{"id":668,"date":"2011-10-09T20:27:23","date_gmt":"2011-10-09T18:27:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=668"},"modified":"2011-10-09T20:30:36","modified_gmt":"2011-10-09T18:30:36","slug":"eroei-sammanfattning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/10\/eroei-sammanfattning\/","title":{"rendered":"EROEI – sammanfattning"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r att \u00e5terkoppla till min analys<\/a> om eventuella ers\u00e4ttare till de fossila energik\u00e4llorna kommer h\u00e4r en sammanst\u00e4llning av energibalansber\u00e4kningarna f\u00f6r k\u00e4rnkraft<\/a>, vindkraft<\/a>, solenergi<\/a> och geotermisk energi<\/a>.<\/p>\n

Gemensamt f\u00f6r dessa fyra ber\u00e4kningar \u00e4r att EROEI<\/a> uttryckts som f\u00f6rh\u00e5llandet mellan utvunnen elektrisk energi och \u00e5tg\u00e5ngen total energi under uppf\u00f6rande, drift och avveckling av respektive anl\u00e4ggning. De data \u00f6ver total energif\u00f6rbrukning i v\u00e4rlden fr\u00e5n IEA<\/a> som den f\u00f6rstn\u00e4mnda analysen bygger p\u00e5 tar dock h\u00e4nsyn till den totala energi som erh\u00e5lls fr\u00e5n respektive energik\u00e4lla. Tittar man exempelvis p\u00e5 olja \u00e4r det inte den nyttoenergi som kan tas ut vid hjulet p\u00e5 en bil som listas utan det totala energiinneh\u00e5llet i oljan. Differensen mellan dessa b\u00e5da v\u00e4rden f\u00f6rsvinner som f\u00f6rluster p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n oljek\u00e4llan till hjulet p\u00e5 bilen och den faktiska mekaniska nyttan \u00e4r bara en br\u00e5kdel av den totala energi som utvinns ur naturen.<\/p>\n

F\u00f6r att kunna g\u00f6ra en r\u00e4ttvis j\u00e4mf\u00f6relse mellan energik\u00e4llor m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 den totala v\u00e4rmen anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4kna EROEI i mina energibalansber\u00e4kningar. Detta trots att bara en del av energin kommer till faktisk nytta. IEA g\u00f6r p\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6r energik\u00e4llor som bara producerar elektricitet via \u201domv\u00e4gen\u201d \u00f6ver v\u00e4rme, exempelvis k\u00e4rnkraft. F\u00f6r vind- och vattenkraft \u00e4r det dock bara den elektriska energin som listas d\u00e5 ingen v\u00e4rme \u00e4r inkluderad i denna energiframst\u00e4llning. Man kan ha \u00e5sikter om huruvida detta \u00e4r en korrekt framst\u00e4llning d\u00e5 energik\u00e4llor som oavkortat levererar h\u00f6gv\u00e4rdig elektricitet till synes st\u00e5r f\u00f6r en alldeles f\u00f6r liten andel av det totala. Samtidigt m\u00e5ste man ha klart f\u00f6r sig att exempelvis spillv\u00e4rme fr\u00e5n ett k\u00e4rnkraftverk \u00e4r fullt m\u00f6jligt att utnyttja till fj\u00e4rrv\u00e4rme och d\u00e4rf\u00f6r har ett tydligt v\u00e4rde, \u00e4ven om detta i verkligheten \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara utnyttjas i ytterst liten omfattning.<\/p>\n

Nedan f\u00f6ljer EROEI ber\u00e4knat p\u00e5 total erh\u00e5llen v\u00e4rme fr\u00e5n respektive energik\u00e4lla, vindkraft undantaget d\u00e5 dessa data \u00e4r baserade p\u00e5 erh\u00e5llen elektrisk energi.<\/p>\n

K\u00e4rnkraft\"\"<\/a><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vindkraft<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Solenergi<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Geotermisk energi<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I och med att samtliga v\u00e4rden p\u00e5 EROEI presenteras som funktioner av n\u00e5gon styrande parameter \u00e4r det sv\u00e5rt att hitta ett fast v\u00e4rde f\u00f6r att kunna j\u00e4mf\u00f6ra energik\u00e4llorna med varandra. N\u00e4r det g\u00e4ller k\u00e4rnkraft skulle ett genomsnitt mellan det optimistiska och det pessimistiska v\u00e4rdet kunna v\u00e4ljas vid urankoncentrationen 0,01% d\u00e5 det \u00e4r osannolikt<\/a> att denna kommer understigas. G\u00f6r man detta erh\u00e5ller man ett EROEI p\u00e5 39 f\u00f6r l\u00e4ttvattenreaktorn och 109 f\u00f6r bridreaktorn.<\/p>\n

F\u00f6r vindkraft g\u00e4ller idag att den genomsnittliga globala kapcitetsfaktorn \u00e4r 25%<\/a>. Man uppskattar att detta kommer att \u00f6ka till 28% till 2015 och 30% till 2036 i takt med att den tekniska utvecklingen av vindturbiner. V\u00e4ljer man 30% som en genomsnittlig kapacitetsfaktor landar man p\u00e5 ett EROEI p\u00e5 strax under 18. Samma resonemang kan f\u00f6ras f\u00f6r solenergin. Den genomsnittliga solinstr\u00e5lningen globalt sett \u00e4r ungef\u00e4r 250 W\/m^2<\/a> vilket skulle ge ett EROEI f\u00f6r temisk solkraft med energilagring p\u00e5 drygt 23.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller geotermisk energi \u00e4r det lite sv\u00e5rare att avg\u00f6ra vad som \u00e4r ett rimligt borrdjup att v\u00e4lja som genomsnitt. I brist p\u00e5 annat har sex kilometers djup valts vilket resulterar i ett EROEI p\u00e5 ungef\u00e4r 37. Jag har dock ingen som helst anledning att tro att detta skulle vara mer realistiskt \u00e4n att v\u00e4lja fem eller \u00e5tta kilometers djup, det \u00e4r inget annat \u00e4n en vild gissning.<\/p>\n

Om det vore s\u00e5 att energibalansen \u00e4r den enda faktorn som avg\u00f6r hur snabbt en expansion av olika energik\u00e4llor kan genomf\u00f6ras skulle detta allts\u00e5 inneb\u00e4ra att ett energisystem baserad p\u00e5 l\u00e4ttvattenreaktorer och geotermiska kraftverk kan expandera ungef\u00e4r lika snabbt. Baseras det ist\u00e4llet p\u00e5 bridreaktorer skulle expansionen kunna g\u00e5 mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 snabbt och baseras systemet p\u00e5 de f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llorna vind- och solenergi skulle det g\u00e5 med halva takten. Hela po\u00e4ngen \u00e4r allts\u00e5 att energik\u00e4llorna ska b\u00e4ra sin egen expansion och inte kr\u00e4va n\u00e5got energitillskott utifr\u00e5n, annars blir hela resonemanget om energibalans och EROEI meningsl\u00f6st. Observera dock att det h\u00e4r inte s\u00e4ger n\u00e5got om expansionstakten i sig utan bara om f\u00f6rh\u00e5llandet de olika energik\u00e4llorna emellan.<\/p>\n

Nu \u00e4r det dock s\u00e5 att energibalansen f\u00f6r respektive energik\u00e4lla inte \u00e4r det som avg\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en expansion idag. Faktorer s\u00e5som kostnader, tillst\u00e5nd och beslut, flaskhalsar hos underleverant\u00f6rer och bemanning spelar naturligtvis st\u00f6rst roll. Det \u00e4r nog snarare s\u00e5 att energibalansen \u00e4r helt betydelsel\u00f6s d\u00e5 beslut att satsa p\u00e5 ett energislag eller ett annat uppenbarligen inte tar detta i beaktande \u00f6verhuvudtaget. Satsningar p\u00e5 tj\u00e4rsand och biobr\u00e4nslen som etanol \u00e4r lysande exempel p\u00e5 detta. Ovanst\u00e5ende ber\u00e4kningar \u00e4r ett s\u00e4tt att belysa vad som borde styra satsningar p\u00e5 energiproduktion i en tid d\u00e5 energi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli en bristvara.<\/p>\n

<\/div>