![\"\"](\"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/699px-MSRE_Diagram.jpg\" "\\"699px-MSRE_Diagram\\"")
<\/a> forskningsprojekt ledde vidare till Molten Salt Reactor experimentet<\/a> vid Oak Ridge National Laboratory under 60-talet. Reaktorn hade en termisk effekt p\u00e5 7,4 MW och opererades under fyra \u00e5r med mycket goda resultat. N\u00e4sta steg i utvecklingen skulle vara Molten Salt Breeder Reactor<\/a> som designades vid Oak Ridge. Tyv\u00e4rr avbr\u00f6ts dock programmet, delvis med anledning av att det inte f\u00f6ll i god jord med det amerikanska f\u00f6rsvaret som beh\u00f6vde plutonium f\u00f6r att kunna producera k\u00e4rnvapen, n\u00e5got som Molten Salt Reactors inte ger upphov till i n\u00e5gon st\u00f6rre omfattning. Detta \u00e4r en av anledningarna till att dagens l\u00e4ttvattenreaktorer \u00e4r dominerande i v\u00e4rlden.<\/p>\nPrecis som namnet antyder producerar en MSR<\/a> energi genom fission av br\u00e4nsle uppl\u00f6st i en cirkulerande blandning av fluorida salter, vanligen med natrium, litium eller beryllium och zirkonium. V\u00e4rmen leds genom ett tv\u00e5stegs v\u00e4rmev\u00e4xlarsystem till turbiner och generatorer f\u00f6r elproduktion. Utloppstemperaturen ligger p\u00e5 \u00f6ver 700 grader C \u00e4r vilket inneb\u00e4r att en Braytoncykel<\/a>, det vill s\u00e4ga gasturbin, kan anv\u00e4ndas ist\u00e4llet f\u00f6r \u00e5ngturbin. Eventuellt kan denna kombineras med Rankinecykeln<\/a> vilket ytterligare \u00f6kar effektiviteten d\u00e5 spillv\u00e4rme fr\u00e5n Braytoncykeln tas omhand och medger verkningsgrader upp mot 50%. Temperaturer s\u00e5 h\u00f6ga att v\u00e4rmen kan anv\u00e4ndas direkt till v\u00e4tgasproduktion \u00e4r till och med m\u00f6jliga<\/a>. Saltet har l\u00e5gt \u00e5ngtryck varf\u00f6r reaktorn kan operera<\/a> n\u00e4ra atmosf\u00e4rstryck \u00e4ven vid mycket h\u00f6ga temperaturer. Detta minskar avsev\u00e4rt den mekaniska belastningen p\u00e5 reaktorn och d\u00e4rmed ocks\u00e5 kostnaden f\u00f6r att tillverka den. Vidare \u00e4r saltet kemiskt stabilt vid dessa temperaturer och vid h\u00f6ga radioaktivitetsniv\u00e5er vilken underl\u00e4ttar s\u00e4ker hantering av det. Att saltet varken brinner i luft eller vatten, som exempelvis natrium, eller \u00e4r l\u00f6sligt i vatten st\u00e4rker m\u00f6jligheterna till s\u00e4ker hantering.<\/p>\n Br\u00e4nslet kan vara<\/a> uran, plutonium, aktinider, torium eller en blandning av dessa. P\u00e5 grund av den goda neutronekonomi saltblandningen tillhandager \u00e4r b\u00e5de god f\u00f6rbr\u00e4nning av aktinider samt omvandling av Th till 233<\/sup>U m\u00f6jlig \u00e4ven i ett termiskt neutronspektrum. En alternativ l\u00f6sning \u00e4r en reaktor med ett snabbt neutronspektrum<\/a> med f\u00f6rb\u00e4ttrade m\u00f6jligheter till ovanst\u00e5ende. F\u00f6rutom m\u00f6jligheterna att f\u00f6rbr\u00e4nna avfall kanske torium \u00e4r det mest intressanta br\u00e4nslealternativet. Torium<\/a> \u00e4r tre till fyra g\u00e5nger mer vanligt f\u00f6rekommande i jordskorpan \u00e4n uran och \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge mycket billigt. F\u00f6rutom att torium inte ger upphov<\/a> till n\u00e5gra stora m\u00e4ngder material l\u00e4mpliga f\u00f6r tillverkning av k\u00e4rnvapen \u00e4r avfallet heller inte lika l\u00e5nglivat som avfallet fr\u00e5n en l\u00e4ttvattenreaktor. Slutf\u00f6rvaringstider p\u00e5 n\u00e5gra hundra<\/a> till\u00a0tusen<\/a> \u00e5r ist\u00e4llet f\u00f6r hundratusen \u00e4r en markant f\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\n Ytterligare en f\u00f6rdel med att ha br\u00e4nslet i flytande form \u00e4r att br\u00e4nsletillverkning samt certifiering av detta blir \u00f6verfl\u00f6digt. Vidare blir det m\u00f6jligt att kontinuerligt tillf\u00f6ra nytt \u00c4ven om en stor del av tekniken \u00e4r gammal och v\u00e4lbepr\u00f6vad finns ett antal omr\u00e5den d\u00e4r forskning<\/a> fortfarande \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Det kanske st\u00f6rsta och mest betydelsefulla omr\u00e5det \u00e4r hur saltet skall processeras och restprodukter separeras p\u00e5 ett effektivt och s\u00e4kert s\u00e4tt. Det \u00e4r en sak att g\u00f6ra detta i liten skala i en forskningsanl\u00e4ggning och en annan att g\u00f6ra det i kommersiell skala. Andra omr\u00e5den d\u00e4r forskning p\u00e5g\u00e5r \u00e4r hur saltets egenskaper p\u00e5verkas av l\u00e5ng tids anv\u00e4ndning, effektiva s\u00e4tt att l\u00f6sa aktinider i br\u00e4nslet i stora kvantiteter samt hur temperaturer h\u00f6gre \u00e4n ovan n\u00e4mnda p\u00e5verkar material i reaktorn som \u00e4r i kontakt med det korrosiva saltet.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/600px-Molten_Salt_Reactor.svg_-300x220.png\" "\\"600px-Molten_Salt_Reactor.svg\\"")
<\/a>br\u00e4nsle och avl\u00e4gsna avfallsprodukter f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt erh\u00e5lla optimala f\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r fissionsprocessen. Att inte beh\u00f6va st\u00e4lla av reaktorn f\u00f6r att byta br\u00e4nsle \u00f6kar dessutom tillg\u00e4ngligheten. S\u00e4kerheten garanteras bland annat genom saltets starka negativa reaktivitetskoefficient (fissionsprocessen avstannar vid h\u00f6gre temperaturer) och att man vid problem kan t\u00f6mma reaktork\u00e4rlet p\u00e5 br\u00e4nsle till en subkritisk f\u00f6rvaringskammare varvid fissionsprocessen helt avstannar. T\u00f6mningsmekanismen \u00e4r vanligtvis en frysplugg som kr\u00e4ver aktiv kylning och d\u00e4rmed automatiskt t\u00f6mmer k\u00e4rlet d\u00e5 kylningen fallerar. Sammanfattningsvis kan man r\u00f6rande s\u00e4kerheten s\u00e4ga att riskerna f\u00f6r katastrofala incidenter drastiskt minskar medan riskerna f\u00f6r mindre processolyckor \u00f6kar d\u00e5 en delm\u00e4ngd av br\u00e4nslet hela tiden befinner sig utanf\u00f6r reaktorn i en processanl\u00e4ggning (om man nu inte v\u00e4ljer att inte utnyttja m\u00f6jligheterna till kontinuerlig behandling av br\u00e4nslet).<\/p>\n