{"id":800,"date":"2011-12-01T23:40:18","date_gmt":"2011-12-01T21:40:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=800"},"modified":"2011-12-02T20:58:18","modified_gmt":"2011-12-02T18:58:18","slug":"nyheter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/12\/nyheter\/","title":{"rendered":"Nyheter"},"content":{"rendered":"

Oavsett om man \u00e4r intresserad av energifr\u00e5gor eller inte \u00e4r det s\u00e4kert f\u00e5 som missat att ett stort klimatm\u00f6te<\/a> f\u00f6r n\u00e4rvarande h\u00e5lls i Durban i Sydafrika. Den stora f\u00f6rhoppningen \u00e4r att fiaskot i K\u00f6penhamn inte skall upprepas men tyv\u00e4rr \u00e4r nog sannolikheten stor att s\u00e5 blir fallet. Det troliga resultatet \u00e4r att man n\u00e4r Kyotoprotokollets giltighet f\u00f6rfaller 2012 inte l\u00e4ngre kommer ha n\u00e5gon bindande \u00f6verenskommelse f\u00f6r v\u00e4rldens rika l\u00e4nder att minska sina utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

Det \u00e4r framf\u00f6rallt Japan, Ryssland, Kanada och Australien som valt att ta USA:s sida och f\u00f6respr\u00e5ka frivilliga m\u00e5l ist\u00e4llet f\u00f6r bindande. V\u00e4stv\u00e4rlden vill inte f\u00f6rbinda sig till n\u00e5got om inte utvecklingsl\u00e4nderna med Kina och Indien i spetsen g\u00f6r detsamma. Dessa i sin tur s\u00e4ger stopp eftersom man anser sig ha samma r\u00e4ttigheter till industriell och ekonomisk utveckling som vi i v\u00e4st \u00e5tnjutigt under de senaste \u00e5rhundradena. N\u00e5got av ett moment 22.<\/p>\n

Samtidigt kommer<\/a> rapporter<\/a> om att Storbritannien st\u00e4ller sig p\u00e5 Kanadas sida n\u00e4r det g\u00e4ller import av olja baserad p\u00e5 tj\u00e4rsand till Europa. Tvisten g\u00e4ller hur man skall r\u00e4kna utsl\u00e4ppen av koldioxid fr\u00e5n oljan d\u00e4r det liggande europeiska f\u00f6rslaget \u00e4r att den tj\u00e4rsandsbaserade oljan skall beskattas h\u00e5rdare. Detta mots\u00e4tter sig naturligtvis Kanada som stor export\u00f6r med en oljereserv vars omfattning \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar med Saudiarabiens. Flera brittiska oljebolag har stora tj\u00e4rsandsprojekt i Kanada och ut\u00f6var intensiv lobbying p\u00e5 beslutsfattarna.<\/p>\n

Ett annat exempel p\u00e5 detta \u00e4r\u00a0stridigheterna<\/a>\u00a0kring den skiffergasutvinning som f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4ger rum i Storbritannien. N\u00e4r gaspriserna stiger har milj\u00f6medvetandet en tendens att sjunka.\u00a0Detta \u00e4r en trend som kommer att h\u00e5lla i sig n\u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 energi minskar. Samma sak g\u00e4ller exempelvis exploateringen av Arktis. I takt med att oljepriset stiger kommer de sista h\u00e4nsynen f\u00f6r milj\u00f6n att sopas undan och det kommer vara fritt fram trots den k\u00e4nsliga floran och faunan. Detta \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt n\u00e5got som togs upp, tillsammans med andra infallsvinklar, i den mycket upplysande dokument\u00e4ren\u00a0Kampen om Arktis<\/a><\/em>\u00a0som visades p\u00e5 SVT f\u00f6r en tid sedan. Tyv\u00e4rr finns den inte l\u00e4ngre kvar\u00a0p\u00e5 SVT Play.<\/p>\n

P\u00e5 tal om oljepriset h\u00e5ller detta sig krampaktigt fast runt $100\/fat trots skuldkris och hot om recession runt om i v\u00e4rlden. Det h\u00e4r \u00e4r ett ganska intressant faktum som g\u00f6r att situationen skiljer sig en del fr\u00e5n l\u00e4get vid finanskrisen 2008. Det verkar mer eller mindre bekr\u00e4ftat att Saudiarabien beh\u00f6ver ett oljepris p\u00e5 dagens niv\u00e5er <\/a>f\u00f6r att ha r\u00e5d att ge subventioner \u00e5t sin v\u00e4xande befolkning. Revolutionerna och revolutionsf\u00f6rs\u00f6ken i Nordafrika och Mellan\u00f6stern har antagligen f\u00e5tt den totalit\u00e4ra regimen att inse faran med en missn\u00f6jd befolkning, vilket leder till direkta p\u00e5f\u00f6ljder f\u00f6r resten av v\u00e4rlden, oljeberoende som den \u00e4r.<\/p>\n

I Storbritannien har GEH, General Electric-Hitachi Nuclear Energy, f\u00f6reslagit den lilla snabbreaktorn PRISM<\/a> (Power Reactor Innovative Small Module) som ett s\u00e4tt f\u00f6r landet att hantera sina 112 ton separerat plutonium fr\u00e5n den nu st\u00e4ngda anl\u00e4ggningen i Sellafield. Plutoniumet skulle i s\u00e5dana fall f\u00f6rbr\u00e4nnas i tv\u00e5 steg i reaktorn och ge betydligt mer energi ur det ursprungliga uranet \u00e4n om det aldrig separerats (vilket exempelvis \u00e4r fallet i Sverige). Alternativa l\u00f6sningar<\/a> \u00e4r att anv\u00e4nda det som bas i MOX-br\u00e4nsle, vilket var den ursprungliga tanken med Sellafield, eller som fissilt startmaterial i toriumreaktorer. F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande rasar<\/a> diverse milj\u00f6organisationer med Greenpeace i spetsen mot f\u00f6rslaget.<\/p>\n

I prefektoratet Fukushima \u00e4r tong\u00e5ngarna<\/a> annorlunda och man talar nu om ett territorium helt fritt fr\u00e5n k\u00e4rnkraft. Detta skulle inneb\u00e4ra att de \u00e5terst\u00e5ende tv\u00e5 reaktorerna i Fukushima Daiichi och de fyra reaktorerna i Fukushima Daini, inga av vilka skadats n\u00e4mnv\u00e4rt, avvecklas. Totalt inneb\u00e4r detta ett effektbortfall p\u00e5 mer \u00e4n 6000 MW, allts\u00e5 ungef\u00e4r lika mycket som reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals levererar tillsammans. Ett f\u00f6rst\u00e5eligt beslut med tanke p\u00e5 vad inv\u00e5narna i omr\u00e5det f\u00e5tt utst\u00e5 men kanske inte det b\u00e4sta f\u00f6r landet, eller prefektoratet, ur ett energis\u00e4kerhetsperspektiv.<\/p>\n

En positivare nyhet \u00e4r att det talas<\/a> om att Tjeckien och Australien skall utveckla och bygga en prototyp till en LFTR<\/a>. Detta trots att det i Australien f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r f\u00f6rbjudet att bryta, och i vissa delstater till och med att prospektera efter torium<\/a>. Det \u00e4r med andra ord kanske \u00f6verfl\u00f6digt att n\u00e4mna att reaktorn kommer att byggas i Tjeckien.<\/p>\n

Trots f\u00f6rbjudet mot torium har en konferens med titeln \u201dThorium \u2013 A base load power source\u201d h\u00e5llits i parlamentsbyggnaden i Canberra med landets resurs- och energiminister Martin Ferguson som talare. M\u00f6jligen kan infallet ha att g\u00f6ra med att det sedan l\u00e4nge \u00e4r k\u00e4nt att Australien sitter p\u00e5 v\u00e4rldens st\u00f6rsta toriumresurser. I samband med detta n\u00e4mns ocks\u00e5 att det efter Fukushima mer eller mindre blivit en kappl\u00f6pning att utveckla toriumteknologi d\u00e5 Ryssland, USA, Indien, Kina, Frankrike och Japan \u00f6kat sina anstr\u00e4ngningar inom omr\u00e5det.<\/p>\n

<\/div>