{"id":372,"date":"2011-04-07T22:12:23","date_gmt":"2011-04-07T20:12:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=372"},"modified":"2011-04-08T10:29:48","modified_gmt":"2011-04-08T08:29:48","slug":"geotermisk-energi","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/04\/geotermisk-energi\/","title":{"rendered":"Geotermisk energi"},"content":{"rendered":"

En uppstickare n\u00e4r man talar om f\u00f6rnyelsebar energi \u00e4r geotermisk s\u00e5dan. Den offentliga energidebatten tar f\u00f6r det mesta bara upp vind- och solenergi som alternativ till vattenkraft. Bergv\u00e4rme, som till viss del \u00e4r en form av geotermisk energi, \u00e4r dock relativt vanligt i Sverige f\u00f6r uppv\u00e4rmning av enskilda hush\u00e5ll och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r lite f\u00f6rv\u00e5nande att inte storskalig geotermisk energi f\u00e5r st\u00f6rre utrymme.<\/p>\n

De flesta har f\u00f6rest\u00e4llningen att geotermisk energi bara \u00e4r aktuellt i st\u00f6rre skala p\u00e5 platser d\u00e4r den vulkaniska aktiviteten \u00e4r h\u00f6g och jordskorpan \u00e4r tunn, som exempelvis p\u00e5 Island<\/a> och i omr\u00e5den som Mayacamas<\/a>. \"\"Tv\u00e4rt om \u00e4r det s\u00e5 att det g\u00e5r att utvinna v\u00e4rme ur berggrunden p\u00e5 i stort sett alla platser \u00e4ven om vissa sj\u00e4lvklart \u00e4r mer gynnsamma \u00e4n andra. Det g\u00e4ller bara att borra tillr\u00e4ckligt djupt och preparera omr\u00e5det s\u00e5 att permeabiliteten blir tillr\u00e4ckligt h\u00f6g.<\/p>\n

Jordens inre h\u00e5ller en betydligt h\u00f6gre temperatur \u00e4n dess yttre p\u00e5 grund av radioaktivt s\u00f6nderfall och gravitationella effekter. Denna inre v\u00e4rme letar sig sakta ut mot skorpan vilket inneb\u00e4r att en geotermisk gradient<\/a> existerar d\u00e4r temperaturen \u00f6kar med ungef\u00e4r 25-30 grader C per kilometers djup. Det \u00e4r egentligen fel att kalla geotermisk energi f\u00f6r f\u00f6rnyelsebar eftersom jorden, p\u00e5 en geologisk tidsskala, hela tiden svalnar. Man kan d\u00e4remot kalla energin uth\u00e5llig eftersom m\u00e4ngden v\u00e4rme i planetens k\u00e4rna inte n\u00e4mnv\u00e4rt kommer p\u00e5verkas oavsett hur mycket m\u00e4nskligheten v\u00e4ljer att utvinna.<\/p>\n

Beroende p\u00e5 vad man vill utnyttja v\u00e4rmen till och vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar det aktuella omr\u00e5det har f\u00e5r man anpassa angreppss\u00e4ttet till detta. \u00c4r man ute efter v\u00e4rme enbart i syfte att exempelvis v\u00e4rme ett hus med en v\u00e4rmepump r\u00e4cker det att borra n\u00e5got hundratal meter djupt f\u00f6r att n\u00e5 tillr\u00e4ckliga temperaturer. H\u00e4r utnyttjar man temperaturskillnader i bergrunden p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 grader som i en accumulatortank \u00f6kas till kanske 50 grader f\u00f6r att sedan pumpas ut i radiatorer eller dylikt. De flesta bergv\u00e4rmepumpar utnyttjar jordv\u00e4rme, det vill s\u00e4ga lagrad solenergi, snarare \u00e4n geotermisk energi. Vid storskalig utvinning av energi, antingen till fj\u00e4rrv\u00e4rme eller till produktion av elektricitet kr\u00e4vs dock betydligt h\u00f6gre temperaturer.<\/p>\n

Det enklaste och billigaste s\u00e4ttet \u00e4r att f\u00f6rl\u00e4gga kraftverket till ett omr\u00e5de d\u00e4r jordskorpan \u00e4r tunn och den geotermiska gradienten \u00e4r brant. Med andra ord, d\u00e4r man inte beh\u00f6ver borra s\u00e5 djupt f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6ga temperaturer. Eftersom tillg\u00e5ngen till dylika omr\u00e5den \u00e4r begr\u00e4nsad och till viss del redan exploaterad finns alternativet att borra ned i en het akvif\u00e4r, det vill s\u00e4ga en geologisk formation med h\u00f6g permeabilitet d\u00e4r grundvatten samlas och uppv\u00e4rms i stor omfattning. Tillg\u00e5ngen till dylika \u00e4r ocks\u00e5 begr\u00e4nsade och de kan vara fredade fr\u00e5n exploatering p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6r att f\u00e4rskvatten utvinns ur dem.<\/p>\n

Det sista alternativet blir d\u00e5 att skapa sin egen akvif\u00e4r med hj\u00e4lp av s\u00e5 kallad hydraulisk frakturering<\/a>, eller \u201dfracking\u201d. Man pumpar helt enkelt ner stora m\u00e4ngder vatten blandat med sand och kemikalier i borrh\u00e5let, eller h\u00e5len, under h\u00f6gt tryck och spr\u00e4nger s\u00f6nder berget och skapar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ett omr\u00e5de med tillr\u00e4ckligt h\u00f6g permeabilitet. Tekniken \u00e4r i stort densamma som vid utvinning av skiffergas vilket \u00e4r ett omr\u00e5de som expanderat kraftigt i USA under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

Den stora f\u00f6rdelen med geotermisk energi \u00f6ver exempelvis vind- och solenergi \u00e4r att den \u00e4r tillg\u00e4nglig kontinuerligt och inte bara n\u00e4r det bl\u00e5ser eller n\u00e4r solen skiner. Detta g\u00f6r att den kan anv\u00e4ndas till baskraft precis som exempelvis kol- eller k\u00e4rnkraft. En omfattande rapport<\/a> fr\u00e5n MIT uppskattar den tillg\u00e4ngliga geotermiska energin i USA som idag kan extraheras till ett par tusen g\u00e5nger landets \u00e5rliga energif\u00f6rbrukning.<\/p>\n

\"\"<\/a>

1:Reservoar 2:Pumphus 3:V\u00e4rmev\u00e4xlare 4:Turbinhall 5:H\u00e5l f\u00f6r produktion 6:H\u00e5l f\u00f6r injektion 7:Fj\u00e4rrv\u00e4rme 8:Por\u00f6sa sediment 9:H\u00e5l f\u00f6r inspektion 10:Berg<\/p><\/div>\n

De temperaturer man talar om i dessa sammanhang ligger i spannet 150-300 grader C, vilket \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5gt f\u00f6r att n\u00e5 n\u00e5gon h\u00f6gre effektivitet vid exempelvis omvandling till elektricitet. Detta kan dock till viss del avhj\u00e4lpas genom exempelvis kombinerade el- och v\u00e4rmekraftverk, CHP<\/a>. Kapacitetsfaktorn \u00e4r dessutom den h\u00f6gsta bland alla energik\u00e4llor, till och med h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r k\u00e4rnkraft. Priset<\/a> \u00e4r ocks\u00e5 konkurrenskraftigt \u00e4ven om det idag inte kan t\u00e4vla mot exempelvis kol och gas, vilket med stor sannolikhet ocks\u00e5 \u00e4r anledningen till att inga st\u00f6rre satsningar \u00e4nnu gjorts. En annan stor f\u00f6rdel \u00e4r att ingen ny exotisk teknologi beh\u00f6vs. De framsteg i djupborrning och frakturering som gas- och oljeindustrin gjort de senaste \u00e5rtiondena g\u00e5r att till\u00e4mpa \u00e4ven p\u00e5 f\u00f6rberedelser inf\u00f6r geotermisk energiutvinning. Det handlar dessutom om enkla och robusta system som \u00e4r l\u00e4mpliga b\u00e5de f\u00f6r centraliserade och decentraliserade anl\u00e4ggningar.<\/p>\n

Som med alla energik\u00e4llor finns det dock nackdelar \u00e4ven om de \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5. Trots att v\u00e4rmen i jordens inre aldrig kommer ta slut kan dock extraktion av energi i ett omr\u00e5de s\u00e4nka temperaturen i berggrunden lokalt, vilket inneb\u00e4r att nya akvif\u00e4rer sannolikt m\u00e5ste skapas med j\u00e4mna mellanrum f\u00f6r att ge de redan nyttjade tid att \u201dladdas upp\u201d. Vidare \u00e4r fracking inte den mest milj\u00f6v\u00e4nliga aktiviteten vilket bland annat belyses av den sev\u00e4rda dokument\u00e4ren Gasland<\/a> om skiffergasutvinning i USA. Precis som med alla infrastrukturprojekt kommer givetvis ocks\u00e5 geotermiska kraftverk f\u00f6ra med sig utsl\u00e4pp av olika slag. F\u00f6rdelen \u00e4r dock, precis som med andra f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor, att man inte beh\u00f6ver oroa sig f\u00f6r n\u00e5got br\u00e4nsle.<\/p>\n

Sammantaget \u00e4r dock geotermisk energi en mycket lovande energik\u00e4lla som det definitivt borde satsas betydligt mer p\u00e5. Milj\u00f6v\u00e4nlig och h\u00e5llbar energi utan problem med intermittens som dessutom kan placeras i princip var som helst \u00e4r unikt och b\u00f6r sj\u00e4lvklart fr\u00e4mjas. Utan att g\u00e5 helt \u00f6verstyr och lova guld och gr\u00f6na skogar tycker jag att geotermisk energi \u00e4r en av de mest lovande ers\u00e4ttarna till fossila br\u00e4nslen p\u00e5 b\u00e5de kort och l\u00e5ng sikt eftersom det kommer vara ett fungerande alternativ s\u00e5 l\u00e4nge som jorden finns kvar.<\/p>\n

<\/div>