{"id":721,"date":"2011-10-31T23:28:36","date_gmt":"2011-10-31T21:28:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=721"},"modified":"2012-02-07T09:59:34","modified_gmt":"2012-02-07T07:59:34","slug":"resursbrist","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/10\/resursbrist\/","title":{"rendered":"Resursbrist"},"content":{"rendered":"

Lagom till v\u00e4rldens<\/a> befolkning<\/a> n\u00e5r<\/a> sju miljarder<\/a> g\u00e5r The Guardian ut med en liten sammanfattning<\/a> om vilka resursbrister vi har att se fram emot med en st\u00e4ndigt stigande befolkning (och annars ocks\u00e5 f\u00f6r den delen). F\u00f6rutom stamg\u00e4sterna fossila br\u00e4nslen<\/a> och jordartsmetaller<\/a> dyker ett par andra bes\u00f6kare upp p\u00e5 listan ocks\u00e5.<\/p>\n

1. Vatten <\/strong>–\u00a0Endast 2,5% av allt vatten p\u00e5 jorden \u00e4r f\u00e4rskvatten. Detta verkar vid f\u00f6rsta anblicken ganska mycket men n\u00e4r man bet\u00e4nker att av detta \u00e4r 70% bundet i is och sn\u00f6 minskar snabbt tillg\u00e5ngen. Redan idag r\u00e5der det brist p\u00e5 rent dricksvatten i m\u00e5nga regioner och det \u00e4r en situation som knappast kommer f\u00f6rb\u00e4ttras i och med \u00f6kande befolkning i just dessa omr\u00e5den.<\/p>\n

Det finns i princip tre olika s\u00e4tt att f\u00e5 tag i f\u00e4rskvatten. Att utnyttja vattnets kretslopp och tappa av en del f\u00f6r att t\u00e4cka sina behov, exempelvis fr\u00e5n floder, sj\u00f6ar eller grundvattnet, \u00e4r det vanligaste alternativet. Ofta finns dock inte n\u00e5gra floder eller sj\u00f6ar att tillg\u00e5 och det ytliga grundvattnet r\u00e4cker heller inte till. D\u00e5 finns alternativet att borra efter fossilt vatten<\/a>, det vill s\u00e4ga vatten som tr\u00e4ngde ner i berggrunden f\u00f6r m\u00e5nga miljoner \u00e5r sedan och inte l\u00e4ngre \u00e4r en del av kretsloppet. Problemet med fossilt vatten \u00e4r att det, precis som fossila br\u00e4nslen, \u00e4r en \u00e4ndlig och ej f\u00f6rnyelsebar resurs. Man kan allts\u00e5 betrakta utvinningen som en sorts gruvdrift av vatten. F\u00f6rvisso f\u00f6rnyas vattnet f\u00f6rr eller senare men det \u00e4r en process som tar mycket l\u00e5ngt tid. Sist men inte minst finns m\u00f6jligheten att avsalta havsvatten. Det h\u00e4r leder till en i princip obegr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till f\u00e4rskvatten men kr\u00e4ver en yttre tillf\u00f6rsel av energi och naturligtvis r\u00e5varan havsvatten.<\/p>\n

Sett ur ett energiperspektiv utg\u00f6r dock vatten ett behov som g\u00e5r att l\u00f6sa med en brute force approach<\/em>. Har man bara en tillr\u00e4cklig tillg\u00e5ng till billig, uth\u00e5llig<\/a> och ren energi<\/a> utg\u00f6r inte vattenbrist ett problem f\u00f6r framtiden, utom m\u00f6jligtvis i ett f\u00e5tal avl\u00e4gsna regioner.<\/p>\n

2. Olja<\/strong> –\u00a0Att olja redan idag \u00e4r en bristvara \u00e4r nog n\u00e5got som l\u00e4sare av den h\u00e4r bloggen inte har undg\u00e5tt. Peak oil<\/a>, \u00e5tminstone med avseende p\u00e5 konventionell olja, har med st\u00f6rsta sannolikhet redan intr\u00e4ffat och det finns enligt BP bara bekr\u00e4ftade resurser f\u00f6r knappt 50 \u00e5rs<\/a> f\u00f6rbrukning kvar, f\u00f6rutsatt att denna h\u00e5ller samma niv\u00e5 som idag.<\/p>\n

I och med att olja \u00e4r en ren energir\u00e5vara, med ett f\u00e5tal undantag, \u00e4r det sj\u00e4lvklart ocks\u00e5 en produkt som g\u00e5r att ers\u00e4tta p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt. Den stora fr\u00e5gan \u00e4r om det g\u00e5r att g\u00f6ra det tillr\u00e4ckligt snabbt d\u00e5 en utfasning av olja f\u00e5r enorma konsekvenser f\u00f6r transportsektorn d\u00e4r det \u00e4r den totalt dominerande energik\u00e4llan. En sak \u00e4r dock s\u00e4ker, en v\u00e4rld utan olja kommer se mycket annorlunda ut \u00e4n v\u00e5r v\u00e4rld som vi k\u00e4nner den idag.<\/p>\n

3. Gas <\/strong>–\u00a0Naturgas \u00e4r efter kol den st\u00f6rsta energik\u00e4llan f\u00f6r elektricitets- och v\u00e4rmeproduktion i v\u00e4rlden. I och med att gas framf\u00f6rallt anv\u00e4nds i station\u00e4ra kraftverk \u00e4r den betydligt l\u00e4ttare att ers\u00e4tta \u00e4n olja d\u00e5 enbart produktionsanl\u00e4ggningarna i sig m\u00e5ste ers\u00e4ttas och inte all infrastruktur. I l\u00e4nder som exempelvis Storbritannien d\u00e4r lokal uppv\u00e4rmning med gas \u00e4r vanlig kr\u00e4vs dock betydligt st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar. Den st\u00f6rsta utmaningen ligger dock i att peak gas antagligen inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt borta.<\/p>\n

Vidare anv\u00e4nds en betydande andel naturgas till att framst\u00e4lla ammoniak som \u00e4r en av huvudbest\u00e5ndsdelarna i konstg\u00f6dsel. Det \u00e4r dock fullt m\u00f6jligt att framst\u00e4lla ammoniak p\u00e5 andra s\u00e4tt, givet tillg\u00e5ng till energi naturligtvis.<\/p>\n

4. Fosfor<\/strong>\u00a0– Fosforproduktionstoppen<\/a> \u00e4r n\u00e5got jag \u00e4nnu inte behandlat p\u00e5 blogget varf\u00f6r detta f\u00e5r ses som en liten introduktion. F\u00f6r att liv ska kunna existera kr\u00e4vs, f\u00f6rutom kol, syre och v\u00e4te, ytterligare ett antal \u00e4mnen exempelvis kv\u00e4ve och fosfor<\/a>. Fosfor, och d\u00e5 i form av fosfat, \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r allt k\u00e4nt liv d\u00e5 det bland annat spelar en betydande roll i biologiska molekyler som DNA och RNA.<\/p>\n

Som en del av den gr\u00f6na revolutionen<\/a> tillf\u00f6rs idag exempelvis fosfor i jordbruket p\u00e5 konstgjord v\u00e4g f\u00f6r att maximera tillv\u00e4xten hos gr\u00f6dorna.\u00a0 Forsforn utvinns ur fosfatrika mineraler<\/a> som tyv\u00e4rr bara \u00e5terfinns i ett f\u00e5tal l\u00e4nder vilka st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4stan all produktion. I takt med att jordens befolkning \u00f6kar g\u00f6r ocks\u00e5 behovet av g\u00f6dningsmedel detsamma och man uppskattar att fosforn r\u00e4cker i 50 till 100 \u00e5r om inte nya reserver uppt\u00e4ckts.<\/p>\n

Skillnaden mellan fosfor och de \u00f6vriga resurserna, som till st\u00f6rsta del \u00e4r energik\u00e4llor, \u00e4r att fosforn inte g\u00e5r att ers\u00e4tta. Liv f\u00f6ruts\u00e4tter fosfor. Jag \u00e4r ingen expert p\u00e5 jordbruk men f\u00f6rest\u00e4ller mig att organiskt<\/a>\u00a0och ekologiskt<\/a> s\u00e5dant med ett \u00f6kat bruk av naturligt g\u00f6dsel minskar v\u00e5rt beroende av fosfatrika mineraler. Problemet \u00e4r att naturligt jordbruk inte ger lika h\u00f6g avkastning som det industriella jordbruket och d\u00e4rmed kr\u00e4ver st\u00f6rre odlingsbara arealer, vilket redan idag \u00e4r en bristvara. Med tillg\u00e5ng till billig och ren energi \u00e4r dock konstbevattning av \u00f6knar och omr\u00e5den som idag inte \u00e4r odlingsbara m\u00f6jligt. Ytterligare ett s\u00e4tt att minska behovet av ny fosfor \u00e4r att sluta kretsloppet och \u00e5tervinna en st\u00f6rre del \u00e4n man g\u00f6r idag, vilket exempelvis kan genomf\u00f6ras genom att \u00e5teranv\u00e4nda m\u00e4nsklig avf\u00f6ring som g\u00f6dsel. Detta skulle dessutom minska \u00f6verg\u00f6dningen av hav och vattendrag i och med mindre m\u00e4ngder nytt g\u00f6dningsmedel tillf\u00f6rs kretsloppet.<\/p>\n

5. Kol\u00a0<\/strong>– Situationen f\u00f6r kol \u00e4r i stora drag lik den f\u00f6r gas. De k\u00e4nda kolresurserna \u00e4r dock betydligt st\u00f6rre varf\u00f6r en utfasning inte \u00e4r lika n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende. Kol \u00e4r dock den smutsigaste energik\u00e4llan och kanske den man borde fasa ut i f\u00f6rsta hand. Att ers\u00e4tta kol som v\u00e4rldens huvudsakliga energik\u00e4lla kommer vara en betydande utmaning men med st\u00f6rsta sannolikhet l\u00e4ttare \u00e4n att ers\u00e4tta oljan.<\/p>\n

6. Jordartsmetaller\u00a0<\/strong>– Jag har tidigare tagit upp<\/a> jordartsmetaller som en framtida bristvara och det \u00e4r framf\u00f6rallt inom modern teknologi som solceller, batterier och elektroniska kretsar de anv\u00e4nds. M\u00e5nga av de l\u00f6sningar p\u00e5 energiproblematiken som f\u00f6resl\u00e5s \u00e4r ist\u00e4llet beroende av den energikr\u00e4vande utvinningen av dessa sv\u00e5r\u00e5tkomliga metaller.<\/p>\n

De exakta resurserna \u00e4r inte k\u00e4nda, men trots namnet r\u00e5der det ingen egentlig brist p\u00e5 jordartsmetaller. Utvinningen har dock kommit ig\u00e5ng i ett ganska sent skede och Kina \u00e4r idag totalt dominerande med 97% av marknaden vilket i sig \u00e4r ett problem. \u00c4ven om jordartsmetaller \u00e4r en \u00e4ndlig resurs \u00e4r det en resurs d\u00e4r tillg\u00e5ng p\u00e5 ren och billig energi skulle ha stor inverkan p\u00e5 m\u00f6jligheterna att utvinna erforderliga m\u00e4ngder. Omfattande \u00e5tervinning och\/eller minskande behov \u00e4r ett \u00e4nnu b\u00e4ttre alternativ.<\/p>\n

Sammanfattningsvis kan man v\u00e4l s\u00e4ga att m\u00e4nskligheten har n\u00e5gra utmaningar framf\u00f6r sig. Hur man \u00e4n v\u00e4nder och vrider p\u00e5 det \u00e4r det dock energiproblematiken som \u00e4r och f\u00f6rblir det centrala d\u00e5 m\u00e5nga av de \u00f6vriga sv\u00e5righeterna helt eller delvis kan l\u00f6sas med god tillg\u00e5ng till ren, h\u00e5llbar och billig energi.<\/p>\n

<\/div>