{"id":154,"date":"2010-11-11T23:47:29","date_gmt":"2010-11-11T21:47:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=154"},"modified":"2012-02-07T11:20:15","modified_gmt":"2012-02-07T09:20:15","slug":"peak-oil-del-3-eroei","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2010\/11\/peak-oil-del-3-eroei\/","title":{"rendered":"Peak Oil del 3 – EROEI"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r man b\u00f6rjar titta p\u00e5 oljeproduktionstoppen och eventuella ers\u00e4ttare till den l\u00e4ttillg\u00e4ngliga oljan blir begreppet EROEI<\/a>, Energy Returned On Energy Invested, intressant. EROEI \u00e4r ett m\u00e5tt som \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r hur mycket anv\u00e4ndbar energi du f\u00e5r ut ur en energik\u00e4lla per f\u00f6rbrukad energi f\u00f6r att utvinna densamma. EROEI ber\u00e4knas p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

EROEI = erh\u00e5llen energi\/f\u00f6rbrukad energi<\/p>\n

Om det exempelvis g\u00e5r \u00e5t motsvarande ett fat olja f\u00f6r att utvinna tio fat har energik\u00e4llan ett EROEI p\u00e5 10. Nettoenergin som blir \u00f6ver till andra \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r 9 fat d\u00e5 det f\u00f6rsta fatet redan f\u00f6rbrukats i utvinningsprocessen. Det finns inget\"\" standardiserat och internationellt \u00f6verenskommet s\u00e4tt att ber\u00e4kna EROEI p\u00e5 varf\u00f6r det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra omfattande j\u00e4mf\u00f6relser; dels \u00f6ver tid men ocks\u00e5 mellan energik\u00e4llor. Vad skall exempelvis omfattas av analysen? Om vi r\u00e4knar med energin som g\u00e5r \u00e5t till att producera en st\u00e5lbalk i en oljerigg, skall ocks\u00e5 energin som gick \u00e5t till att gr\u00e4va upp j\u00e4rnmalmen eller bygga j\u00e4rnverket tas med? Och hur v\u00e4rderas energin? Elektricitet ur ett vattenkraftverk anses \u201d\u00e4dlare\u201d \u00e4n v\u00e4rme fr\u00e5n f\u00f6rbr\u00e4nning av kol d\u00e5 v\u00e4rmen f\u00f6rst ofta m\u00e5ste omvandlas till elektricitet innan den kan komma till n\u00e5gon praktisk anv\u00e4ndning. Hur v\u00e4rderas ett behov av vatten eller kunskap i termer av energi? P\u00e5 grund av detta har trenden varit att j\u00e4mf\u00f6relser b\u00f6rjat g\u00f6ras mer och mer i ekonomiska termer ist\u00e4llet, men d\u00e5 missar man po\u00e4ngen med EROEI.<\/p>\n

But what EROI lacks in precision, it makes up for in scope. It at least attempts to ground analysis based on first principles – we need energy to procure more energy – to procure more dollars, we just print them (using paper, ink\u2026 and energy).<\/em><\/p><\/blockquote>\n

N\u00e4r olja b\u00f6rjade utvinnas i Nordamerika och mer eller mindre sprutade ur k\u00e4llorna av eget tryck hade processen ett EROEI p\u00e5 runt 100<\/a>. Detta v\u00e4rde har sedan dess\u00a0\"\"successivt sjunkit och EROEI f\u00f6r inhemsk olja i USA l\u00e5g p\u00e5 70-talet runt<\/a> 30<\/a> f\u00f6r att idag ligga n\u00e5gonstans p\u00e5 drygt 10. Samma trend g\u00e4ller f\u00f6r all olja oavsett var i v\u00e4rlden den produceras. Olja som idag importeras till USA ber\u00e4knas ha ett v\u00e4rde p\u00e5 12-18.<\/a> Ju l\u00e4ngre den transporteras desto l\u00e4gre v\u00e4rde, givet att den var lika l\u00e4tt (eller besv\u00e4rlig) att f\u00e5 upp ur marken. Ovanst\u00e5ende resonemang och v\u00e4rden \u00e4r ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rbara n\u00e4r det g\u00e4ller naturgas.<\/p>\n

N\u00e4r denna trend forts\u00e4tter blir utvinning av alternativa oljefyndigheter som oljesand<\/a> och oljeskiffer<\/a> ekonomiskt f\u00f6rsvarbart och det \u00e4r vad som sker nu. Oljesanden i Canada<\/a> och Venezuela<\/a> samt oljeskiffer i Estland<\/a> \u00e4r exempel p\u00e5 detta. Processerna \u00e4r b\u00e5de energiintensiva och skadliga f\u00f6r milj\u00f6n. Typiska EROEI-v\u00e4rden f\u00f6r oljesand \u00e4r 2-6<\/a> och f\u00f6r oljeskiffer 3-5<\/a>, \u00e4ven om dessa kan variera<\/a> med de geologiska beskaffenheterna och aktuell utvinningsprocess. Naturgas anv\u00e4nds typiskt som br\u00e4nsle i dessa processer \u00e4ven om man i Canada funderar<\/a> p\u00e5 att uppf\u00f6ra k\u00e4rnkraftverk och anv\u00e4nda spillv\u00e4rmen f\u00f6r att separera ut oljan ur sanden.<\/p>\n

Vill man titta i andra \u00e4nden av EROEI-skalan \u00e4r det vattenkraft som ger de mest\u00a0upplyftande sifforna. Dessa varierar ocks\u00e5 fr\u00e5n damm till damm men typiska v\u00e4rden ligger en bra bit \u00f6ver 100 och \u00e4ven \u00f6ver 200<\/a>. Problemet med vattenkraft om man ser p\u00e5 den som ers\u00e4ttare av fossila br\u00e4nslen \u00e4r att den \u00e4r s\u00e5 pass utbyggd att det inte \u00e4r troligt att m\u00e4ngden energi producerad med hj\u00e4lp av vattenkraft kommer \u00f6ka avsev\u00e4rt. Vi b\u00f6rjar helt enkelt f\u00e5 slut p\u00e5 l\u00e4mpliga vattendrag.<\/p>\n

En annan energik\u00e4lla med h\u00f6gt EROEI \u00e4r kol som fortfarande finns i stora m\u00e4ngder v\u00e4rlden \u00f6ver. Kol \u00e4r billigt och f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e4tt att bryta och har ett v\u00e4rde mellan 30 och 80<\/a>, lite beroende p\u00e5 kolets kvalitet. Problemet med kol, f\u00f6rutom att det \u00e4r en st\u00f6rre milj\u00f6bov \u00e4n b\u00e5de olja och gas (vilket kanske \u00e4r det st\u00f6rsta problemet), \u00e4r att det trots allt \u00e4r en begr\u00e4nsad resurs. Med dagens enorma \u00f6kning av kolf\u00f6rbr\u00e4nning, framf\u00f6rallt i Kina, kommer f\u00f6rr eller senare \u00e4ven\u00a0peak coal<\/a> att intr\u00e4ffa.<\/p>\n

Av f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor \u00e4r det egentligen bara vindkraft, vid sidan av vattenkraft, som har n\u00e5got att komma med. H\u00e4r hamnar EROEI n\u00e5gonstans mellan 15 och 20<\/a>. En omfattande studie som tittat p\u00e5 ett stort antal anl\u00e4ggningar kom fram till ett medelv\u00e4rde p\u00e5 drygt 18<\/a>. Detta v\u00e4rde tar dock inte h\u00f6jd f\u00f6r\u00a0\"\"energilagring eller reservkraft f\u00f6r de dagar d\u00e5 det inte bl\u00e5ser. F\u00f6r solpaneler av olika sorter finns ber\u00e4knade v\u00e4rden mellan strax \u00f6ver 1(!) och 8<\/a>. De riktiga bottennappen \u00e4r dock de f\u00f6rnyelsebara alternativ till bensin och diesel som ibland f\u00f6resl\u00e5s, exempelvis etanol<\/a> och biodiesel. V\u00e4rdet varierar beroende p\u00e5 hur etanolen framst\u00e4lls men typiska EROEI \u00e4r mellan 0,8 och 1,7<\/a> och f\u00f6r biodiesel 1-3<\/a>. I m\u00e5nga fall g\u00e5r det allts\u00e5 \u00e5t mer energi \u00e4n vad man f\u00e5r ut. Den enda anledningen till att detta fortg\u00e5r \u00e4r vi \u00e4r s\u00e5 fastl\u00e5sta i den infrastruktur vi skapat med fordon och tankst\u00e4llen som f\u00f6ruts\u00e4tter flytande br\u00e4nsle. Det torde dock st\u00e5 klart f\u00f6r de flesta att ett EROEI i n\u00e4rheten av eller under ett inte \u00e4r h\u00e5llbart om den kompletterande energin inte kommer fr\u00e5n en p\u00e5 sikt h\u00e5llbar energik\u00e4lla.<\/p>\n

K\u00e4rnkraft hamnar n\u00e5gonstans mitt i f\u00e4ltet med v\u00e4rden som varierar mellan 10<\/a> och drygt 20<\/a>. Det verkar vara framf\u00f6rallt inom k\u00e4rnkraften man har sv\u00e5rt att best\u00e4mma sig f\u00f6r vad som skall ing\u00e5 i analysen och vad som skall l\u00e4mnas utanf\u00f6r. Vissa ber\u00e4kningar visar n\u00e4mligen EROEI under 1 n\u00e4r andra visar v\u00e4rden n\u00e4rmare 100<\/a>. Kanske beror det p\u00e5 de starka k\u00e4nslor som ofta \u00e4r f\u00f6rknippade med denna energik\u00e4lla. Den senare studien \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt baserad p\u00e5 Vattenfalls egen EPD<\/a> (Environmental Product Declaration) av Forsmark<\/a> och inneh\u00e5ller d\u00e4rmed data som \u00e4r betydligt mer uppdaterade \u00e4n i flertalet \u00e4ldre studier. Samtidigt f\u00e5r man h\u00e4r komma ih\u00e5g att i de l\u00e4ttvattenreaktorer som studerats utvinns mindre \u00e4n 1% av energin i uranet. Vidare f\u00f6rsvinner ytterligare 2\/3 som spillv\u00e4rme med kylvattnet. Det g\u00e5r allts\u00e5 att effektivisera otroligt mycket med andra br\u00e4nslecykler och kombinerad elektricitet- och v\u00e4rmeproduktion.<\/p>\n

Historiska studier av exempelvis Joseph Tainter<\/a> visar att minskande EROEI har varit en starkt bidragande orsak till gamla civilisationers kollaps, exempelvis\u00a0Romarriket<\/a> och Mayakulturen<\/a>. Fallande EROEI p\u00e5 grund av utt\u00f6mmandet av de icke f\u00f6rnyelsebara resurser civilisationerna baserats p\u00e5 har lett till dess underg\u00e5ng. Samma resonemang g\u00e4ller v\u00e5r civilisation. I takt med att den samlade EROEI:n sjunker blir priset p\u00e5 energi h\u00f6gre och d\u00e4rmed ocks\u00e5 kostnaden f\u00f6r att utvinna mer energi. Med h\u00f6gre energikostnader f\u00f6ljer ocks\u00e5 att mindre ekonomiska resurser \u00e5terst\u00e5r till andra investeringar som exempelvis i ny teknik f\u00f6r att avhj\u00e4lpa energibristen. Vidare \u00e4r det v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llet helt beroende av energi f\u00f6r att \u00f6verhuvudtaget f\u00e5 i oss f\u00f6da d\u00e5 EROEI f\u00f6r mat typiskt ligger runt 1:5-1:15<\/a> fr\u00e5n \u00e5ker till matbord (det g\u00e5r allts\u00e5 \u00e5t 5-15 kalorier energi f\u00f6r att vi ska f\u00e5 i oss en kalori f\u00f6da). Det hela slutar i en ond spiral med h\u00f6gst of\u00f6rdelaktiga slutresultat. Eller f\u00f6r att citera Colin Campbell<\/a>:<\/p>\n

The first half of the oil age now closes.\u00a0 It lasted 150 years and saw the rapid expansion of industry, transport, trade, agriculture and financial capital, allowing the population to expand six-fold. The second half now dawns, and will be marked by the decline of oil and all that depends on it…<\/p><\/blockquote>\n

Vad \u00e4r d\u00e5 sensmoralen i allt detta? Jo, vid mitigering av riskerna i samband med oljeproduktionstoppen t\u00e4nk p\u00e5 f\u00f6ljande:<\/p>\n