{"id":262,"date":"2011-01-05T19:38:22","date_gmt":"2011-01-05T17:38:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=262"},"modified":"2011-04-11T14:54:33","modified_gmt":"2011-04-11T12:54:33","slug":"peak-oil-del-6-den-grona-revolutionen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2011\/01\/peak-oil-del-6-den-grona-revolutionen\/","title":{"rendered":"Peak oil del 6 – den gr\u00f6na revolutionen"},"content":{"rendered":"

V\u00e4rldens befolkning upplevde en relativt stabil tillv\u00e4xt under m\u00e5nga \u00e5rhundraden men runt 1950-talet exploderade pl\u00f6tsligt folkm\u00e4ngden. Vid denna tid samverkade ett flertal faktorer som hade inverkan p\u00e5 relationen mellan f\u00f6delse- och d\u00f6dstal. 1945 tog andra v\u00e4rldskriget slut och v\u00e4rldens inv\u00e5nare gick en ny och f\u00f6rhoppningsvis ljusare framtid till m\u00f6tes. Samma \u00e5r b\u00f6rjade penicillin f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen massproduceras vilket skulle inneb\u00e4ra att livet kunde r\u00e4ddas p\u00e5 m\u00e5nga som dittills f\u00e5tt s\u00e4tta livet till p\u00e5 grund av, kan tyckas idag, relativt banala sjukdomar. Sist men inte minst stod den gr\u00f6na revolutionen f\u00f6r d\u00f6rren som med hj\u00e4lp av mekanisering, skr\u00e4ddarsydda fr\u00f6n, konstgjorda g\u00f6dnings- och bek\u00e4mpningsmedel samt konstbevattning skulle m\u00e5ngfaldiga jordbrukens sk\u00f6rdar och decimera dess kostnader runt om i v\u00e4rlden. Med andra ord det industrialiserade jordbruket. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r de kommande 60 \u00e5rens befolkningstillv\u00e4xt var satta.<\/p>\n

En av f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r den gr\u00f6na revolutionen var, och \u00e4r, tillg\u00e5ngen p\u00e5 billiga fossila br\u00e4nslen. Olja beh\u00f6vs f\u00f6r att driva det mekaniserade jordbruket och f\u00f6r att distribuera varorna, som i och med det storskaliga kommersiella jordbruket i allt st\u00f6rre omfattning b\u00f6rjade produceras centralt ist\u00e4llet f\u00f6r lokalt. Olja och naturgas kr\u00e4vs f\u00f6r att framst\u00e4lla bek\u00e4mpnings- och g\u00f6dningsmedel samt f\u00f6r att sprida dessa. Sist men inte minst anv\u00e4nds kol, olja och naturgas f\u00f6r att driva de konstbevattningsanl\u00e4ggningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att leverera de enorma m\u00e4ngder vatten de modifierade gr\u00f6dorna kr\u00e4ver.<\/p>\n

Brist p\u00e5 f\u00f6da och h\u00f6ga priser<\/a> p\u00e5 basf\u00f6da \u00e4r redan idag ett faktiskt problem p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden och anledningarna till detta, f\u00f6rutom en st\u00e4ndigt v\u00e4xande befolkning, varierar fr\u00e5n bland annat torka och markerosion till protektionism och spekulation. Detta \u00e4r dock faktorer som inte r\u00f6r energiproblematiken direkt och d\u00e4rmed inte behandlas vidare h\u00e4r. Exempelvis markerosion \u00e4r delvis ett resultat av det industriella jordbruket men erosionen i sig p\u00e5verkas inte direkt av stigande eller sjunkande energikostnader. Den globala uppv\u00e4rmningen \u00e4r ytterligare en orsak till missv\u00e4xt, genom b\u00e5de torka, \u00f6versv\u00e4mningar och markerosion, och denna \u00e4r kopplad till f\u00f6rbr\u00e4nningen av fossila br\u00e4nslen, men \u00e4ven h\u00e4r handlar det om en indirekt koppling.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 en uppfattning om hur stark den direkta kopplingen \u00e4r beh\u00f6ver man veta hur mycket energi som egentligen f\u00f6rbrukas, inte bara direkt i jordbruket utan inom hela det industriella system som verkar f\u00f6r att omvandla solenergi, vatten och koldioxid, via v\u00e4xter (och eventuellt k\u00f6tt) till f\u00f6da p\u00e5 v\u00e5ra matbord. En studie fr\u00e5n 2010 visar att det amerikanska f\u00f6dosystemet f\u00f6rbrukar ungef\u00e4r 15,7 %<\/a> av energin som totalt f\u00f6rbrukas i USA. I dessa siffror ing\u00e5r samtliga fl\u00f6den som jordbruk, f\u00f6r\u00e4dling och behandling, paketering, distribution etc. En intressant iakttagelse \u00e4r att jordbruken d\u00e4r r\u00e5varorna faktiskt produceras bara st\u00e5r f\u00f6r knappt 2,5 %<\/a> och att den post som st\u00e5r f\u00f6r den st\u00f6rsta andelen av energi\u00e5tg\u00e5ngen \u00e4r hush\u00e5llen d\u00e4r tillagningen sker. Detta trots att en mycket stor del av f\u00f6dan i USA \u00e4r hel- och halvfabrikat. En orsak till detta kan vara att transporter till och fr\u00e5n aff\u00e4rer sker genom privatbilism och d\u00e4rf\u00f6r redovisas som energikostnader f\u00f6r hush\u00e5llen ist\u00e4llet f\u00f6r distribution.<\/p>\n

USA:s \u00e5rliga energif\u00f6rbrukning \u00e4r ungef\u00e4r 100E15<\/sup> BTU<\/a> vilket inneb\u00e4r att den \u00e5rliga energif\u00f6rbrukningen f\u00f6r matproduktion \u00e4r knappt 16E15<\/sup> BTU. D\u00e5 en BTU<\/a> \u00e4r ungef\u00e4r 0,25 kcal hamnar den \u00e5rliga f\u00f6rbrukningen p\u00e5 strax under 4E15<\/sup> kcal f\u00f6r all produktion av f\u00f6da i landet. Det b\u00f6r kanske till\u00e4ggas att energin som avses h\u00e4r \u00e4r den av m\u00e4nniskan tillf\u00f6rda energin och inte energi som tillf\u00f6rs gr\u00f6dorna genom solstr\u00e5lning. Denna kommer ut\u00f6ver och r\u00e4knas som \u201dgratis\u201d energi.<\/p>\n

Alla jordbruksprodukter som produceras i USA konsumeras dock inte d\u00e4r och allt som konsumeras i USA produceras inte d\u00e4r. Export av jordbruksprodukter \u00e4r en betydande inkomstk\u00e4lla f\u00f6r landet och USA \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta s\u00e4desexport\u00f6rer. Rapporten ovan behandlar dock enbart den inhemska energi\u00e5tg\u00e5ngen inom f\u00f6dosystemet varf\u00f6r ingen vidare h\u00e4nsyn beh\u00f6ver tas f\u00f6r detta.<\/p>\n

Den genomsnittlige amerikanen s\u00e4tter i sig omkring 3850 kcal<\/a> om dagen och landets befolkning \u00e4r ungef\u00e4r 310 miljoner inv\u00e5nare<\/a>. Detta ger ett totalt energiintag via f\u00f6da f\u00f6r hela USA:s befolkning p\u00e5 4,36E14<\/sup> kcal \u00e5rligen. Slutligen ser vi allts\u00e5 att det borde g\u00e5 \u00e5t drygt 9 kcal energi f\u00f6r att placera en kcal f\u00f6da p\u00e5 ett amerikanskt matbord. Ett f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 ungef\u00e4r 1:9 \u00e4r en fruktansv\u00e4rt d\u00e5lig utv\u00e4xling sett i termer av EROEI <\/a>och i linje med vad andra<\/a> k\u00e4llor<\/a> redovisar vilka listar v\u00e4rden mellan 1:5-15. Det stora behovet av energi g\u00f6r f\u00f6dosystemet oerh\u00f6rt k\u00e4nsligt f\u00f6r h\u00f6ga energipriser och\/eller energibrist. Ser man d\u00e4remot enbart till jordbruket och ignorerar de \u00f6vriga delarna av systemet \u00e4r d\u00e4remot l\u00e4get betydligt ljusare och man ligger n\u00e5gonstans runt 1:1.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om man ser till hur oljeproduktionen utvecklats relativt folkm\u00e4ngden i v\u00e4rlden sl\u00e5s man av hur de \u00f6verensst\u00e4mmer med varandra samt hur \u00f6kningen f\u00f6r de b\u00e5da kurvorna tar fart under 50- och 60-talen. Det \u00e4r sm\u00e4rtsamt tydligt hur sammankopplade de b\u00e4gge storheterna \u00e4r. Det \u00e4r v\u00e4rt att ha i minnet att m\u00e4nniskan \u00e4r den enda organismen p\u00e5 jorden som g\u00f6r av med mer energi \u00e4n vad hon f\u00e5r i sig genom f\u00f6da och det torde vara uppenbart vad resultatet blir om denna externa energitillf\u00f6rsel pl\u00f6tsligt skulle begr\u00e4nsas. I och med att jordbruket i sig st\u00e5r f\u00f6r en relativt liten del av denna energi\u00e5tg\u00e5ng inser man snabbt att det \u00e4r den industri som skapas runt f\u00f6dan, det faktum att all v\u00e5r f\u00f6da kr\u00e4ver omfattande tillagning samt de stora geografiska avst\u00e5nden mellan produktion och konsumtion som \u00e4r bovarna i dramat.<\/p>\n

<\/div>