{"id":906,"date":"2011-12-23T21:37:56","date_gmt":"2011-12-23T19:37:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=906"},"modified":"2011-12-23T21:37:56","modified_gmt":"2011-12-23T19:37:56","slug":"nyheter-2","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/12\/nyheter-2\/","title":{"rendered":"Nyheter"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r att uppskatta effekterna av str\u00e5lning \u00e4r det vanligt att man idag anv\u00e4nder sig av en modell som kallas LNT<\/a>, Linear No Threshold. Den g\u00e5r mycket kortfattat ut p\u00e5 att risken str\u00e5lningen utg\u00f6r \u00e4r direkt proportionerlig mot dosen oavsett niv\u00e5. Detta g\u00e4ller \u00e4ven vid mycket l\u00e5ga niv\u00e5er, det vill s\u00e4ga man antar att ingen gr\u00e4ns existerar under vilken effekten av str\u00e5lning \u00e4r f\u00f6rsumbar. Bruket av modellen f\u00e5r stor betydelse i exempelvis k\u00e4rnkraftssammanhang d\u00e5 mer eller mindre alla str\u00e5lniv\u00e5er anses vara farliga om man uts\u00e4tts f\u00f6r dem tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge.<\/p>\n

Nu har dock forskare vid Berkeley National Laboratory sett resultat<\/a> som tyder p\u00e5 motsatsen. Man har vid f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 levande celler observerat att deras f\u00f6rm\u00e5ga att reparera sig sj\u00e4lva \u00e4r betydligt st\u00f6rre vid l\u00e5ga doser \u00e4n h\u00f6ga, vilket leder till slutsatsen att man inte l\u00e4ngre kan betrakta alla str\u00e5ldoser som farliga och kumulativa. Det verkar allts\u00e5 troligt att str\u00e5lning under en viss niv\u00e5 i det n\u00e4rmaste \u00e4r att betrakta som ofarlig \u00e4ven om den upptas av kroppen under en mycket l\u00e5ng tid. Detta kan f\u00f6rklara det f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ga antalet cancerfall efter Tjernobyl<\/a> och varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 ovanligt att patienter som str\u00e5lbehandlas utvecklar nya tum\u00f6rer som ett resultat av behandlingen.<\/p>\n

Vidare rapporteras<\/a> det om att f\u00f6retaget Terrapower<\/a>, med Bill Gates<\/a> som en av huvud\u00e4garna, f\u00f6r samtal med Kina (CNNC, China National Nuclear Corporation) om att utveckla en fj\u00e4rde generationens k\u00e4rnreaktor. \"\"Typen som \u00e4r diskuteras \u00e4r en s\u00e5 kallad Traveling Wave Reactor<\/a>, eller v\u00e5gr\u00f6relsereaktor, d\u00e4r 238<\/sup>U successivt omvandlas till 239<\/sup>Pu under reaktors livstid. Mer detaljerat handlar det om en snabb bridreaktor kyld med natrium d\u00e4r den v\u00e4sentliga skillnaden mot konventionella designer \u00e4r att den laddas med allt br\u00e4nsle den beh\u00f6ver under sin livstid i form av naturligt uran och sedan kan st\u00e5 mer eller mindre or\u00f6rd under 40 till 60 \u00e5r.<\/p>\n

F\u00f6rdelarna med detta, vid sidan av att konceptet s\u00e4gs f\u00f6rlita sig helt p\u00e5 passiva s\u00e4kerhetssystem och inte kr\u00e4vs n\u00e5gon m\u00e4nsklig \u00f6vervakning, \u00e4r att all upparbetning och hantering av plutonium, som annars betraktas som ett problem f\u00f6r befintliga bridreaktorer, uteblir. Avfallet som \u00e5terst\u00e5r vid slutet av reaktors livstid kommer till st\u00f6rsta delen best\u00e5 av fissionsprodukter med kort livsl\u00e4ngd varf\u00f6r fr\u00e5gan om slutf\u00f6rvar f\u00f6renklas. I och med att det r\u00f6r sig om en reaktor som opererar i ett snabbt neutronspektra b\u00f6r ocks\u00e5 f\u00f6rbr\u00e4nning av mycket av det vi idag kallar k\u00e4rnavfall vara m\u00f6jligt. Med tanke p\u00e5 det stora intresset f\u00f6r k\u00e4rnkraft som finns i Kina och Gates ekonomiska muskler \u00e4r det ett i synnerhet intressant projekt att f\u00f6lja.<\/p>\n

<\/div>