Aktiviteten \u00e4r tyv\u00e4rr l\u00e5g h\u00e4r p\u00e5 bloggen, men h\u00e4r kommer i alla fall n\u00e5gra tankar om l\u00e4get p\u00e5 energifronten f\u00f6r tillf\u00e4llet.<\/p>\n
Vattenfall gjorde f\u00f6r en dryg vecka sedan ett nytt utspel ang\u00e5ende k\u00e4rnkraften d\u00e4r man menar att utan en slopad effektskatt kommer samtliga \u00e5terst\u00e5ende reaktorer avvecklas senast 2020. Vattenfalls VD Magnus Hall uttalar sig i SvD<\/a>:<\/p>\n Utan investeringarna i oberoende h\u00e4rdkylning f\u00e5r vi inte k\u00f6ra reaktorerna vidare efter \u00e5r 2020. Vi kommer inte att g\u00f6ra dem investeringarna om regeringen inte tar bort skatten p\u00e5 k\u00e4rnkraft helt och h\u00e5llet. Det \u00e4r ett definitivt besked fr\u00e5n oss.<\/span><\/p><\/blockquote>\n Ord och inga visor. Senast i mitten av maj har Baylan lovat <\/a>att industrin ska f\u00e5 besked om effektskattens vara eller icke vara. En tidpunkt som n\u00e4rmar sig med stormsteg.<\/p>\n Relaterat till energikommissionen och de p\u00e5g\u00e5ende samtalen har bland annat en promemoria<\/a> tagits fram d\u00e4r kostnader f\u00f6r nya produktionsanl\u00e4ggningar i Sverige listas. Den \u00e4r i stort baserat p\u00e5 Elforsks senaste rapport i \u00e4mnet men refererar ocks\u00e5 IEA, Ernst & Young och IVA. K\u00e4rnkraft och vindkraft ligger, vid sidan av storskalig vattenkraft som inte kan expandera ytterligare i Sverige, alltj\u00e4mt kvar som de billigaste koldioxidsn\u00e5la alternativen. Vindkraft \u00e4r n\u00e5got billigare \u00e4n k\u00e4rnkraft vid h\u00f6ga r\u00e4ntor och k\u00e4rnkraft billigare vid l\u00e5ga r\u00e4ntor. F\u00f6ljande reflektion kring kostnaden p\u00e5 vissa p\u00e5g\u00e5ende europeiska projekt var dock ny f\u00f6r mig:<\/p>\n Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att det har rapporterats om kostnader p\u00e5 uppemot en krona per kWh f\u00f6r flera av de p\u00e5g\u00e5ende eller byggklara projekten i EU. Skillnaden kan antas bero p\u00e5 h\u00f6gre avkastningskrav f\u00f6r dessa projekt j\u00e4mf\u00f6rt med Elforsks rapport. F\u00f6r Hinkley Point C har det rapporterats om tv\u00e5siffriga avkastningskrav.<\/p><\/blockquote>\n De l\u00e5ga elpriserna drabbar inte bara k\u00e4rnkraften, vindsektorn har motsvarande problem, trots att de slipper straffbeskattning samtidigt som de erh\u00e5ller gener\u00f6sa subventioner. Intresseorganisationen Svensk Vindenergi\u00a0g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 ut <\/a>och kr\u00e4ver ytterligare bidrag och ett kraftigt \u00f6kat produktionsm\u00e5l om 60 TWh till 2030. Detta trots att just den subventionerade vindkraften identifierats<\/a> som anledningen till dagens l\u00e4ge d\u00e5 inga investeringar i ny energiproduktion \u00e4r l\u00f6nsamma.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller transporter har den utsedde utredaren Petter Carlsson \u00f6verl\u00e4mnat sitt bet\u00e4nkande<\/a> till regeringen g\u00e4llande ett bonus-malus-system f\u00f6r nya l\u00e4tta fordon. Sammanfattningsvis skulle systemet inneb\u00e4ra en ordentlig bonus vid k\u00f6p av framf\u00f6rallt elbilar och laddhybrider (med utsl\u00e4pp av CO2 under 50 g\/km) samt kraftigt f\u00f6rh\u00f6jd fordonsskatt f\u00f6r vanliga bensin- och dieseldrivna bilar (med utsl\u00e4pp av CO2 \u00f6ver 95 g\/km) de f\u00f6rsta tre \u00e5ren efter k\u00f6p. F\u00f6r fordon som drivs av alternativa br\u00e4nslen och f\u00f6r \u00e4ldre fordon skulle f\u00f6rslaget ocks\u00e5 inneb\u00e4ra f\u00f6rh\u00f6jda skatter, dock n\u00e5got m\u00e5ttligare \u00f6kningar.<\/p>\n Ett problemet med f\u00f6rslaget, f\u00f6rutom att det n\u00e4stan uteslutande gynnar elbilar p\u00e5 bekostnad av tex gasfordon, \u00e4r att det inte tar h\u00e4nsyn till de faktiska klimateffekterna. Ett fordon som sl\u00e4pper ut stora m\u00e4ngder CO2\u00a0per km g\u00f6r s\u00e5 enbart under drift och ett fordon som sl\u00e4pper ut sm\u00e5 m\u00e4ngder CO2 per km kan \u00e4nd\u00e5 skada klimatet under f\u00f6ruts\u00e4ttning att\u00a0v\u00e4garbetet \u00e4r tillr\u00e4ckligt stort. Detta inneb\u00e4r att personer som beh\u00f6ver stora bilar av olika anledningar men k\u00f6r f\u00e5 km f\u00e5r betala en mycket h\u00f6g avgift trots att de belastar klimatet relativt lite. Samtidigt kan ett fordon med l\u00e5ga utsl\u00e4pp per km som anv\u00e4nds intensivt ge upphov till stor milj\u00f6skada f\u00f6r en mindre kostnad. Vidare motverkar f\u00f6rslaget den generella f\u00f6ryngringen av fordonsparken som kontinuerligt sker d\u00e4r fossildrivna fordon byts ut mot sn\u00e5lare fossildrivna fordon d\u00e5 dessa \u00e4nd\u00e5 kommer att bestraffas med kraftigt h\u00f6jd skatt de f\u00f6rsta tre \u00e5ren.<\/p>\n Det enklaste och mest r\u00e4ttvisa systemet f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen torde vara en \u00f6kad kostnad p\u00e5 just koldioxid, det vill s\u00e4ga via br\u00e4nslet, m\u00e5 det vara olja, etanol, biogas eller el. Vill man komplettera detta med ett bonussystem finns naturligtvis inga hinder f\u00f6r det.<\/p>\n Vidare ger en elbil en klimatf\u00f6rdel f\u00f6rst n\u00e4r den ers\u00e4tter ett annat, fossildrivet, fordons v\u00e4garbete. Ett elfordon som inte anv\u00e4nds \u00e4r enbart till skada f\u00f6r klimatet d\u00e5 den st\u00f6rsta delen av dess CO2-utsl\u00e4pp \u00f6ver livscykeln h\u00e4rr\u00f6r till produktionsfasen<\/a>. Detta d\u00e5 den nordiska elmixen i allm\u00e4nhet, och den svenska i synnerhet, har mycket\u00a0l\u00e5ga utsl\u00e4pp av CO2<\/a>. Detta \u00e4r dock lite sv\u00e5rare att r\u00e5da bot p\u00e5.<\/p>\n