner människor förlorade sina hem [7].

I Tyskland beslutade en sig efter Fukushima för att avveckla all kärnkraft till 2022. För att ersätta detta bortfall menade många att de förnyelsebara energikällorna skulle expandera och bidra till den gröna energiomställningen,  Energiewende. Vid en närmare granskning visar det sig dock att av den produktion som planeras är närmare 90 % baserad på de fossila bränslena kol och gas [8]. Kol, som för övrigt är det vanligaste bränslet för elproduktion globalt sett, är också det som ger upphov till flest dödsfall per producerad kWh. Här kommer alltså ett rent populistiskt beslut direkt leda till ökade dödsfall i Europa. Hade det inte varit bättre att behålla kärnkraften i Tyskland och försöka fasa ut kolkraften först istället?

Globalt är trenden densamma. Bara ökningen av kolkonsumtionen i Kina under de senaste tio åren är större än den totala utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion i hela världen [9]. Kol innehåller dessutom små mängder radioaktiva spårämnen. Det visar sig att utsläppen av radioaktivitet till biosfären är många gånger större från den globala förbränning av kol än vad världens kärnkraftverk någonsin släpper ut under normal drift [11]. De enorma högarna med aska från kolkraftverk innehåller så stora mängder uran och torium att en i Kina funderat på att utvinna kärnbränsle ur dem [12]. Tvärt om visar en studie från NASA att förekomsten av kärnkraft har räddat nästan två miljoner liv då den bidragit till att hålla nere utsläppen från fossileldade kraftverk [10].

Sist men inte minst släpper kärnkraften enbart ut små mängder koldioxid per producerad kWh, något som kan vara värt att uppmärksamma då utsläpp av växthusgaser ses som ett av de största miljöhoten idag. Ingen energikälla är under sin livscykel koldioxidfri vilket en ofta felaktigt hävdar, både om förnyelsebar energi och om kärnkraft. Det finns en uppsjö av livscykelanalyser som behandlar detta men kärnkraft släpper ut någonstans mellan 5-25 gCO2eq/kWh [13], [14], [68], [69]. Ungefär i samma storleksordning som vind- och vattenkraft men lägre än energi från solceller som hamnar någonstans i intervallet 50-200 100 150 gCO2eq/kWh. Naturgas släpper ut ungefär 450-500 gCO2eq/kWh och kol över 1000 g, alltså över ett kilo koldioxidekvivalenter per producerad kWh elektricitet. Detta faktum gör att om en ersätter kärnkraft med tex solceller i Sverige kommer utsläppen av koldioxid öka då genomsnittet för den svenska elmixen idag är ca 20 gCO2eq/kWh [15], [16].

Kritiker menar ofta att de analyser som visar på låga utsläpp av växthusgaser från kärnkraft på ett eller annat sätt är felaktiga. Här kan en dock som exempel ta en titt på de livscykelanalyser som Vattenfall tagit fram för sin elproduktion. Vattenfall äger och opererar alltifrån kärn- och vattenkraftverk till naturgas- och kolkraftverk, och har rimligtvis inget särskilt att tjäna på att utmåla en kraftkälla som bättre än någon annan. Vidare är ett rimligt antagande att analysmetoden är densamma för respektive energikälla och inte varierar dem emellan, något som annars kan ställa till problem vid jämförelser. Vattenfalls slutsats är att kärnkraften släpper ut 5 gCO2eq/kWh, vattenkraft 9 g och vindkraft 15 g [14].

Nedanstående sammanställning kommer från [68] och stöds som synes också av IPCC.

lca_harm_over_1

Det finns givetvis livscykelanalyser som hävdar att kärnkraftens utsläpp är mycket högre också. Ett exempel är en studie av professor Mark Z Jacobson vid Stanford [17]. Han har kommit fram till slutsatsen att utsläppen ligger någonstans mellan 68 och 180 gCO2eq/kWh. Med andra ord betydligt högre. Hur kan detta komma sig?

Jo, två antaganden ligger bakom detta och bortsett från dessa landar utsläppen på 9-70 gCO2eq/kWh, alltså ungefär i linje med vad andra studier visar.  Det första är att någon annan, smutsig, energikälla måste generera energi under den tid det tar att bygga ett kärnkraftverk. Det är alltså ett fiktivt utsläpp som han adderar till de ordinarie livscykelutsläppen. Det konstiga är att för sol- och vindkraft verkar detta behov inte finnas enligt Jacobson. Tydligen poppar vindkraftverk och solcellsparker bara upp ur marken på nolltid. I verkligheten förhåller det sig förstås inte så.

London Array, världens idag största havsbaserade vindkraftpark med 630 installerade MW tog drygt två år att bygga [18]. Det vill säga ungefär 25 MW per månad. Den nya finska EPR-reaktorn Ol3, försenad med flera år som den är, förväntas nu ta totalt 11 år att färdigställa [19]. Med sina 1600 MW installerad effekt blir det drygt 12 MW/månad, alltså ungefär hälften så snabbt. De två kinesiska EPR som är under konstruktion förväntas bli färdigställda på fem år, med andra ord 27 MW per månad. Det går alltså ungefär lika snabbt att bygga kärnkraftverk som vindkraftverk sett till installerad effekt. Då en given installerad effekt i ett kärnkraftverk dessutom ger 3-4 gånger mer energi än motsvarande effekt i ett vindkraftverk blir det tydligt att det går betydligt snabbare att få ut energi med kärnkraft än med vindkraft. För vidare diskussion kring utbyggnadstakt har jag skrivit ett separat inlägg om detta.

Det andra antagandet Jacobson gör är att en ansenlig mängd koldioxid kommer att komma från alla de brinnande städer ett kärnvapenkrig för med sig. Det här är alltså inte något skämt. Professorn vid Stanford menar på fullaste allvar att det är rimligt att ta med koldioxidutsläpp från brinnande städer orsakade av kärnvapenkrig i en livscykelanalys för kärnkraft. Detta är ju så otroligt vansinnigt att ingen med vettet i behåll ens kan komma på tanken att använda en sådan analys som källa. Eller? Jo, mycket riktigt, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna [20], [21] och Greenpeace [22] tycker att det här duger alldeles utmärkt. Det finns naturligtvis fler oseriösa studier av den här typen men om en tar sig tid att nagelfara dem visar de sig för det mesta inte hålla måttet.

Referenser

[4] http://bookshop.europa.eu/en/externe-externalities-of-energy-pbKINA21951/

[5] http://www.forbes.com/sites/jamesconca/2012/06/10/energys-deathprint-a-price-always-paid/

[6] http://nextbigfuture.com/2011/03/deaths-per-twh-by-energy-source.html

[7] http://en.wikipedia.org/wiki/Banqiao_Dam

[8] http://www.reuters.com/article/2012/04/23/power-germany-plants-idUSL5E8FN6R220120423

[9] http://www.eia.gov/cfapps/ipdbproject/IEDIndex3.cfm

[10] http://pubs.giss.nasa.gov/abs/kh05000e.html

[11] http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=coal-ash-is-more-radioactive-than-nuclear-waste

[12] http://www.world-nuclear-news.org/newsarticle.aspx?id=14224

[13] http://en.wikipedia.org/wiki/Life-cycle_greenhouse-gas_emissions_of_energy_sources

[14] http://www.vattenfall.se/sv/livscykelanalys.htm

[15] http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Miljo-och-klimat/Klimatpaverkan/

[16] http://www.iea.org/co2highlights/co2highlights.pdf

[17] http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/Articles/I/ReviewSolGW09.pdf

[18] http://en.wikipedia.org/wiki/London_Array

[19]http://en.wikipedia.org/wiki/European_Pressurized_Reactor#Olkiluoto_3_.28Areva.27s_first_plant.29

[20] http://www.vansterpartiet.se/allt-om-atomen-anmald-till-konsumentverket/

[21] http://www.vansterpartiet.se/assets/TILL-KONSUMENTVERKET-4.docx

[22] http://www.greenpeace.org/international/en/about/deep-green/nov-08-atomic-renaissance-interrupted/

[62] http://www.analys.se/miljoExtern.htm

[68] http://www.nrel.gov/analysis/sustain_lcah.html

[69] http://www.anl.gov/articles/solar-panel-manufacturing-greener-europe-china-study-says

[75] http://pubs.giss.nasa.gov/abs/kh05000e.html

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i ekonomi, energi, förnyelsebar, fossila energikällor, gas, kärnkraft, kolkraft, Okategoriserade, olja, risker, säkerhet, Sverige, uran, välfärd, vattenkraft, vindkraft. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 2

  1. Pingback: Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 4 | energibloggen

  2. Pingback: Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 5 | energibloggen

  3. Pingback: Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 1 | energibloggen

  4. Pingback: Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 6 | energibloggen

  5. Pingback: Vänstern bör göra upp med sitt slentrianmässiga förhållningssätt till kärnkraften – del 3 | energibloggen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *