{"id":589,"date":"2011-08-20T17:33:02","date_gmt":"2011-08-20T15:33:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=589"},"modified":"2011-08-21T00:17:56","modified_gmt":"2011-08-20T22:17:56","slug":"eroei-vindkraft","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/08\/eroei-vindkraft\/","title":{"rendered":"EROEI – vindkraft"},"content":{"rendered":"

Med detta inl\u00e4gg forts\u00e4tter studien av energibalansen f\u00f6r de energislag som enligt mig \u00e4r potentiella ers\u00e4ttare<\/a> till de sinande fossila br\u00e4nslena, n\u00e4mligen vind-, sol-, geotermisk- och k\u00e4rnkraft<\/a>. N\u00e4r det g\u00e4ller vindkraften finns en relativt utbredd konsensus mellan de olika livscykelanalyser som gjorts. EROEI ligger n\u00e5gonstans runt 20 och m\u00e5nga av de metastudier<\/a> som finns tillg\u00e4ngliga reflekterar ocks\u00e5 detta. Med anledning av detta blir det h\u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis okomplicerad \u00f6vning.<\/p>\n

De flesta studier \u00e4r dock baserade p\u00e5 existerande vindkraftsparker eller konceptuella installationer d\u00e4r man har eller har antagit statiska v\u00e4rden p\u00e5 samtliga koefficienter. N\u00e5got som vore intressant \u00e4r att se hur energibalansen f\u00f6r ett vindkraftverk varierar med kapacitetsfaktorn, vilket \u00e4r vad den analys jag gjort h\u00e4r visar.<\/p>\n

Man kan dela upp energi\u00e5tg\u00e5ngen f\u00f6r produktion av elektricitet i ett vindkraftverk i tre delar: konstruktion, drift och transporter. H\u00e4r finns energibehovet f\u00f6r framst\u00e4llning av material med i posten konstruktion. F\u00f6ljande koefficienter f\u00f6r energibehov per installerad effekt har anv\u00e4nts och \u00e4r tagna fr\u00e5n denna rapport<\/a> fr\u00e5n Sidneys Universitet, vilka i sin tur ber\u00e4knat dem utifr\u00e5n ett stort urval av befintliga studier.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

D\u00e5 beslutet att analysera energibalansen som funktion av kapacitetsfaktor tas, f\u00f6rsvinner behovet av att analysera turbinens egenskaper och placering n\u00e4rmare. Kapacitetsfaktorn beror av en m\u00e4ngd variabler som tornh\u00f6jd, rotordiameter, vid vilken undre vindhastighet turbinen b\u00f6rjar arbeta samt vid vilken \u00f6vre hastighet den kopplar ifr\u00e5n f\u00f6r att inte tala om terr\u00e4ngen och den f\u00f6rv\u00e4ntade vindhastigheten p\u00e5 uppf\u00f6randeplatsen. Dessa faktorer beh\u00f6ver nu med andra ord inte granskas i detalj. Det enda som egentligen \u00e4r intressant att veta om turbinen i fr\u00e5ga \u00e4r dess livsl\u00e4ngd vilken antagits till 25 \u00e5r. De flesta k\u00e4llor anger en livsl\u00e4ngd mellan 20-25 \u00e5r och h\u00e4r har allts\u00e5 den \u00f6vre gr\u00e4nsen valts. Det \u00e4r rimligt att tro att de kraftverk som uppf\u00f6rs nu och i framtiden \u00e5tminstone kommer ligga n\u00e4rmare den \u00f6vre gr\u00e4nsen \u00e4n den l\u00e4gre. Det \u00e4r dessutom i f\u00f6rsta hand de r\u00f6rliga delarna i maskinhuset som slits. Tornet och grunden skulle mycket v\u00e4l kunna \u00e5teranv\u00e4ndas i ett nytt kraftverk.<\/p>\n

Resultatet av analysen \u00e4r f\u00f6ljande:\"\"<\/a><\/p>\n

Detta verkar st\u00e4mma ganska v\u00e4l \u00f6verens med de data som andra rapporter presenterar. F\u00f6r en landbaserad vindturbin ligger typiska uppm\u00e4tta v\u00e4rden p\u00e5 kapacitetsfaktorn mellan 0,25 och 0,3 vilket ger ett EROEI mellan ungef\u00e4r 15 och 18. Tittar man vidare p\u00e5 havsbaserade kraftverk kan kapacitetsfaktorn komma en bra bit \u00f6ver 0,4 och i extrema fall upp mot 0,5.<\/p>\n

Ursprungligen var analysen t\u00e4nkt att t\u00e4cka b\u00e5de land- och havsbaserade vindturbiner men p\u00e5 grund av sv\u00e5righeter att hitta k\u00e4llor som behandlar konstruktion och drift av dessa b\u00e5da typer p\u00e5 samma s\u00e4tt har detta fr\u00e5ng\u00e5tts. Det verkar dock som att energi\u00e5tg\u00e5ngen f\u00f6r de b\u00e4gge typerna \u00e4r relativt lika. Tv\u00e4rt emot vad man kan tro ing\u00e5r det en st\u00f6rre m\u00e4ngd material i en landbaserad turbin d\u00e5 grunden till en s\u00e5dan \u00e4r avsev\u00e4rt mycket st\u00f6rre \u00e4n motsvarande f\u00f6r en havsbaserad. D\u00e4remot utg\u00f6r drift och transport en st\u00f6rre andel n\u00e4r det kommer till havsbaserade anl\u00e4ggningar. I brist p\u00e5 b\u00e4ttre underlag skulle man d\u00e4rmed kunna anta att det totala energibehovet \u00e4r ungef\u00e4r detsamma f\u00f6r en land- som f\u00f6r en havsbaserad vindturbin. Det b\u00f6r \u00e5tminstone vara i samma storleksordning.<\/p>\n

Det kanske b\u00f6r till\u00e4ggas att ingen form av energilagring \u00e4r inkluderad i ovanst\u00e5ende analys av den enkla anledningen att jag inte anser storskalig energilagring vara trov\u00e4rdig n\u00e4r det kommer till vindkraft. Analysen tar heller ingen h\u00f6jd f\u00f6r den expansion av eln\u00e4tet som kr\u00e4vs vid storskalig utbyggnad av vindkraft eller f\u00f6r eventuell reservkraft.<\/p>\n

<\/div>