{"id":1629,"date":"2015-05-28T12:44:00","date_gmt":"2015-05-28T10:44:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=1629"},"modified":"2016-03-16T10:35:01","modified_gmt":"2016-03-16T08:35:01","slug":"langsam-karnkraft","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2015\/05\/langsam-karnkraft\/","title":{"rendered":"L\u00e5ngsam k\u00e4rnkraft?"},"content":{"rendered":"

Ett popul\u00e4rt argument mot k\u00e4rnkraft \u00e4r att det skulle g\u00e5 f\u00f6r l\u00e5ngsamt att bygga nya reaktorer f\u00f6r att energislaget skall vara effektivt i kampen mot den globala uppv\u00e4rmningen. I media sprids uppfattningen att energi fr\u00e5n sol- och vindkraftverk d\u00e4remot g\u00e5r snabbt att erh\u00e5lla. Bland annat Naturskyddsf\u00f6reningen<\/a> och professor Tomas K\u00e5berger<\/a> vid Chalmers verkar exempelvis st\u00f6dja delar av sin argumentation p\u00e5 denna uppfattning.<\/p>\n

Hur ser d\u00e5 verkligheten ut? Annorlunda givetvis. Jag har ber\u00f6rt \u00e4mnet vid tidigare tillf\u00e4llen, exempelvis h\u00e4r<\/a>, men t\u00e4nkte den h\u00e4r g\u00e5ngen g\u00f6ra ett djupare dyk i statistiken.<\/p>\n

F\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4r det viktigt att p\u00e5peka att m\u00e5nga verkar stirra sig blinda p\u00e5 installerad effekt n\u00e4r det kommer till sol- och vindkraft ist\u00e4llet f\u00f6r producerad energi. En tumregel \u00e4r att k\u00e4rnkraft producerar tre g\u00e5nger mer energi per installerad watt \u00e4n vindkraft och sex g\u00e5nger mer \u00e4n solkraft d\u00e5 kapacitetsfaktorn<\/a> f\u00f6r ny k\u00e4rnkraft \u00e4r ca 0,9 mot 0,3 f\u00f6r vind och 0,15 f\u00f6r solkraft (\u00e4ven om solceller i nordeuropeiska f\u00f6rh\u00e5llanden producerar kring eller under 0,1).<\/p>\n

Det fanns exempelvis 38 GW<\/a> solceller installerade i Tyskland i slutet av 2014. D\u00e5 en genomsnittlig k\u00e4rnreaktor har en installerad effekt p\u00e5 ungef\u00e4r en GW kan det\u00a0leda till att n\u00e5gon drar slutsatsen att det finns solceller motsvarande 38 reaktorer i Tyskland. D\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r solceller i nord- och centraleuropa inte \u00e4r optimala kan vi anv\u00e4nda kapacitetsfaktorn 0,1 ovan och komma fram till slutsatsen att det inte motsvarar mer \u00e4n fyra reaktorer. Vid en n\u00e4rmare kontroll ser man dessutom att de 38 GW inte producerat mer \u00e4n 35 TWh<\/a> vilket bekr\u00e4ftar att kapacitetsfaktorn \u00e4r s\u00e5 l\u00e5g som\u00a00,1.<\/p>\n

Ett annat problem \u00e4r att reaktorerna OL3<\/a> i Finland och Flamanville 3<\/a> i Frankrike anv\u00e4nds som de enda exemplen p\u00e5 byggtider f\u00f6r nya reaktorer. Det n\u00e4mns aldrig att samma reaktortyp \u00e4r under uppf\u00f6rande i Kina och att kostnaderna och byggtiden d\u00e4r \u00e4r halverad<\/a> i j\u00e4mf\u00f6relse med pilotanl\u00e4ggningarna i Europa. Tiden att f\u00e4rdigst\u00e4lla k\u00e4rnreaktorer i Kina<\/a> \u00e4r ungef\u00e4r densamma som det tog att f\u00e4rdigst\u00e4lla v\u00e5ra svenska reaktorer<\/a> en g\u00e5ng i tiden, det vill s\u00e4ga fem till sex \u00e5r.<\/p>\n

Jag har tittat n\u00e4rmare p\u00e5 den gr\u00f6na revolutionens stora hj\u00e4lte Tyskland och j\u00e4mf\u00f6rt hur deras energiewende<\/a>\u00a0<\/i>st\u00e5r sig mot v\u00e5r svenska motsvarighet som \u00e4gde rum under den\u00a0svenska k\u00e4rnkraftsexpansionen p\u00e5 70- och 80-talet. \u00c4ven om delar av energiewende <\/em>inte lagstadgades f\u00f6rr\u00e4n relativt sent har energiomst\u00e4llningen varit p\u00e5 den tyska agendan under l\u00e5ng tid. Begreppet myntades redan 1980 och energiewende\u00a0<\/em>har haft sin nuvarande form \u00e5tminstone sedan 2002.<\/p>\n

Baserat p\u00e5 detta\u00a0har jag tittat p\u00e5 de senaste tjugo \u00e5ren, det vill s\u00e4ga 1995 till 2014 och under denna tidsperiod tittat p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen i koldioxidutsl\u00e4pp fr\u00e5n f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen<\/a> samt hur andelen sol- och vindkraf<\/a>t i energimixen<\/a> f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver denna tid.<\/p>\n

F\u00f6r Sveriges del har jag valt att placera motsvarande tjugo \u00e5r mellan 1971 och 1990, d\u00e5 den svenska k\u00e4rnkraftsexpansionen \u00e4gde rum, och\u00a0\u00e4ven h\u00e4r granskat koldioxidutsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen<\/a>. Ist\u00e4llet f\u00f6r sol och vind har jag h\u00e4r tittat p\u00e5 andelen k\u00e4rnkraft<\/a> i f\u00f6rh\u00e5llande till den totala produktionen<\/a>.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta som sl\u00e5r mig n\u00e4r jag b\u00f6rjar granska siffrorna f\u00f6r det tyska miraklet \u00e4r n\u00e5got som aldrig eller \u00e5tminstone mycket s\u00e4llan n\u00e4mns i media, n\u00e4mligen biomassans roll i\u00a0energiewende.\u00a0<\/em>F\u00f6respr\u00e5karna talar sig varma om sol och vind men biomassa st\u00e5r f\u00f6r en lika stor del av elproduktionen som vindkraft och betydligt mer \u00e4n solenergi<\/a>. Biomassa \u00e4r som bekant\u00a0f\u00f6rnybart men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis h\u00e5llbart utan kr\u00e4ver en varsam hantering f\u00f6r att inte \u00f6verexploateras. Vidare har biomassa, beroende p\u00e5 ursprung, en tendens att ge upphov till \u00f6kade koldioxidutsl\u00e4pp p\u00e5 kort sikt och problematik relaterad till partiklar vid f\u00f6rbr\u00e4nning. Det verkar finnas en viss splittring<\/a> inom milj\u00f6r\u00f6relsen r\u00f6rande hur man egentligen ska st\u00e4lla sig till biobr\u00e4nslen.<\/p>\n

Sammanst\u00e4ller vi statistiken framtr\u00e4der nedanst\u00e5ende bild. H\u00e4r inneb\u00e4r allts\u00e5 \u00e5r ”1” i Sveriges fall 1971 och i Tysklands fall 1995. \u00c5r ”20” betyder 1990 f\u00f6r Sverige och 2014 f\u00f6r Tyskland. Koldioxidutsl\u00e4ppen \u00e4r normerade efter det f\u00f6rsta \u00e5rets v\u00e4rde.<\/p>\n

\"CO2_index\"<\/a><\/p>\n

Tv\u00e5 saker blir direkt v\u00e4ldigt tydliga. Det ena \u00e4r att Sverige under den studerade perioden lyckats reducera koldioxidutsl\u00e4ppen med 40% medan Tyskland bara \u00e5stadkommit en reduktion p\u00e5 knappt 17%. Vidare ser vi att Sverige p\u00e5\u00a0tjugo \u00e5r, lyckades ers\u00e4tta i princip all fossil elproduktion med k\u00e4rnkraft och landar p\u00e5 andelen 45% k\u00e4rnkraft. Tyskland har efter de senaste tjugo \u00e5rens anstr\u00e4ngningar inte n\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n till 16% sol och vind i elproduktionssystemet.<\/p>\n

Granskar vi detaljerna ser vi att huvuddelen av v\u00e5r k\u00e4rnkraftsexpansion skedde under blott 12 \u00e5r och att en stor del\u00a0av minskningen av koldioxidutsl\u00e4pp ocks\u00e5 skedde under denna tid. Koldioxidindex gick fr\u00e5n 104 1976 till 68 1984, det vill s\u00e4ga 36 indexenheter\u00a0p\u00e5 bara \u00e5tta \u00e5r. Tyskland har under de senaste fem \u00e5ren, d\u00e5 h\u00e4lften av till\u00f6kningen av sol- och vindkraft skett, i princip inte sett n\u00e5gra minskade koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Vill n\u00e5gon titta vidare p\u00e5 andra exempel \u00e4r Frankrike en bra kandidat d\u00e5 Sverige och Frankrike \u00e4r de tv\u00e5 l\u00e4nder i v\u00e4rlden som snabbast s\u00e4nkt sina koldioxidutsl\u00e4pp<\/a>. \u00c4ven i fallet med Frankrike \u00e4r det ett skifte i kraftf\u00f6rs\u00f6rjningen fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen till k\u00e4rnkraft som varit l\u00f6sningen.<\/p>\n

Sammanfattningsvis kan vi allts\u00e5 konstatera att det g\u00e5r betydligt snabbare att f\u00e5 en stor andel k\u00e4rnkraft i energisystemet \u00e4n sol- och vindkraft, \u00e5tminstone baserat p\u00e5 vad som bevisats historiskt. Detta verkar ocks\u00e5 ha en h\u00f6gst v\u00e4sentlig p\u00e5verkan p\u00e5 motsvarande systems koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Till\u00e4gg 2015-05-29: Analysen ovan tar inte h\u00e4nsyn till alla\u00a0omkringliggande omst\u00e4ndigheter som kan leda till f\u00f6r\u00e4ndrade koldioxidutsl\u00e4pp,\u00a0exempelvis\u00a0sv\u00e4ngningar i den globala ekonomin och \u00f6vriga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att effektivisera produktionssystemen. D\u00e5 ekonomiska kriser f\u00f6rekommit under b\u00e4gge tidsperioderna anser jag dock j\u00e4mf\u00f6relsen trots detta ger en\u00a0relativt korrekt fingervisning.<\/em><\/p>\n

Till\u00e4gg 2015-08-05: Det kan vara p\u00e5 sin plats att p\u00e5peka att under den analyserade perioden ovan \u00f6kade den totala svenska energiproduktionen till drygt det dubbla medan den tyska varit mer eller mindre of\u00f6r\u00e4ndrad. Detta \u00e4r ytterligare ett exempel p\u00e5 hur mycket snabbare den svenska omst\u00e4llningen gick \u00e4n den tyska.<\/em><\/p>\n

Till\u00e4gg 2015-11-09: Forskare vid Uppsala Universitet har ocks\u00e5 tittat p\u00e5 ovanst\u00e5ende fr\u00e5gest\u00e4llning och presenterar<\/a> bilden nedan. Diagrammen\u00a0visar maximal uppvisad utbyggnadstakt per capita \u00f6ver en tio\u00e5rsperiod f\u00f6r f\u00f6rnybara energik\u00e4llor till v\u00e4nster och f\u00f6r k\u00e4rnkraft till h\u00f6ger.<\/em><\/p>\n

\"utbyggnadstakt\"<\/a><\/p>\n

Till\u00e4gg 2016-03-16: Om inte ovanst\u00e5ende \u00e4r nog f\u00f6r att \u00f6vertyga kommer nu rapporter om att de tyska koldioxidutsl\u00e4ppen \u00f6kade<\/a>\u00a0med 10 miljoner ton under 2015. Trots massiva installationer av sol- och vindkraft lyckas allts\u00e5 den tyska energiomst\u00e4llningen inte med dess egentliga m\u00e5l, att s\u00e4nka koldioxidutsl\u00e4ppen.<\/em><\/p>\n

<\/div>