De enda riktigt skalbara energik\u00e4llorna sett till uth\u00e5llighet \u00e4r de f\u00f6rnyelsebara d\u00e5 de, som namnet antyder, st\u00e4ndigt f\u00f6rnyas. S\u00e5 l\u00e4nge solen skiner p\u00e5 Jorden kommer energik\u00e4llor som vind<\/a>– och vattenkraft<\/a>, och ren solenergi<\/a> naturligtvis, vara m\u00f6jliga att utnyttja. Det stora problemet med vattenkraft, och alla andra alternativa energik\u00e4llor som genererar elektricitet ocks\u00e5 f\u00f6r den delen, \u00e4r inte energik\u00e4llan i sig utan de enorma infrastrukturf\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4vs, framf\u00f6r allt inom transportsektorn. Hela v\u00e5rt globala transportsystem, f\u00f6rutom den r\u00e4lsg\u00e5ende trafiken i vissa delar av v\u00e4rlden, \u00e4r uppbyggt kring olika typer av flytande br\u00e4nsle. Att genomf\u00f6ra ett skifte mot eldrift inneb\u00e4r inte bara att produktionen m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras utan ocks\u00e5 hela fordonsparken. Detta \u00e4r ett enormt, f\u00f6r att inte s\u00e4ga o\u00f6verstigligt hinder.<\/p>\n Sol- och vindkraft skalar v\u00e4ldigt v\u00e4l. Det enda som egentligen begr\u00e4nsar dess utbyggnad \u00e4r yta, materialtillg\u00e5ng och eln\u00e4tets beskaffenheter. Att sol och vind har l\u00e5g energit\u00e4thet \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt<\/a> och de kr\u00e4ver s\u00e5ledes en mycket stor yta f\u00f6r att leverera samma energim\u00e4ngd som ett kol- eller k\u00e4rnkraftverk. Detta beh\u00f6ver dock inte vara ett problem d\u00e5 Jorden har t\u00e4mligen gott om glest befolkad mark. En stor f\u00f6rdel med detta \u00e4r att energiproduktionen blir decentraliserad och d\u00e4rmed mindre s\u00e5rbar. Vindkraftsparker till\u00e5ter dessutom att marken mellan kraftverken utnyttjas till annat, exempelvis jordbruk. Materialtillg\u00e5ng b\u00f6r heller inte vara ett stort problem. F\u00f6r vindkraft \u00e4r det fr\u00e4mst st\u00e5l och betong som kr\u00e4vs, vid sidan av eventuella kompositmaterial i bladen. N\u00e4r det g\u00e4ller solenergi beror det p\u00e5 vilken teknologi som avses, solceller eller solv\u00e4rme. Solceller \u00e4r idag betydligt dyrare per kWh och kr\u00e4ver en del exotiska material. Solv\u00e4rmekraft \u00e4r d\u00e4remot enklare, billigare och f\u00f6rbrukar vanligt f\u00f6rekommande material som st\u00e5l, betong och aluminium.<\/p>\n Det st\u00f6rsta problemet med ovanst\u00e5ende energik\u00e4llor \u00e4r eln\u00e4tet<\/a> och gr\u00e4nssnittet till detta. Vilka krav st\u00e4ller eln\u00e4tet p\u00e5\u00a0energiproducenterna och vilket typ av eln\u00e4t kr\u00e4vs f\u00f6r att produktionen skall fungera optimalt? Det \u00e4r idag inte helt k\u00e4nt hur stor penetration<\/a>, det vill s\u00e4ga hur stor andel av den totala Alternativa br\u00e4nslen s\u00e5som etanol<\/a> och biodiesel<\/a> skalar i teorin ganska bra men d\u00e5 det, som vi sett tidigare, g\u00e5r \u00e5t n\u00e4stan lika mycket eller mer energi att framst\u00e4lla dem \u00e4n vad de levererar \u00e4r de inga aktuella alternativ. Vidare kr\u00e4ver dessa br\u00e4nslen odlingsbar mark och avsev\u00e4rda m\u00e4ngder s\u00f6tvatten vilket en annan viktig energik\u00e4lla ocks\u00e5 beh\u00f6ver, n\u00e4mligen f\u00f6da. Storskaliga satsningar p\u00e5 exempelvis etanol riskerar att konkurrera ut matproduktionen<\/a> vilket ytterligare g\u00f6r att den kan avf\u00e4rdas. Den enda f\u00f6rdelen med dessa alternativ \u00e4r att v\u00e5r befintliga fordonspark kan utnyttjas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n vid en \u00f6verg\u00e5ng till eldrift. I det l\u00e5nga perspektivet \u00e4r dock inte heller detta f\u00f6rdelaktigt p\u00e5 grund av f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorns l\u00e5ga verkningsgrad i f\u00f6rh\u00e5llande<\/a> till verkningsgraden i ett eldrivet fordon.<\/p>\n K\u00e4rnkraftverk<\/a> \u00e4r mycket material- och energiintensiva att uppf\u00f6ra men skiljer sig inte n\u00e4mnv\u00e4rt fr\u00e5n andra komplicerade infrastrukturprojekt. De prim\u00e4ra best\u00e5ndsdelarna \u00e4r betong och st\u00e5l av den h\u00f6gre kvalit\u00e9n. K\u00e4rnkraft har en mycket h\u00f6g energidensitet och kr\u00e4ver ytterst lite yta samtidigt som statistiska data visar p\u00e5 h\u00f6g tillg\u00e4nglighet. K\u00e4rnkraftverk, och nu avses fissionskraft, beh\u00f6ver dock br\u00e4nsle i form av uran<\/a> eller torium<\/a>. Det h\u00e4r \u00e4r ett komplicerat \u00e4mne som jag t\u00e4nker \u00e5terkomma<\/a> till senare och alltf\u00f6r omfattande f\u00f6r att behandla i det h\u00e4r inl\u00e4gget. V\u00e4ldigt f\u00f6renklat kan man dela Den \u00f6ppna cykeln anv\u00e4nder br\u00e4nslet en g\u00e5ng och utnyttjar mindre \u00e4n en procent av den tillg\u00e4ngliga energin i uranet. N\u00e4r br\u00e4nslet \u00e4r f\u00f6rbrukat hamnar det d\u00e4refter i n\u00e5gon typ av slutf\u00f6rvar<\/a>. Denna cykel anv\u00e4nds av de flesta av v\u00e4rldens l\u00e4ttvattenreaktorer idag. Vid dagens prisniv\u00e5er och med dagens k\u00e4nda reserver av brytbart uran f\u00f6rv\u00e4ntas dessa r\u00e4cka till 60 \u00e5rs produktion med dagens intensitet. L\u00e5ngt ifr\u00e5n h\u00e5llbart det vill s\u00e4ga. \u00c5 andra sidan har i princip ingen uranprospektering genomf\u00f6rts under de senaste 20 \u00e5ren d\u00e5 hela sektorn legat under hot om avveckling varf\u00f6r man kan anta att dessa siffror \u00e4r underskattade. Torium \u00e4r tre till fyra g\u00e5nger vanligare i jordskorpan \u00e4n uran.<\/p>\n Det finns flera varianter av den slutna cykeln, exempelvis \u00e5teranv\u00e4ndning av vissa delar av det \u201dutbr\u00e4nda\u201d br\u00e4nslet fr\u00e5n l\u00e4ttvattenreaktorer i MOX<\/a>-br\u00e4nsle (Mixed OXide) som best\u00e5r av en blandning av naturligt uran, utarmat uran, \u00e5teranv\u00e4nd uran och plutonium. MOX-br\u00e4nsle kan anv\u00e4ndas i vanliga l\u00e4ttvattenreaktorer med sm\u00e4rre modifieringar och \u00e4r vanligt i exempelvis Frankrike. Med bridreaktorer<\/a> ut\u00f6kas m\u00f6jligheterna avsev\u00e4rt d\u00e5 de \u201df\u00f6der\u201d (jmf breeder-reactor) nytt br\u00e4nsle under drift och d\u00e4rmed inte begr\u00e4nsas av en eventuell brist p\u00e5 naturligt f\u00f6rekommande uran eller torium. Vissa varianter av slutna eller halvslutna br\u00e4nslecykler skulle d\u00e4rmed kunna betraktas som uth\u00e5lliga<\/a> och skalbara.<\/p>\n Hanteringen av avfallet \u00e4r k\u00e4rnkraftens stora akillesh\u00e4l. Detta \u00e4r ocks\u00e5 ett stort och komplicerat \u00e4mne som jag avser \u00e5terkomma till. Utan att avsl\u00f6ja f\u00f6r mycket kan jag v\u00e4l s\u00e4ga att jag \u00e4r f\u00f6rsiktigt optimistiskt.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.motherearthnews.com\/uploadedImages\/articles\/issues\/1972-03-01\/014-025-01.jpg\")
Med vattenkraft g\u00e4ller det dock att hitta l\u00e4mpliga vattendrag och platser, n\u00e5got som i stor utstr\u00e4ckning redan skett<\/a>. Vattenkraft kan d\u00e4rf\u00f6r inte ses som ytterligare skalbart. Vatten kan dock anv\u00e4ndas till energilagring vilket diskuterats tidigare<\/a>, och d\u00e5 kan andra krav st\u00e4llas p\u00e5 vilka platser som \u00e4r l\u00e4mpliga. Exempelvis kan artificiella dammar konstrueras vilka inte kr\u00e4ver n\u00e5gon naturlig tillrinning.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/static.guim.co.uk\/sys-images\/Money\/Pix\/pictures\/2008\/01\/15\/ElectricityRex460.jpg\")
energiproduktionen som kan utg\u00f6ras av f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor, utan att orimliga krav st\u00e4lls p\u00e5 n\u00e4t, regler- och reservkraft. Att inte 100% \u00e4r m\u00f6jligt utan omfattande energilagring \u00e4r uppenbart. Idag kommer drygt 2%<\/a> av v\u00e4rldens energi fr\u00e5n vattenkraft och att lagra s\u00e5dana m\u00e4ngder energi i exempelvis vattenreservoarer att hela nationers eller v\u00e4rldsdelars energiproduktion kan kompenseras av detta under vindfattiga och\/eller solfattiga dagar och n\u00e4tter \u00e4r inte m\u00f6jligt. St\u00e4ller vi d\u00e4remot andra krav p\u00e5 eltillg\u00e5ngen, exempelvis att vissa samh\u00e4llsfunktioner kan klara sig utan energi under ett antal timmar till ett antal veckor, ja d\u00e5 \u00e4r situationen en annan. I v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4r dock acceptansen f\u00f6r n\u00e5got dylikt mycket l\u00e5g. I dagsl\u00e4get \u00e5terst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r m\u00f6jligheten att utnyttja sol- och vindkraft i den m\u00e5n det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r att spara in p\u00e5 br\u00e4nsle i konventionella kol- och gaskraftverk.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/weblog.greenpeace.org\/nuclear-reaction\/the-forsmark-nuclear-power-pla.jpg\"){kind=spacer}
upp br\u00e4nsleproblematiken f\u00f6r k\u00e4rnkraftverk i tv\u00e5 olika br\u00e4nslecykler<\/a>: en \u00f6ppen och en sluten.<\/p>\n