{"id":750,"date":"2011-11-17T18:56:06","date_gmt":"2011-11-17T16:56:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=750"},"modified":"2015-08-12T13:17:37","modified_gmt":"2015-08-12T11:17:37","slug":"peak-oil-del-10-%e2%80%93-gar-oljan-att-ersatta-del-1-2-uppdaterade","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/11\/peak-oil-del-10-%e2%80%93-gar-oljan-att-ersatta-del-1-2-uppdaterade\/","title":{"rendered":"Peak oil del 10 \u2013 G\u00e5r oljan att ers\u00e4tta? (del 1 & 2 uppdaterade)"},"content":{"rendered":"

Uppdatering: Jag har uppdaterat och skrivit samman inl\u00e4ggen \u201dPeak oil del 10 \u2013 G\u00e5r oljan att ers\u00e4tta<\/a>\u201d och \u201dPeak oil del 10 \u2013 G\u00e5r oljan att ers\u00e4tta? – Forts\u00e4ttning<\/a>\u201d till ett inl\u00e4gg f\u00f6r tydlighetens skull. Vidare har jag gjort vissa f\u00f6r\u00e4ndringar i mina antaganden och inf\u00f6rt diverse f\u00f6rklaringar som tidigare st\u00e5tt som till\u00e4gg.\u00a0\u00a0\u00a0 <\/em><\/p>\n

\u00c4r det m\u00f6jligt att ers\u00e4tta oljan som energik\u00e4lla utan att vi samtidigt tvingas f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e5ra liv fr\u00e5n dagens energikr\u00e4vande konsumtionssamh\u00e4lle till ett l\u00e5genergidito? Jag menar inte att det f\u00f6rra \u00e4r att f\u00f6redra utan jag \u00e4r bara intresserad av att veta hur v\u00e5ra f\u00f6ruts\u00e4ttningar ser ut. F\u00f6rutom att vi med stor sannolikhet redan passerat oljeproduktionstoppen<\/a> finns det ytterligare tv\u00e5 problem som f\u00f6rsv\u00e5rar en \u00f6verg\u00e5ng till alternativa energik\u00e4llor. Det ena \u00e4r att v\u00e5rt behov av energi hela tiden \u00f6kar i takt med \u00f6kande befolkning och det andra \u00e4r att kol och gas, som idag \u00e4r v\u00e5ra mest betydande energik\u00e4llor n\u00e4st efter oljan, ocks\u00e5 kommer att passera sina respektive toppar inom en \u00f6versk\u00e5dlig framtid. \u00c4r detta en om\u00f6jlig ekvation?<\/p>\n

Jag har valt att titta p\u00e5 tre scenarier. Det f\u00f6rsta scenariot \u00e4r ett l\u00e5genergifall d\u00e4r jag antar att det genomsnittliga energibehovet per capita globalt sett minskar med 10 % per tio\u00e5rsperiod till dess det stabiliseras vid 40 GJ\/\u00e5r och person vilket intr\u00e4ffar vid 2070. Detta motsvarar drygt h\u00e4lften av dagens genomsnittliga konsumtion och \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt ungef\u00e4r den niv\u00e5 Kuba ligger p\u00e5 idag. I det andra scenariot utg\u00e5r jag ifr\u00e5n att energikonsumtionen per person h\u00e5ller sig p\u00e5 samma niv\u00e5 som idag och att den enda anledningen till \u00f6kat energibehov globalt sett beror p\u00e5 att befolkningen \u00f6kar. Det tredje scenariot baseras p\u00e5 en situation d\u00e4r v\u00e4rldens befolkning successivt f\u00e5r h\u00f6gre levnadsstandard och d\u00e4r den genomsnittliga energif\u00f6rbrukningen per person n\u00e4rmar sig snittet f\u00f6r OECD-l\u00e4nderna. Enligt IEA<\/a> \u00e4r den genomsnittliga energikonsumtionen per person i v\u00e4rlden idag ca 74 GJ\/person och \u00e5r och motsvarande siffra f\u00f6r OECD-l\u00e4nderna \u00e4r 191 GJ. Jag har valt att anta att v\u00e4rldens befolkning kommer att utvecklas enligt WHO<\/a>:s \u201dmedium\u201d-scenario med en h\u00f6gsta befolkning runt 2080. Med dessa siffror ser de tre scenarierna ut enligt nedan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Trots att IEA f\u00f6rutsp\u00e5r \u00f6kande tillg\u00e5ng p\u00e5 olja \u00e5tminstone fram till 2030 enligt deras 2010 World Energy Outlook<\/a> har jag antagit motsatsen. Jag utg\u00e5r i mina scenarier ifr\u00e5n att oljeproduktionstoppen (inte bara f\u00f6r konventionell olja utan f\u00f6r samtliga klasser) redan intr\u00e4ffat och att tillg\u00e5ngen p\u00e5 energi fr\u00e5n olja kommer att minska med 45 % per 10 \u00e5r genom hela den analyserade tidsperioden, vilket motsvarar strax under 6 % per \u00e5r. N\u00e4r det g\u00e4ller gas och kol utg\u00e5r jag ifr\u00e5n att dessa kommer att \u00f6ka med 10 % per 10 \u00e5r fram till 2020 och 2030 n\u00e4r deras respektive produktionstoppar f\u00f6rmodas intr\u00e4ffa. D\u00e4refter antar jag en fallande tillg\u00e5ng med 45 % per 10-\u00e5rsperiod i likhet med oljan. F\u00f6r b\u00e5de kol och gas, och i viss m\u00e5n \u00e4ven f\u00f6r olja, \u00e4r detta ganska pessimistiska antaganden.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor har jag antagit att tillg\u00e5ngen p\u00e5 energi fr\u00e5n vattenkraft kommer att \u00f6ka till det dubbla fram till 2050, antingen via utbyggnad, effekt\u00f6kningar i befintliga anl\u00e4ggningar eller b\u00e5da alternativen. Efter 2050 planar tillg\u00e5ngen ut och ligger of\u00f6r\u00e4ndrad under resten av den analyserade perioden. N\u00e4r det g\u00e4ller vindkraft byggs denna ut s\u00e5 snabbt det \u00e4r m\u00f6jligt tills den utg\u00f6r 10% av det totala energibehovet. Jag har antagit att denna andel \u00e4r begr\u00e4nsande f\u00f6r intermittenta energik\u00e4llor. Med tanke p\u00e5 att vindkraft enbart levererar elektrisk energi f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 10 % av den totala energibasen anses vara h\u00f6gt. I och med att energilagring enligt nedan i viss m\u00e5n antas vara m\u00f6jlig f\u00f6r solenergi, r\u00e4knas denna inte som en rent intermittent energik\u00e4lla i den h\u00e4r analysen och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4tts ingen \u00f6vre gr\u00e4ns. Biomassa, inklusive f\u00f6rbr\u00e4nning av avfall, som energik\u00e4lla antas \u00f6ka med 10% per 10-\u00e5rsperiod fram till 2050 f\u00f6r att sedan ligga konstant i likhet med vattenkraften. Geotermisk energi utg\u00f6r ryggraden i analysen och byggs ut kraftfullt tillsammans med vind- och solenergi och inte heller h\u00e4r upph\u00f6r expansionen vid n\u00e5gon specifik niv\u00e5 utan forts\u00e4tter i h\u00f6gsta m\u00f6jliga takt.<\/p>\n

Livsl\u00e4ngden f\u00f6r vindkraftverk har antagits vara 25 \u00e5r vilket inneb\u00e4r att under varje tio\u00e5rsperiod m\u00e5ste n\u00e4stan h\u00e4lften av det befintliga best\u00e5ndet ers\u00e4ttas med nya verk. Solkraftverkens och de geotermiska kraftverkens livsl\u00e4ngd har antagits vara 40 \u00e5r. Kapacitetsfaktorn har antagits vara 0,3 f\u00f6r vindkraft, 0,5 f\u00f6r solv\u00e4rmekraft och 0,95 f\u00f6r geotermisk energi. Siffran f\u00f6r solv\u00e4rmekraft <\/a>baseras p\u00e5 att den genomsnittliga solinstr\u00e5lningen globalt sett \u00e4r 250 W\/m^2 vilket ungef\u00e4r motsvarar en kapacitetsfaktor p\u00e5 0,25 (om man antar att m\u00e4rkeffekten \u00e4r baserad p\u00e5 1000 W\/m^2). Vidare har energilagring, exempelvis i sm\u00e4lt salt antagits, vilket teoretiskt skulle kunna dubblera kapacitetsfaktorn. N\u00e4r det g\u00e4ller utbyggnad av solkraften har det antagits att enbart solv\u00e4rmekraftverk uppf\u00f6rs och inte anl\u00e4ggningar baserade p\u00e5 solceller. Anledningen till detta \u00e4r att de f\u00f6rstn\u00e4mnda kan leverera b\u00e5de elektricitet och v\u00e4rme samt har f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r \u00e5tminstone en viss energilagring, till skillnad fr\u00e5n solcellsbaserade kraftverk.<\/p>\n

K\u00e4rnkraften byggs vid behov ut kraftfullt tillsammans med ovanst\u00e5ende f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor och fyller glappen mellan tillg\u00e5ng och efterfr\u00e5gan. Finns inte behovet antas en avveckling i l\u00e4mplig takt. Livsl\u00e4ngden f\u00f6r nya k\u00e4rnkraftverk har antagits vara 60 \u00e5r och kapacitetsfaktorn 0,9. De f\u00f6rsta 50 \u00e5ren spelar det egentligen ingen roll om det \u00e4r traditionella l\u00e4ttvattenreaktorer eller kraftverk av Generation IV som uppf\u00f6rs d\u00e5 de befintliga uranresurserna<\/a> med st\u00f6rsta sannolikhet \u00e4r mer \u00e4n tillr\u00e4ckliga, i synnerhet om h\u00e4nsyn tas till den prospektering som g\u00f6rs idag. P\u00e5 sikt kommer dock alternativ som bridreaktorer<\/a> eller toriumreaktorer<\/a> vara n\u00f6dv\u00e4ndiga p\u00e5 grund av begynnande br\u00e4nslebrist. N\u00e4r man v\u00e4l tagit steget till brid- och\/eller toriumreaktorer \u00e4r dock br\u00e4nslebrist inte ett problem<\/a> p\u00e5 m\u00e5nga tusen \u00e5r. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att po\u00e4ngtera att all teknologi som avses i den h\u00e4r analysen \u00e4r befintlig s\u00e5dan och inte hypotetiska framsteg som antas komma senare. Bridreaktorer<\/a> existerar idag och opererar med mycket goda resultat och det finns befintliga reaktorer<\/a> som kan hantera torium som br\u00e4nsle.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller sol- och vindkraft \u00e4r dessa helt f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor och ang\u00e5ende resursbasen f\u00f6r geotermisk energi har det redan konstaterats<\/a>\u00a0att den \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r att p\u00e5 egen hand f\u00f6rs\u00f6rja v\u00e4rlden i h\u00f6genergiscenariot under betydligt l\u00e4ngre tid \u00e4n 4000\u00e5r.<\/p>\n

F\u00f6r att avg\u00f6ra vad som \u00e4r en l\u00e4mplig expansionstakt n\u00e4r det g\u00e4ller den typ av stora infrastrukturprojekt som avses h\u00e4r har den storskaliga utbyggnad av k\u00e4rnkraft som \u00e4gde rum i Frankrike tagits som riktv\u00e4rde. Under de 15 \u00e5r som f\u00f6ljde den f\u00f6rsta oljekrisen p\u00e5 70-talet f\u00e4rdigst\u00e4llde man i landet 56 k\u00e4rnreaktorer<\/a>, det vill s\u00e4ga lite mer \u00e4n 3,7 reaktorer per \u00e5r i genomsnitt. Om man utg\u00e5r ifr\u00e5n att en reaktor har en termisk effekt p\u00e5 3 GW och tar h\u00e4nsyn till Frankrikes folkm\u00e4ngd kan man uppskatta hur mycket energiproducerande utrustning hela v\u00e4rlden b\u00f6r kunna f\u00e4rdigst\u00e4lla om man arbetar med samma intensitet som man gjorde i Frankrike.<\/p>\n

Jag \u00e4r medveten om att detta \u00e4r en f\u00f6renkling av verkligheten men det torde ge en bild av vad som \u00e4r m\u00f6jligt och inte. Man ska komma ih\u00e5g att Frankrike inte gick p\u00e5 kn\u00e4 under den tidsperiod d\u00e5 denna expansion \u00e4gde rum, trots att den inleddes under en p\u00e5g\u00e5ende oljekris och l\u00e5gkonjunktur. En inv\u00e4ndning skulle kunna vara att Frankrike \u00e4r ett h\u00f6gt utvecklat land och att det inte \u00e4r rimligt att samma expansion kan ske i ett utvecklingsland. \u00c5 andra sidan \u00e4r det inget som s\u00e4ger att de mest komplicerade anl\u00e4ggningarna m\u00e5ste uppf\u00f6ras p\u00e5 dessa platser. Man kan ist\u00e4llet t\u00e4nka sig att exempelvis enkla och robusta solenergianl\u00e4ggningarna d\u00e4r den tekniska niv\u00e5n \u00e4r l\u00e4gre koncentreras till l\u00e4nderna runt ekvatorn och andra delar av v\u00e4rlden d\u00e4r komplexa infrastrukturprojekt kanske inte \u00e4r genomf\u00f6rbara.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta scenariot har jag antagit att man arbetar med halva den takt fransm\u00e4nnen gjorde och f\u00f6r de andra antar jag att man arbetar i samma takt. Med andra ord en mycket kraftfull expansion men p\u00e5 inget s\u00e4tt snabbare \u00e4n vad som historiskt visat sig vara m\u00f6jligt. Ber\u00e4kningarna visar att en expansion p\u00e5 201 EJ (Exajoule, 1018<\/sup> J) per 10 \u00e5r b\u00f6r vara m\u00f6jlig f\u00f6r k\u00e4rnkraft, 67 EJ f\u00f6r vindkraft, 112 EJ f\u00f6r solenergi och 212 f\u00f6r geotermisk energi i det f\u00f6rsta scenariot. Om arbetet sker i den h\u00f6gre takten b\u00f6r det vara m\u00f6jligt att uppf\u00f6ra anl\u00e4ggningar med takten 403 EJ\/10 \u00e5r f\u00f6r k\u00e4rnkraft, 134 EJ f\u00f6r vindkraft, 224 EJ f\u00f6r solenergi och 425 EJ f\u00f6r geotermisk energi. Notera h\u00e4r att jag antar att ett k\u00e4rnkraftverk \u00e4r det mest komplicerade och tids\u00f6dande infrastrukturprojekt som g\u00e5r att uppf\u00f6ra och trots detta anv\u00e4nder samma siffra \u00e4ven f\u00f6r exempelvis vind- och solkraftsanl\u00e4ggningar. Givetvis kr\u00e4vs det m\u00e5nga tusen vindkraftverk f\u00f6r att motsvara ett k\u00e4rnkraftverk, men uppf\u00f6randetiden och resurs\u00e5tg\u00e5ngen per W installerad effekt antas vara densamma vilket antagligen \u00e4r ett pessimistiskt antagande. N\u00e4r det i de analyserade scenarierna sker en kraftfull expansion av exempelvis tv\u00e5 energik\u00e4llor samtidigt har endast 50% av ovanst\u00e5ende siffror ansatts per energik\u00e4lla. I ovanst\u00e5ende siffror har inte h\u00e4nsyn tagits till att en del av resurserna g\u00e5r \u00e5t till att ers\u00e4tta gamla kraftverk, detta hanteras separat i ber\u00e4kningarna.<\/p>\n

De EROEI<\/a>-analyser jag gjort av k\u00e4rn<\/a>-, vind<\/a>-, sol<\/a>– och geotermisk<\/a> kraft har visat att det ovan n\u00e4mnda f\u00f6rh\u00e5llandet mellan de fyra energik\u00e4llorna \u00e4r ganska realistiskt om man f\u00f6ruts\u00e4tter att respektive energik\u00e4lla ska b\u00e4ra sin egen expansion. Baserat p\u00e5 EROEI skulle dock vindkraft kunna expandera med ungef\u00e4r halva takten j\u00e4mf\u00f6rt med k\u00e4rnkraft, men ovanst\u00e5ende siffror pekar p\u00e5 en n\u00e5got l\u00e4gre takt. Undantaget \u00e4r brid- och\/eller toriumreaktorer som skulle kunna expandera dubbelt<\/a> s\u00e5 snabbt som konventionell k\u00e4rnkraft. Jag har dock inte tagit h\u00f6jd f\u00f6r denna m\u00f6jlighet h\u00e4r.<\/p>\n

En inv\u00e4ndning mot hela analysen skulle kunna vara att den ovan n\u00e4mnda expansionstakten inte \u00e4r realistisk. F\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om trov\u00e4rdigheten kan det vara intressant att unders\u00f6ka vilken m\u00e4ngd anl\u00e4ggningar vi talar om. Om vi tar k\u00e4rnkraften som exempel motsvarar 403 EJ\/10 \u00e5r en expansion med 473 reaktorer per \u00e5r, givet att varje reaktor har en termisk effekt p\u00e5 3 GW och en kapacitetsfaktor p\u00e5 0,9 enligt ovan. En h\u00f6g siffra? Ja, givetvis. En alltf\u00f6r h\u00f6g siffra? Enligt Science Daily<\/a> fanns det 2007 \u00f6ver 50000 fossileldade kraftstationer i drift v\u00e4rlden \u00f6ver. Om man antar att de \u00e4ldsta \u00e4r 50 \u00e5r inneb\u00e4r det en genomsnittlig \u00e5rlig expansion p\u00e5 \u00f6ver 1000 kraftverk, vilket g\u00f6r att siffran 473 inte \u00e4r helt orealistisk.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart \u00e4r det mer tids\u00f6dande och resurskr\u00e4vande att uppf\u00f6ra ett k\u00e4rnkraftverk i j\u00e4mf\u00f6relse med ett kolkraftverk, dessutom har de senare antagligen l\u00e4gre installerad effekt. Att tro att uppf\u00f6randet av framtida reaktorer i en v\u00e4rld d\u00e4r flera hundra slutf\u00f6rs varje \u00e5r skulle vara lika problemtyngt som arbetet \u00e4r idag i exempelvis Finland och Frankrike \u00e4r dock en villfarelse. Som med alla produkter \u00e4r stora serier och erfarenhet av godo. Vidare f\u00e5r man komma ih\u00e5g att den expansion av kolkraft som skett varit en naturlig del av v\u00e4rldens utveckling och att denna inte f\u00e5tt ta del av n\u00e5gra extraordin\u00e4ra resurser, vilket expansionen antas f\u00e5 i mitt scenario.<\/p>\n

Resultatet av l\u00e5genergiscenariot illustreras nedan.\"\"<\/a><\/p>\n

De fossila energik\u00e4llornas andel av energiproduktionen har halverats vid 2040 men trots detta har tomrummet fyllts med alternativen. Det \u00e4r i detta scenario inga sv\u00e5righeter f\u00f6r vindkraften att n\u00e5 upp till gr\u00e4nsv\u00e4rdet 10 % vilket intr\u00e4ffar redan 2050, allts\u00e5 efter 40 \u00e5r av kontinuerlig expansion. K\u00e4rnkraften kan fasas ut \u00f6ver 60 \u00e5r vilket skulle inneb\u00e4ra att de kraftverk som uppf\u00f6rs idag blir de sista. F\u00f6r att fylla resterande behov delas produktionen lika mellan solenergi och geotermisk energi f\u00f6r att den intermittens som till viss del fortfarande finns hos den solbaserade produktionen inte skall st\u00e4lla till problem f\u00f6r energis\u00e4kerheten. Det finns dock st\u00f6rre potential f\u00f6r solenergi \u00e4n vad som framg\u00e5r av resultatet.<\/p>\n

F\u00f6r normalenergiscenariot blir resultatet f\u00f6ljande:\u00a0\"\"<\/a><\/p>\n

Resultatet \u00e4r egentligen mycket likt detsamma f\u00f6r l\u00e5genergiscenariot f\u00f6rutom att sol- och geotermisk energi \u00e4r totalt dominerande. \u00c4ven h\u00e4r finns utrymme f\u00f6r att ge solenergi en st\u00f6rre andel men precis som i det f\u00f6reg\u00e5ende fallet har produktionen delats lika mellan de b\u00e5da energislagen.<\/p>\n

Resultatet av h\u00f6genergiscenariot illustreras nedan:\u00a0\"\"<\/a><\/p>\n

Det snabba bortfallet av de fossila energik\u00e4llorna tillsammans med en kraftig \u00f6kning p\u00e5 behovssidan leder till att detta inte kan t\u00e4ckas utan en massiv satsning p\u00e5 k\u00e4rnkraft d\u00e5 denna enligt mitt s\u00e4tt att r\u00e4kna \u00e4r den energik\u00e4lla som kan expanderas snabbast. Vindkraft f\u00e5r enbart resurser i ett kort initial skede och blir d\u00e4rmed en parentes i energihistorien. Anledningen till detta \u00e4r att resurserna m\u00e5ste avs\u00e4ttas till k\u00e4rnkraft och geotermisk energi. Det kan vara sv\u00e5rt att utl\u00e4sa exakt ur diagrammet men vid analysperiodens slut st\u00e5r solenergi f\u00f6r 18 % av den totala energiproduktionen, geotermisk energi f\u00f6r drygt 34 % och k\u00e4rnkraft f\u00f6r 42 %.<\/p>\n

Analyserna ovan tar inte h\u00e4nsyn till hur prim\u00e4renergin nyttjas i n\u00e4sta steg. Olja \u00e4r ett utm\u00e4rkt br\u00e4nsle att anv\u00e4nda inom transportsektorn, men n\u00e4r det g\u00e4ller exempelvis geotermisk energi m\u00e5ste denna f\u00f6rst omvandlas till elektricitet och sedan antingen ladda ett batteri eller direkt driva ett t\u00e5g eller liknande. En omst\u00e4llning fr\u00e5n ett fossilbaserat samh\u00e4lle kr\u00e4ver, som redan konstaterats<\/a>, mer \u00e4n bara nya energik\u00e4llor. Vad den d\u00e4remot visar \u00e4r att det verkar vara fullt m\u00f6jligt att inte bara ers\u00e4tta de fossila energik\u00e4llorna utan dessutom g\u00f6ra detta samtidigt som det globala energibehovet \u00f6kar drastiskt.<\/p>\n

Sammanfattningsvis ser det allts\u00e5 ut att vara m\u00f6jligt att kompensera bortfallet efter de fossila br\u00e4nslena \u00e4ven om dessa samtliga avtar i tillg\u00e4nglighet med en \u00e5rlig takt av 6 % efter respektive produktionstopp.<\/p>\n

Till\u00e4gg:<\/em><\/p>\n

Ett alternativt s\u00e4tt att ta fram en realistiskt expansiontakt och sammans\u00e4ttning av energik\u00e4llor \u00e4r att titta p\u00e5 EROEI. Genom att titta p\u00e5 hur f\u00f6rdelningen mellan olika energik\u00e4llor ser ut idag och vilket EROEI dessa har\u00a0<\/a>kan man ber\u00e4kna ett sorts globalt EROEI. Om man sedan v\u00e4ljer en expansion med en sammans\u00e4ttning och takt som h\u00e5ller det globala EROEI of\u00f6r\u00e4ndrat eller l\u00e5ter det \u00f6ka b\u00f6r inte scenariot vara orealistiskt. <\/em><\/p>\n

Det \u00e4r intressant att notera att det endast \u00e4r f\u00f6r h\u00f6genergiscenariot ovan som det globala EROEI \u00f6kar d\u00e5 en stor del av energiproduktionen sker med hj\u00e4lp av brid- och\/eller toriumreaktorer med n\u00e4ra p\u00e5 o\u00f6vertr\u00e4ffad energibalans<\/a>. F\u00f6r l\u00e5g- och mediumscenariot sjunker det globala v\u00e4rdet n\u00e5got d\u00e5 en betydande del av energif\u00f6r\u00f6rjningen tillgodoses av sol- och vind.\u00a0<\/em><\/p>\n

<\/div>