”Given the nature and magnitude of the challenge, national action alone is insufficient. No nation can address this challenge on its own. No region can insulate itself from these climate changes.”<\/p>\n
Ban Ki-Moon<\/a><\/em>, FN\u2019s generalsekreterare vid High-Level Event on Climate Change, 24 September, 2007<\/em>.<\/p><\/blockquote>\n F\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan kom en grupp l\u00e4nder \u00f6verens om ett project f\u00f6r att utveckla en ny, milj\u00f6v\u00e4nlig och h\u00e5llbar energik\u00e4lla. ITER<\/a> \u2013 International Thermonuclear Experimental Reactor \u2013 eller \u201dv\u00e4gen\u201d p\u00e5 latin, \u00e4r ett av de st\u00f6rsta internationella vetenskapliga projekten i historien. Sju intressenter \u00e4r deltagande, ursprungligen EU (via Euratom<\/a>), Ryssland, USA och Japan. Kina och Sydkorea ansl\u00f6t sig 2003 och Indien 2005. Platsen f\u00f6r ITER beslutades 2005 och valet f\u00f6ll p\u00e5 Cadarache<\/a>, n\u00e4ra Aix-en-Provence, i s\u00f6dra Frankrike.<\/p>\n M\u00e5let med ITER \u00e4r att visa att produktion av energi i stor skala med hj\u00e4lp av fusion<\/a> \u00e4r m\u00f6jligt. Reaktorn i Cadarache konstrueras med m\u00e5let att producera 500 MW och med f\u00f6rm\u00e5ga att leverera mer \u00e4n 10 g\u00e5nger mer energi \u00e4n vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng fusionsprocessen. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med den idag st\u00f6rsta fusionsreaktorn JET<\/a> (Joint European Torous) som kan leverera ungef\u00e4r 70% av den energi som stoppas in.<\/p>\n Fusion<\/a> \u00e4r en typ av k\u00e4rnkraft, precis som fission<\/a>, med skillnaden att energi alstras genom sammanslagning av l\u00e4ttare atomk\u00e4rnor till tyngre ist\u00e4llet f\u00f6r det motsatta. ITER konstrueras med m\u00e5let att uppn\u00e5 D-T-fusion, dvs sammanslagning av v\u00e4teisotoperna deuterium<\/a> och tritium<\/a>. F\u00f6r att n\u00e5 de mycket h\u00f6ga energiniv\u00e5er som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppn\u00e5 fusion m\u00e5ste v\u00e4tet v\u00e4rmas till flera miljoner grader celsius vilket f\u00f6rs\u00e4tter br\u00e4nslet i ett plasmatillst\u00e5nd. Plasma \u00e4r ett fj\u00e4rde tillst\u00e5nd, vid sidan av fast, flytande och gas, d\u00e4r atomer upptr\u00e4der joniserade, det vill s\u00e4ga k\u00e4rnan \u00e4r separerad fr\u00e5n elektronerna. F\u00f6r att h\u00e5lla det m\u00e5ngmiljongradiga plasmat separerat fr\u00e5n reaktorns v\u00e4ggar anv\u00e4nds magnetf\u00e4lt som kan kontrollera de laddade partiklarna.<\/p>\n De f\u00f6rsta fusionsexperimenten f\u00f6retogs p\u00e5 30-talet och under de kommande \u00e5rtiondena v\u00e4xte \u201dfusionsmaskiner\u201d fram i de flesta industrialiserade l\u00e4nder. Ett genombrott<\/a> skedde 1968 i Sovjetunionen d\u00e5 forskare lyckades uppn\u00e5 flera av de nyckelkriterier som kr\u00e4vs f\u00f6r fusion i en speciell typ av reaktor, en tokamak<\/a>. M\u00e5nga<\/a> kritiska<\/a> r\u00f6ster<\/a> har h\u00f6jts om ITER-projektet. De h\u00f6ga kostnaderna har f\u00e5tt sig en sl\u00e4ng av sleven, s\u00e5 har ocks\u00e5 det faktum att det inte finns n\u00e5gra garantier f\u00f6r att ITER kommer visa att fusion \u00e4r kommersiellt m\u00f6jlig som energik\u00e4lla. Den ursprungliga budgeten f\u00f6r konstruktion och drift av ITER l\u00e5g p\u00e5 5 miljarder euro men har nyligen skrivits upp och bed\u00f6ms av m\u00e5nga hamna n\u00e4rmare 15 miljarder.<\/a><\/p>\n Vid f\u00f6rsta anblicken verkar 15 miljarder euro vara ofantligt mycket pengar, och det \u00e4r det. Som j\u00e4mf\u00f6relse kan man dock st\u00e4lla upp att Deutsche Bank idag meddelade<\/a> att man avser g\u00f6ra en nyemission p\u00e5 9,8 miljarder euro. Rymdstationen ISS<\/a> ber\u00e4knas totalt kosta n\u00e4rmare 100 miljarder euro under sina 30 \u00e5r i drift. Slutligen har USA’s krig<\/a> i Irak och Afghanistan kostat 1080 miljarder dollar, ungef\u00e4r 839 miljarder euro sedan 2001. \u00c4ven om kostnaderna f\u00f6r ITER skulle f\u00f6rdubblas (till 30 miljarder euro) kan allts\u00e5 n\u00e4stan 28 lika omfattande projekt rymmas inom USA’s krigsbudget.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.iter.org\/img\/resize-250-90\/www\/edit\/Lists\/WebsiteText\/Attachments\/53\/gorb_reagan.jpg\")
Vid toppkonferensen i Gen\u00e9ve 1985 f\u00f6reslogs, efter diskussioner mellan Mitterand<\/a>, Thatcher<\/a>, Gorbatjov<\/a> och Reagan<\/a>, ett internationellt projekt f\u00f6r att utveckla civil fusion. ITER-projektet hade f\u00f6tts.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/upload.wikimedia.org\/wikipedia\/en\/e\/e6\/JointEuropeanTorus_internal.jpg\" "\\"Innanm\u00e4tet")
Tokamakdesignen \u00e4r \u201dmunkformad\u201d p\u00e5 grund av formen av det magnetf\u00e4lt som anv\u00e4nds f\u00f6r att h\u00e5lla plasmat p\u00e5 plats. ITER, s\u00e5som dess f\u00f6reg\u00e5ngare JET<\/a>, \u00e4r ocks\u00e5 av tokamakdesign.<\/p>\n