{"id":841,"date":"2011-12-08T22:48:44","date_gmt":"2011-12-08T20:48:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=841"},"modified":"2012-01-27T12:41:54","modified_gmt":"2012-01-27T10:41:54","slug":"materialintensitet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/12\/materialintensitet\/","title":{"rendered":"Materialintensitet"},"content":{"rendered":"

I ett tidigare inl\u00e4gg<\/a> n\u00e4mnde jag att f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor som exempelvis vindkraft \u00e4r v\u00e4ldigt materialintensiva i f\u00f6rh\u00e5llande till konventionella kraftverk. Detta beror p\u00e5 att de f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llorna har l\u00e5g energidensitet vilket inneb\u00e4r att de m\u00e5ste spridas \u00f6ver en stor yta f\u00f6r att ha m\u00f6jlighet att leverera erforderliga m\u00e4ngder energi.<\/p>\n

En sammanst\u00e4llning av materialintensiteten f\u00f6r olika energislag ges i diagrammet nedan. Siffrorna \u00e4r genomsnitt fr\u00e5n ett antal rapporter sammanst\u00e4llda i denna<\/a> studie fr\u00e5n Argonne National Laboratory. \"\"<\/a>Den f\u00f6rsta stapeln anger den totala m\u00e4ngden material (st\u00e5l, betong etc) som kr\u00e4vs per MW f\u00f6r konstruktionen av ett kraftverk f\u00f6r produktion av energi fr\u00e5n respektive br\u00e4nsle. Stapel tv\u00e5 anger m\u00e4ngden material i f\u00f6rh\u00e5llande till den effekt respektive kraftslag kan f\u00f6rv\u00e4ntas leverera med h\u00e4nsyn taget till dess kapacitetsfaktor. Energislag med h\u00f6g kapacitetsfaktor gynnas av detta och vice versa, vilket exempelvis de f\u00f6rb\u00e4ttrade v\u00e4rdena f\u00f6r geotermisk energi i relativt till de \u00f6vriga f\u00f6rnyelsebara alternativen visar.<\/p>\n

Man kan notera den stora skillnad som f\u00f6religger i material\u00e5tg\u00e5ngen mellan de konventionella och de f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llorna. Tittar man p\u00e5 materialm\u00e4ngd per MWEFF<\/sub>\u00a0skiljer det en faktor tio eller mer mellan de b\u00e5da l\u00e4gren. Detta kompenseras dock av att kolkraft, gas och energi baserat p\u00e5 biomassa kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder br\u00e4nsle. N\u00e4sta fr\u00e5ga blir d\u00e5 att ta reda p\u00e5 hur stora m\u00e4ngder det r\u00f6r sig om.<\/p>\n

V\u00e4rlden f\u00f6rbrukar idag ungef\u00e4r 514 EJ<\/a> (Exajoule, 1018<\/sup> J) energi per \u00e5r. Olja st\u00e5r f\u00f6r 33% av detta, kol f\u00f6r 27%, gas f\u00f6r 21%, biomassa och f\u00f6rbr\u00e4nning av sopor och dylikt f\u00f6r 10% och uran f\u00f6r n\u00e4stan 6%. Resterande energi kommer fr\u00e5n vattenkraft och \u00f6vriga f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor.\u00a0F\u00f6r att exempelvis producera 33% av 514 EJ kr\u00e4vs 3,7 miljarder ton olja. Motsvarande siffra f\u00f6r kol \u00e4r ungef\u00e4r 6,8 miljarder ton (m\u00e4ngden varierar med kolkvalitet). Varje \u00e5r. En fullt lastad j\u00e4rnv\u00e4gsvagn av det kraftigare slaget kan lasta \u00f6ver 100 ton kol. Trots detta kr\u00e4vs allts\u00e5 68 miljoner vagnslaster f\u00f6r att motsvara efterfr\u00e5gan.<\/p>\n

Skulle d\u00e4remot hela v\u00e4rldens energibehov f\u00f6rs\u00f6rjas av sm\u00e4ltsaltreaktorer<\/a>, som \u00e4r betydligt mer energieffektiva \u00e4n konventionella k\u00e4rnkraftverk, skulle det inte kr\u00e4vas mer \u00e4n 6600 ton torium<\/a>. P\u00e5 grund av metallens h\u00f6ga densitet skulle denna m\u00e4ngd inte heller ta s\u00e4rskilt stor plats, bara 565 kubikmeter. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med volymen p\u00e5 en olympisk simbass\u00e4ng som \u00e4r ungef\u00e4r 2500 kubikmeter. Hela v\u00e4rldens \u00e5rliga energibehov i en femtedels simbass\u00e4ng…<\/p>\n

Torium<\/a> finns lite \u00f6verallt. Det \u00e4r tre till fyra g\u00e5nger vanligare \u00e4n uran i jordskorpan och n\u00e4stan lika vanligt som bly. Om hela v\u00e4rldens energibehov f\u00f6rs\u00f6rjdes med torium och detta utvanns ur vanlig granit, d\u00e4r vi kan anta en genomsnittlig halt av 10 ppm eller 0,001% torium, skulle det beh\u00f6va brytas 660 miljoner ton granit per \u00e5r. Oerh\u00f6rt mycket, javisst, men bara en tiondel s\u00e5 mycket som den m\u00e4ngd kol vi bryter redan idag. Vidare finns det gott om toriumresurser i mineraler med betydligt h\u00f6gre koncentrationer \u00e4n 10 ppm. Po\u00e4ngen med att anv\u00e4nda granit som exempel \u00e4r att det \u00e4r ett material vi aldrig n\u00e5gonsin kommer kunna g\u00f6ra slut p\u00e5 oavsett hur mycket vi bryter.<\/p>\n

Po\u00e4ngen med detta r\u00e4kneexempel \u00e4r inte bara att det \u00e4r oerh\u00f6rda m\u00e4ngder olja, kol och gas som m\u00e5ste utvinnas och f\u00f6rbr\u00e4nnas f\u00f6r att stilla v\u00e5rt energibeg\u00e4r. Jag vill dessutom visa att de f\u00f6rnyelsebara alternativen ocks\u00e5 kr\u00e4ver sitt av naturen \u00e4ven om de inte har n\u00e5got behov av br\u00e4nsle, n\u00e5got som m\u00e5nga f\u00f6respr\u00e5kare verkar gl\u00f6mma bort. Sedan finns det s\u00e4kert olika kombinationer av l\u00f6sningar<\/a> som kan vara mer eller mindre effektiva.<\/p>\n

<\/div>