{"id":452,"date":"2011-05-25T17:19:37","date_gmt":"2011-05-25T15:19:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=452"},"modified":"2011-12-21T11:32:05","modified_gmt":"2011-12-21T09:32:05","slug":"evig-tillvaxt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/05\/evig-tillvaxt\/","title":{"rendered":"Evig tillv\u00e4xt?"},"content":{"rendered":"

\u00c4r evig tillv\u00e4xt m\u00f6jlig i en \u00e4ndlig v\u00e4rld? F\u00f6r mig \u00e4r det i det n\u00e4rmaste en sj\u00e4lvklarhet att s\u00e5 \u00e4r fallet, men d\u00e5 b\u00f6r man definiera vad som avses med tillv\u00e4xt. Menar vi fler producerade prylar och arbetade timmar eller ett h\u00f6gre v\u00e4lm\u00e5ende hos befolkningen? Jag personligen avser det senare men det finns nog inte en regering n\u00e5gonstans i v\u00e4rlden som inte \u00e4r av \u00e5sikten att ett v\u00e4xande BNP<\/a> \u00e4r tecken p\u00e5 framg\u00e5ng f\u00f6r landet. BNP visar det samlade v\u00e4rdet p\u00e5 alla varor och tj\u00e4nster som produceras under en viss tidsperiod och anv\u00e4nds traditionellt som en indikator p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd och framg\u00e5ng. F\u00f6r den fortsatta diskussionen f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r tillv\u00e4xt komma att avse ekonomisk s\u00e5dan i form av BNP \u00e4ven om man kan ifr\u00e5gas\u00e4tta hur meningsfullt begreppet \u00e4r n\u00e4r tryckande av digitala pengar ocks\u00e5 leder till \u00f6kande BNP.<\/p>\n

F\u00f6r att producera en st\u00e4ndigt \u00f6kande m\u00e4ngd varor samt underh\u00e5lla en st\u00e4ndigt \u00f6kande befolkning kr\u00e4vs ett antal olika komponenter, men den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r energi (eller kanske exergi om man skall vara petig). Den ekonomiska expansion vi upplevt under de senaste \u00e5rhundradena i allm\u00e4nhet och under de senaste 50 \u00e5ren i synnerhet bygger p\u00e5 ett allt st\u00f6rre nyttjande av fossila br\u00e4nslen. Under de f\u00f6rsta 100-150 \u00e5ren framf\u00f6rallt kol och under de senaste 50 \u00e5ren desto mer olja. Idag st\u00e5r fossila br\u00e4nslen f\u00f6r \u00f6ver 80%<\/a> av v\u00e4rldens prim\u00e4ra energibehov och visar inga tecken p\u00e5 att avta. Under en period utnyttjades effektiviseringen inom tillverkningen delvis till att minska arbetstidsuttaget hos befolkningen men under de senaste 50 \u00e5ren har detta varit konstant eller \u00f6kande och fokus har snarare varit p\u00e5 maximering av producerade enheter. En st\u00e4ndig ekonomisk tillv\u00e4xt ihop med en st\u00e4ndig befolknings\u00f6kning f\u00f6r allts\u00e5 med sig en exponentiellt \u00f6kande produktion av varor och tj\u00e4nster och d\u00e4rmed n\u00e4stan en motsvarande \u00f6kning av energibehovet. \u00c4ven om energieffektiviseringar gjort mycket f\u00f6r att minska energif\u00f6rbrukningen i produktionsleden (och inom \u00f6vriga delar av samh\u00e4llet) \u00e4r utveckling inom omr\u00e5det l\u00e5ngt ifr\u00e5n omv\u00e4nt exponentiell vilket inneb\u00e4r att ocks\u00e5 energibehovet \u00f6kar exponentiellt, om \u00e4n n\u00e5got l\u00e5ngsammare. Vidare leder Jevons paradox<\/a> till \u00f6kade behov snarare \u00e4n minskade i sp\u00e5ren av en effektivisering. Slutligen utg\u00f6r de fossila energiresurserna en i allra h\u00f6gsta grad \u00e4ndlig<\/a> tillg\u00e5ng, varf\u00f6r evig tillv\u00e4xt inte \u00e4r m\u00f6jlig i dess allm\u00e4nt accepterade betydelse.<\/p>\n

Den kommande bristen p\u00e5 resurser, framf\u00f6rallt energik\u00e4llor men ocks\u00e5 mineraler, odlingsbar mark, f\u00e4rskvatten och s\u00e5 vidare, \u00e4r sannolikt det st\u00f6rsta hotet mot v\u00e5rt samh\u00e4lle som vi k\u00e4nner det idag. L\u00f6ser vi energiproblematiken kommer situationen till viss del vara en annan d\u00e5 en i princip obegr\u00e4nsad tillg\u00e5ng p\u00e5 billig och h\u00e5llbar energi i sig skulle verka som en l\u00f6sning, eller \u00e5tminstone dell\u00f6sning, p\u00e5 de \u00f6vriga problemen. Med billig energi kan vi bryta mineraler som idag existerar i f\u00f6r l\u00e5g koncentration f\u00f6r att vara m\u00f6jliga att utvinna. Med billig energi kan vi konstbevattna \u00f6knar och annan idag ej odlingsbar mark. Med billig energi kan vi avsalta havsvatten. Med billig energi blir det l\u00f6nsamt att \u00e5tervinna och ta hand om avfall som dumpas idag. Listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng.<\/p>\n

Om vi inte l\u00f6ser energiproblematiken, och kanske till viss del \u00e4ven om vi g\u00f6r det, finns i princip tre v\u00e4gar att g\u00e5. Det f\u00f6rsta alternativet, och den v\u00e4g vi redan \u00e4r inne p\u00e5, \u00e4r att forts\u00e4tta som vanligt och l\u00e5ta marknaden l\u00f6sa eventuella problem. Att detta kommer resultera i katastrof tror jag att m\u00e5nga inser. \u00c4ven om h\u00f6ga priser exempelvis leder till nyttjandet alternativa energik\u00e4llor finns fortfarande det kortsiktiga t\u00e4nkandet kvar och kravet att maximera vinst. Riskerna \u00e4r att beslutsfattare inte ser till de l\u00e5gsiktiga f\u00f6ljderna av sitt agerande vilket bara leder till att det slutliga fallet blir desto h\u00e5rdare, men ocks\u00e5 att skadorna p\u00e5 milj\u00f6n trappas upp till en niv\u00e5 d\u00e5 de blir o\u00e5terkalleliga. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r utvinningen av oljesand<\/a> och skifferolja<\/a>, med dess mycket h\u00f6ga koldioxidavtryck samt omfattande milj\u00f6p\u00e5verkan i de exploaterade omr\u00e5dena, i sp\u00e5ret av de senaste \u00e5rens h\u00f6ga oljepriser.\"\"<\/p>\n

Den andra v\u00e4gen, vilket m\u00e5nga gr\u00f6na<\/a> t\u00e4nkare<\/a> f\u00f6respr\u00e5kar, \u00e4r n\u00e5gon sorts \u201d\u00e5terg\u00e5ng till naturen\u201d. Vad man exakt menar med detta varierar sj\u00e4lvklart fr\u00e5n person till person, men huvuddragen \u00e4r att m\u00e4nniskan m\u00e5ste decentraliseras, \u00f6verge det industrialiserade samh\u00e4llet och \u00e5terg\u00e5 till att lokalt bruka jorden, samt att g\u00f6ra detta ekologiskt och l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart. Det moderna jordbruket har f\u00f6rvisso sina brister men en sak talar f\u00f6r det, dess effektivitet. Dagens jordbruk \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda energiintensivt men att tro att lokala jordbruk skulle kr\u00e4va mindre energi per producerad enhet \u00e4r en villfarelse. Dessutom st\u00e5r f\u00f6r\u00e4dling, paketering och transporter f\u00f6r en st\u00f6rre del<\/a> av f\u00f6doindustrins energif\u00f6rbrukning \u00e4n jordbruket i sig och riskerna inom dessa delar av sektorn kan s\u00e4kerligen mitigeras p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n enbart genom decentralisering av jordbruksomr\u00e5dena. Exempelvis kan hel- och halvfabrikat slopas, f\u00f6r\u00e4ndrade paketeringsnormer kan inf\u00f6ras med \u00f6kade m\u00f6jligheter till enkel \u00e5tervinning, transporter kan f\u00f6retas med t\u00e5g ist\u00e4llet f\u00f6r flyg och lastbil. Vidare, hur tror man exempelvis att Sverige skulle se ut om vi var tvungna att odla v\u00e5r egen f\u00f6da och sk\u00f6ta v\u00e5ra egna djur? Unders\u00f6k hur m\u00e5nga timmar om dagen man arbetade som jordbrukare i Sverige f\u00f6r ett par hundra \u00e5r sedan. Hur mycket tid skulle finnas \u00f6ver till andra sysslor?<\/p>\n

Nu kanske man resonerar: vi beh\u00f6ver v\u00e4l inte utf\u00f6ra n\u00e5gra andra sysslor f\u00f6r inget fr\u00e5n v\u00e5rt \u201dgamla\u201d samh\u00e4lle beh\u00f6vs. \u00c4r det s\u00e5? Visst kan vi uppfylla de mest grundl\u00e4ggande behoven med det naturen kan ge men det finns sannolikt flera bekv\u00e4mligheter som v\u00e4ldigt f\u00e5 \u00e4r beredda att ge upp. En av dessa och en som dessutom samlar den mest avancerade teknologin fr\u00e5n en m\u00e4ngd omr\u00e5den \u00e4r sjukv\u00e5rden. Jag vill leva i ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle men jag vill samtidigt ha tillg\u00e5ng till str\u00e5lbehandling mot cancer. Jag vill leva i en v\u00e4rld utan milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring med jag vill samtidigt kunna operera bort en inflammerad blindtarm utan att se fram emot en s\u00e4ker d\u00f6d. Jag vill leva i en v\u00e4rld d\u00e4r inte polarisarna sm\u00e4lter men jag samtidigt inte att sp\u00e4dbarn ska beh\u00f6va d\u00f6 av komplikationer som idag anses triviala.<\/p>\n

De som f\u00f6respr\u00e5kar den h\u00e4r oml\u00e4ggningen f\u00e5r g\u00e4rna f\u00f6rklara f\u00f6r mig hur man snickrar ihop en magnetr\u00f6ntgenkamera eller framst\u00e4ller bromsmediciner med s\u00e4rskilt utvalda DNA-sekvenser i byns snickeri. Jag h\u00e4vdar att den teknologi vi drar nytta av inom sjukv\u00e5rden \u00e4r om\u00f6jlig utan en viss industriell infrastruktur och att denna infrastruktur i sin tur inte \u00e4r m\u00f6jlig utan annan infrastruktur, och s\u00e5 vidare. Har man n\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt ser jag inget incitament till att \u201davindustrialisera\u201d v\u00e4rlden. Vi lever i en tid d\u00e4r vi har m\u00f6jlighet att dra nytta av \u00e5rtusenden av teknologisk utveckling, summan av snillet hos alla innovat\u00f6rer och t\u00e4nkare som existerat p\u00e5 jorden. Att kasta bort detta vore ett h\u00e5n mot m\u00e4nskligheten. Det finns givetvis andra omr\u00e5den \u00e4n sjukv\u00e5rden som \u00e4r ytterst anv\u00e4ndbara som exempel. M\u00e5nga ser exempelvis framf\u00f6r sig att deras byar f\u00e5r elektricitet fr\u00e5n lokala vindkraftverk men vad de inte verkar t\u00e4nka p\u00e5 \u00e4r att dessa kr\u00e4ver jordartsmetaller f\u00f6r att tillverka och halvledarkretsar f\u00f6r att styra. Hur mycket ved tror man f\u00f6rresten det kommer g\u00e5 \u00e5t om sju miljarder m\u00e4nniskor flyttar ut p\u00e5 landet f\u00f6r att bli sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande? Br\u00e4nsle f\u00f6r matlagning \u00e4r redan idag en bristvara i m\u00e5nga t\u00e4tbefolkade utvecklingsl\u00e4nder och utsl\u00e4ppen fr\u00e5n vedeldning \u00e4r betydande och leder till enorma h\u00e4lsoproblem. Jag skulle vilja se Storbritanniens 60 miljoner inv\u00e5nare ge sig ut f\u00f6r att hugga ved till s\u00f6ndagssteken. Eller r\u00e4ttare sagt, jag vill nog inte det f\u00f6r antagligen r\u00e4cker de engelska skogarna bara till en stek per hush\u00e5ll.<\/p>\n

Det finns dock en tredje v\u00e4g att g\u00e5, d\u00e4r vi drar nytta av all v\u00e5r kunskap och l\u00e5ter den arbeta f\u00f6r oss ist\u00e4llet f\u00f6r mot oss. Syftet med teknologin \u00e4r att avlasta m\u00e4nniskan, varf\u00f6r inte l\u00e5ta den g\u00f6ra det? I en ekonomi med nolltillv\u00e4xt<\/a> m\u00e5ste givetvis grundl\u00e4ggande ekonomiska \u201dsanningar\u201d raseras och v\u00e4rlden betraktas med nya \u00f6gon<\/a>, men det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n ett nytt begrepp. \u00c4ven om m\u00e5nga av de praktiska monet\u00e4ra aspekterna enligt mig \u00e4r ov\u00e4sentliga, s\u00e5g exempelvis b\u00e5de Smith<\/a> och Keynes<\/a> framf\u00f6r sig en dag n\u00e4r fortsatt ekonomisk tillv\u00e4xt inte l\u00e4ngre \u00e4r m\u00f6jlig och ekonomin \u00f6verg\u00e5r till ett stabilt l\u00e4ge (\u00e4ven om dessa id\u00e9er inte uppskattades av samtiden). Det enda som har n\u00e5gon betydelse f\u00f6r huruvida systemet kan fungera \u00e4r behov och tillg\u00e5ng till resurser samt f\u00f6rdelningen av dessa. \u00c4ven M. King Hubbert s\u00e5g en ekonomi med nolltillv\u00e4xt<\/a> som den enda m\u00f6jliga h\u00e5llbara framtiden f\u00f6r v\u00e5r civilisation d\u00e4r teknologin anv\u00e4nds f\u00f6r att minimera det arbete m\u00e4nniskan beh\u00f6ver utf\u00f6ra ist\u00e4llet f\u00f6r att maximera vinsten till ett f\u00e5tal. Teknologin och resurserna f\u00f6r att garantera v\u00e4rldens befolkning en dr\u00e4glig tillvaro finns, d\u00e4remot finns det idag inga ekonomiska incitament att f\u00f6r\u00e4ndra det nuvarande systemet. I synnerhet inte n\u00e4r de som tj\u00e4nar mest p\u00e5 att beh\u00e5lla status quo sitter p\u00e5 de styrande positionerna.<\/p>\n

Det vi pratar om \u00e4r allts\u00e5 en revolution, en ekonomisk s\u00e5dan. En omv\u00e4lvning i s\u00e4ttet att se p\u00e5 v\u00e5rt samh\u00e4lle d\u00e4r man g\u00e5r ifr\u00e5n att maximera produktion och konsumtion till att minimera sl\u00f6seriet av resurser trots bibeh\u00e5llen levnadsstandard och teknologisk utveckling. Det visar sig<\/a> delvis vara en myt att ett st\u00e4ndigt \u00f6kande BNP per automatik leder till \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd och \u00f6kad lycka. Det g\u00e4ller bara att \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r detta faktum och s\u00e4kerst\u00e4lla att omvandlingen till en h\u00e5llbar framtid sker i ett globalt samf\u00f6rst\u00e5nd. De 18 Nobel- och Ekonomipristagare som medverkade vid 3rd Nobel Laureate Symposium on Global Sustainability<\/a><\/em> \u00e4r av samma \u00e5sikt och skrev f\u00f6r ett par veckor sedan under dokumentet the Stockholm Memorandum: Tipping the Scales towards Sustainability<\/a><\/em> med rekommendationer till v\u00e4rldens beslutsfattare om viktiga och omfattande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r global h\u00e5llbar utveckling. Det finns inga f\u00f6rlorare i den h\u00e4r omst\u00e4llningen, bara vinnare. V\u00e4ntar vi d\u00e4remot till dess vi st\u00e5r vid ruinens brant kommer sannolikt alla bli f\u00f6rlorare.<\/p>\n

 <\/p>\n

<\/div>