{"id":35,"date":"2010-09-10T21:18:55","date_gmt":"2010-09-10T19:18:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=35"},"modified":"2010-09-10T21:21:41","modified_gmt":"2010-09-10T19:21:41","slug":"kisel-%e2%80%93-det-nya-svarta","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2010\/09\/kisel-%e2%80%93-det-nya-svarta\/","title":{"rendered":"Kisel \u2013 det nya svarta"},"content":{"rendered":"<p lang=\"sv-SE\">Forskare vid amerikanska <a href=\"http:\/\/www.nrel.gov\/news\/press\/2010\/867.html\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.nrel.gov']);\">NREL<\/a> har genom en slump uppt\u00e4ckt en ny metod f\u00f6r att tillverka <a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Black_silicon\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/en.wikipedia.org']);\">svart kisel<\/a>. Genom att behandla vanligt kisel med en kemisk blandning etsar man ytan vilket leder till det efters\u00f6kta \u00e4mnet. Andra s\u00e4tt att tillverka svart kisel finns, bland annat genom att bestr\u00e5la kisel som befinner sig i en atmosf\u00e4r av svavelgaser med laserpulser. F\u00f6rdelen med NREL\u2019s s\u00e4tt \u00e4r att kostnaden blir betydligt l\u00e4gre.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Black_silicon\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/en.wikipedia.org']);\">Svart kisel<\/a> \u00e4r precis som kisel ett halvledande material men med l\u00e4gre <a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Reflectivity\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/en.wikipedia.org']);\">reflektivitet<\/a> och b\u00e4ttre absorption av b\u00e5de synligt och infrar\u00f6tt ljus (inklusive v\u00e5gl\u00e4ngder som passerar genom vanligt kisel ). Strukturen best\u00e5r av n\u00e5lliknande formationer med en h\u00f6jd i storleksordningen 10 mikroner. <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft\" src=\"http:\/\/images.pennnet.com\/articles\/vsd\/thm\/th_pg16-0812vsd.gif\" alt=\"\" width=\"325\" height=\"393\" \/>Det \u00e4r denna ytstruktur som s\u00e4nker reflektiviteten hos svart kisel till ca 5% till skillnad mot vanlig kisel som ligger runt 20-30%. Detta sammantaget med det breda ljusspektra som st\u00f6ds \u00e4r att svart kisel blir betydligt ljusk\u00e4nsligare \u00e4n vanligt kisel.<\/p>\n<p>Denna h\u00f6gre ljusk\u00e4nslighet kan utnyttjas i applikationer som bildsensorer och fotodetektorer men ocks\u00e5 i solceller. F\u00f6rhoppningen hos bland andra <a href=\"http:\/\/www.solasys.eu\/138312.html\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.solasys.eu']);\">Solasys<\/a> och <a href=\"http:\/\/www.amonix.com\/\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.amonix.com']);\">Amonix<\/a> \u00e4r att med hj\u00e4lp av tekniken inte bara \u00f6ka effektiviteten p\u00e5 solcellerna utan framf\u00f6rallt s\u00e4nka produktionskostnaden. Idag ligger rekordet i effektivitet p\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.udel.edu\/PR\/UDaily\/2008\/jul\/solar072307.html\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.udel.edu']);\">42,8%<\/a> f\u00f6r en solcell. F\u00f6r en hel modul sjunker siffran d\u00e5 h\u00e4nsyn ocks\u00e5 tas till f\u00f6rluster utanf\u00f6r sj\u00e4lva cellen. Rekordet slogs den 16 juni i \u00e5r av en panel fr\u00e5n <a href=\"http:\/\/www.physorg.com\/news195885853.html\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.physorg.com']);\">Sanyo<\/a> med effektiviteten 20,7%. Problemet med dessa h\u00f6geffektiva celler \u00e4r givetvis att priset ocks\u00e5 \u00e4r mycket h\u00f6gt. F\u00f6rhoppningsvis kan en materialrevolution f\u00f6r\u00e4ndra detta.<\/p>\n<div class=\"linkwithin_hook\" id=\"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2010\/09\/kisel-%e2%80%93-det-nya-svarta\/\"><\/div><script>\n<!-- \/\/LinkWithinCodeStart\nvar linkwithin_site_id = 787761;\nvar linkwithin_div_class = \"linkwithin_hook\";\n\/\/LinkWithinCodeEnd -->\n<\/script>\n<script src=\"http:\/\/www.linkwithin.com\/widget.js\"><\/script>\n<a href=\"http:\/\/www.linkwithin.com\/\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.linkwithin.com']);\"><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.linkwithin.com\/pixel.png\" alt=\"Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...\" style=\"border: 0\" \/><\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Forskare vid amerikanska NREL har genom en slump uppt\u00e4ckt en ny metod f\u00f6r att tillverka svart kisel. Genom att behandla vanligt kisel med en kemisk blandning etsar man ytan vilket leder till det efters\u00f6kta \u00e4mnet. Andra s\u00e4tt att tillverka svart &hellip; <a href=\"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2010\/09\/kisel-%e2%80%93-det-nya-svarta\/\" >L\u00e4s mer <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n<script>\n<!-- \/\/LinkWithinCodeStart\nvar linkwithin_site_id = 787761;\nvar linkwithin_div_class = \"linkwithin_hook\";\n\/\/LinkWithinCodeEnd -->\n<\/script>\n<script src=\"http:\/\/www.linkwithin.com\/widget.js\"><\/script>\n<a href=\"http:\/\/www.linkwithin.com\/\" onclick=\"javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-article','http:\/\/www.linkwithin.com']);\"><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.linkwithin.com\/pixel.png\" alt=\"Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...\" style=\"border: 0\" \/><\/a>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,10],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37,"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions\/37"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}