H\u00e4rmed forts\u00e4tter serien om v\u00e4nsterns f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften. De f\u00f6rsta delarna kan l\u00e4sas h\u00e4r:<\/p>\n
V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 1<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 2<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 3<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 4<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 5<\/a><\/p>\n 5.\u00a0<\/strong>K\u00e4rnkraften \u00f6kar risken f\u00f6r spridning av k\u00e4rnvapen.<\/strong><\/p>\n Det sista stora argumentet mot k\u00e4rnkraft brukar vara att det \u00f6kar risken f\u00f6r spridning av k\u00e4rnvapen. De flesta l\u00e4nder som idag f\u00f6rfogar \u00f6ver k\u00e4rnvapen utvecklade dessa innan civil k\u00e4rnkraft togs fram i landet. V\u00e4rldens f\u00f6rsta k\u00e4rnkraftverk b\u00f6rjade leverera elektricitet i Obninsk 1954. Innan dess hade \u00f6ver 2000 atom- och v\u00e4tebomber producerats samt ett antal av dessa\u00a0detonerats. Israel har aldrig haft n\u00e5gra k\u00e4rnkraftverk men antas trots detta f\u00f6rfoga \u00f6ver hundratalet inhemskt producerade k\u00e4rnvapen. Det finns dock undantag. I b\u00e5de Indien och Pakistan existerade civila k\u00e4rnenergiprogram innan l\u00e4nderna detonerade sina f\u00f6rsta k\u00e4rnvapen. Sedan finns l\u00e4nder som Sydafrika, Ukraina och Vitryssland som en g\u00e5ng f\u00f6rfogat \u00f6ver k\u00e4rnvapen men avvecklat dessa inf\u00f6r tecknande av icke-spridningsavtalet, NPT [49], [50], [51].<\/p>\n Icke-spridningsavtalet \u00e4r ett f\u00f6rdrag som skrevs p\u00e5 1968 med avsikten att f\u00f6rhindra spridning av k\u00e4rnvapen. F\u00f6rdraget bygger p\u00e5 tre pelare, Icke-spridning, Avv\u00e4pning och R\u00e4tten att anv\u00e4nda k\u00e4rnkraft fredligt. De befintliga k\u00e4rnvapenmakterna f\u00f6rbinder sig att inte \u00f6verf\u00f6ra k\u00e4rnvapenteknologi till andra l\u00e4nder och de \u00f6vriga medlemmarna f\u00f6rbinder sig att inte utveckla s\u00e5dan teknologi. Vidare f\u00f6rbinder de fem k\u00e4rnvapenmakterna sig ocks\u00e5 att minska och p\u00e5 sikt avveckla de egna k\u00e4rnvapnen. Idag st\u00e5r Nordkorea, Indien, Pakistan, Israel och Sydsudan utanf\u00f6r avtalet [52].<\/p>\n Ett land som best\u00e4mmer sig f\u00f6r att skaffa k\u00e4rnkraft, oavsett om det r\u00f6r sig om inhemskt utvecklad eller k\u00f6pt teknik, m\u00e5ste underkasta sig inspektioner av det FN-ledda Internationella atomenergiorganet, IAEA.\u00a0 I geng\u00e4ld f\u00f6rbinder sig l\u00e4nderna med kunskap inom k\u00e4rnteknik att bist\u00e5 med denna. Effekten av detta \u00e4r att l\u00e4nder med intresse av att utveckla k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggningar ges incitament att spela med \u00f6ppna kort vilket underl\u00e4ttar f\u00f6r internationell insyn i deras k\u00e4rnenergiprogram. Detta f\u00f6rsv\u00e5rar m\u00f6jligheterna att obem\u00e4rkt utveckla k\u00e4rnvapen som en del i ett lands civila k\u00e4rnkraftsutveckling. Ett land utan k\u00e4rnkraft har det sannolikt l\u00e4ttare att i det f\u00f6rdolda utveckla k\u00e4rnvapen d\u00e5 en inte har det internationella samfundets \u00f6gon p\u00e5 sig.<\/p>\n V\u00e4ljer ett land att l\u00e4mna f\u00f6rdraget eller inte leva upp till de f\u00f6rv\u00e4ntningar som st\u00e4lls kan det internationella samfundet svara med sanktioner av olika slag. Detta har exempelvis skett mot Nordkorea, Iran och Irak.<\/p>\n Huvudfr\u00e5gan \u00e4r dock om f\u00f6rekomsten av k\u00e4rnkraft \u00f6kar risken f\u00f6r spridning av k\u00e4rnvapen eller om ett avvecklande av k\u00e4rnkraften skulle leda till minskad f\u00f6rekomst av k\u00e4rnvapen. Svaret p\u00e5 b\u00e5da fr\u00e5gorna \u00e4r sannolikt nej. F\u00f6rekomst av k\u00e4rnkraft i sig har ingen direkt koppling till utveckling av k\u00e4rnvapen. Det b\u00e4sta beviset f\u00f6r detta \u00e4r egentligen att ta en titt p\u00e5 verkligheten. Trots att n\u00e4stan 60 \u00e5r f\u00f6rflutit sedan den f\u00f6rsta k\u00e4rnreaktorn startade har endast nio stater utvecklat k\u00e4rnvapen och av dessa hade tre k\u00e4rnvapen redan innan den f\u00f6rsta reaktorn startades 1954. Detta g\u00e4ller allts\u00e5 trots att 31 l\u00e4nder anv\u00e4nder k\u00e4rnkraft f\u00f6r elproduktion och forskningsreaktorer av olika slag finns i \u00f6ver 56 l\u00e4nder [53], [54].<\/p>\n De l\u00e4nder d\u00e4r en h\u00f6g andel k\u00e4rnkraft i energimixen \u00e4r mest aktuell och skulle g\u00f6ra st\u00f6rst nytta \u00e4r dessutom de som redan f\u00f6rfogar \u00f6ver k\u00e4rnvapen. Och att Sverige, Frankrike eller Tyskland avvecklar sin k\u00e4rnkraft kommer inte leda till att USA eller Ryssland, eller f\u00f6r den delen Nordkorea, omv\u00e4rderar sin k\u00e4rnvapenagenda.<\/p>\n Detsamma g\u00e4ller den omfattande kontrollstat som motst\u00e5ndare h\u00e4vdar \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r k\u00e4rnkraft. Vi har i Sverige och i m\u00e5nga andra l\u00e4nder i v\u00e4stv\u00e4rlden framg\u00e5ngsrikt producerat el med k\u00e4rnkraft under de g\u00e5ngna 40-50 \u00e5ren. Om en anser att vi under denna tid levt i en oacceptabel kontrollstat b\u00f6jer jag mig f\u00f6r denna kritik. Min \u00e5sikt \u00e4r dock avvikande.<\/p>\n Ett vanligt p\u00e5st\u00e5ende \u00e4r att f\u00f6rekomsten av plutonium i anv\u00e4nt k\u00e4rnbr\u00e4nsle inneb\u00e4r att en l\u00e4tt kan tillverka k\u00e4rnvapen bara en har tillg\u00e5ng till detta. Det visar sig dock att det plutonium som produceras i civila reaktorer har en sammans\u00e4ttning som g\u00f6r det i praktiken om\u00f6jligt att framst\u00e4lla vapen av och har d\u00e4rf\u00f6r aldrig anv\u00e4nts i det syftet. Vapenplutonium m\u00e5ste ha en andel av isotopen Pu239 som \u00f6verstiger 93% medan en i en civil reaktor stannar n\u00e5gonstans mellan 60-70%. F\u00f6r att g\u00f6ra k\u00e4rnvapen har en alltid anv\u00e4nt sig av specialbyggda reaktorer med milit\u00e4ra br\u00e4nslecykler som inte l\u00e4mpar sig f\u00f6r civilt bruk [55].<\/p>\n N\u00e4r det kommer till k\u00e4rnvapen baserade p\u00e5 den fissila isotopen U235 g\u00e4ller \u00e4ven h\u00e4r att den m\u00e5ste anrikas till \u00f6ver 90% till skillnad mot 3-4% som \u00e4r brukligt i k\u00e4rnbr\u00e4nsle. Det n\u00f6dv\u00e4ndiga kunnandet och tekniken f\u00f6r den typen av anrikning \u00e4r inte densamma som f\u00f6r anrikning till br\u00e4nsleniv\u00e5 [55].<\/p>\n Det \u00e4r snarare s\u00e5 att f\u00f6rekomsten av k\u00e4rnkraft bidragit till att minska f\u00f6rekomsten av vapenuran, bland annat genom det s\u00e5 kallade\u00a0Megatons to megawatts<\/em>-programmet. Programmet \u00e4r ett samarbete mellan USA och Ryssland och g\u00e5r ut p\u00e5 att h\u00f6ganrikat uran fr\u00e5n avvecklade ryska k\u00e4rnvapen blandats ut och blir br\u00e4nsle till amerikanska reaktorer. Ungef\u00e4r 10% av elektriciteten i USA produceras av uran fr\u00e5n f\u00f6re detta ryska k\u00e4rnvapen [56].<\/p>\n Den \u00f6kade risk f\u00f6r spridning av k\u00e4rnvapen som m\u00f6jligtvis kan f\u00f6rknippas med k\u00e4rnkraft \u00e4r rent kunskapsm\u00e4ssig. En stor spridning av k\u00e4rnkraft leder till ett st\u00f6rre antal personer utbildade i \u00e4mnen som kan ha relevans f\u00f6r utveckling av k\u00e4rnvapen. Det finns d\u00e4remot inget som f\u00f6rhindrar att den kunskapen sprids ocks\u00e5 i en v\u00e4rld utan k\u00e4rnkraft. Den moderna sjukv\u00e5rden kr\u00e4ver exempelvis motsvarande kompetens d\u00e5 de radioaktiva isotoper som \u00e4r ett m\u00e5ste vid exempelvis diagnosticering och behandling av cancer produceras i k\u00e4rnreaktorer avsedda f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l [63]. Dessa reaktorer kr\u00e4ver dessutom ofta h\u00f6ganrikat uran med en koncentration av U235 \u00f6ver 20%. Varf\u00f6r k\u00e4mpar inte v\u00e4nster- och milj\u00f6r\u00f6relsen f\u00f6r att \u00e4ven denna verksamhet skall f\u00f6rbjudas?<\/p>\n Referenser<\/strong><\/p>\n [49]\u00a0https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/List_of_states_with_nuclear_weapons<\/a><\/p>\n [50]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Obninsk_Nuclear_Power_Plant<\/a><\/p>\n [51]\u00a0http:\/\/www.globalsecurity.org\/wmd\/systems\/nuke-list.htm<\/a><\/p>\n [52]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Treaty_on_the_Non-Proliferation_of_Nuclear_Weapons<\/a><\/p>\n [53]\u00a0http:\/\/www.world-nuclear.org\/info\/Non-Power-Nuclear-Applications\/Radioisotopes\/Research-Reactors\/#.UZfTRqKnzv0<\/a><\/p>\n [54]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Nuclear_power<\/a><\/p>\n [55]\u00a0http:\/\/www.world-nuclear.org\/info\/Safety-and-Security\/Non-Proliferation\/Safeguards-to-Prevent-Nuclear-Proliferation\/#.UZZSEqKnzAM<\/a><\/p>\n [56]\u00a0http:\/\/www.usec.com\/russian-contracts\/megatons-megawatts<\/a><\/p>\n [63]\u00a0http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/article17961199.ab<\/a><\/p>\n