H\u00e4rmed forts\u00e4tter serien om v\u00e4nsterns f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften. De f\u00f6rsta delarna kan l\u00e4sas h\u00e4r:<\/p>\n
V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 1<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 2<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 3<\/a><\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 4<\/a><\/p>\n 4.\u00a0<\/strong>K\u00e4rnkraftens br\u00e4nsle, uran, \u00e4r en \u00e4ndlig resurs och \u00e4r utvinningen \u00e4r milj\u00f6farlig.<\/strong><\/p>\n I stort sett alla k\u00e4rnreaktorer idag anv\u00e4nder anrikat uran som br\u00e4nsle. Uran f\u00f6rekommer i jordskorpan i koncentrationer fr\u00e5n s\u00e5 h\u00f6ga som 50% i vissa fyndigheter i Kanada ner till 10-20 ppm i vanlig granit. Den genomsnittliga f\u00f6rekomsten av uran i bergrunden \u00e4r ungef\u00e4r 2-4 ppm [41]. De idag bekr\u00e4ftade uranresurserna som g\u00e5r att utvinna till en kostnad under $130\/kg uppg\u00e5r till drygt 5 miljoner ton. V\u00e4rldens reaktorer har idag ett totalt behov av uran p\u00e5 68000 ton \u00e5rligen vilket inneb\u00e4r att de k\u00e4nda resurserna r\u00e4cker i drygt 70 \u00e5r [42]. Det vill s\u00e4ga knappast n\u00e5got som kan anses vara h\u00e5llbart.<\/p>\n Nu visar det sig dock att i takt med ett stigande uranpris har ocks\u00e5 incitamenten att prospektera efter nya fyndigheter \u00f6kat. De senaste tio \u00e5ren har de k\u00e4nda uranreserverna stigit med n\u00e4rmare en miljon ton och f\u00f6rv\u00e4ntas forts\u00e4tta stiga givet att priset inte sjunker. De uranresurser som kan vara l\u00e4mpliga f\u00f6r ekonomisk utvinning uppskattas till 35 miljoner ton vilket \u00f6kar h\u00e5llbarheten till drygt 500 \u00e5r [57].<\/p>\n Stigande priser f\u00e5r i fallet med olja, gas och kol direkt effekter p\u00e5 priset f\u00f6r slutkonsumenten men samma direkta f\u00f6rh\u00e5llande g\u00e4ller inte med uran. Anledningen till detta \u00e4r att kostnaden f\u00f6r br\u00e4nslet utg\u00f6r en relativt liten del av den totala driftkostnaden f\u00f6r ett k\u00e4rnkraftverk och kostnaden f\u00f6r uranet utg\u00f6r bara en delkostnad av den totala kostnaden f\u00f6r br\u00e4nslet i sig. Detta inneb\u00e4r att kostnaden f\u00f6r uran kan f\u00f6rdubblas utan att kostnaden per producerad kWh k\u00e4rnkraftsel \u00f6kar mer \u00e4n n\u00e5gra \u00f6re [76].<\/p>\n Om vi g\u00e5r tillbaka till del 3<\/a> ovan och tittar p\u00e5 m\u00f6jligheterna att \u00e5tervinna br\u00e4nslet leder detta till ytterligare effekter p\u00e5 reservernas h\u00e5llbarhet. Genom att \u00e5tervinning nyttjas den tillg\u00e4ngliga energin i br\u00e4nslet ungef\u00e4r 50-60 g\u00e5nger mer effektivt vilket inneb\u00e4r att de idag k\u00e4nda resurserna skulle r\u00e4cka i ungef\u00e4r 4000 \u00e5r [27]. Vidare har vi ett stort f\u00f6rr\u00e5d av redan anv\u00e4nt k\u00e4rnbr\u00e4nsle som kan f\u00f6rbr\u00e4nnas innan n\u00e5got nytt uran ens beh\u00f6ver brytas. Bara det anv\u00e4nda br\u00e4nsle som idag finns i Sverige skulle kunna f\u00f6rs\u00f6rja v\u00e5rt land med all el vi beh\u00f6ver i ungef\u00e4r 100 \u00e5r.<\/p>\n Nya reaktorer g\u00f6r ocks\u00e5 att br\u00e4nslef\u00f6rbrukningen blir s\u00e5 l\u00e5g att det blir kostnads- och energim\u00e4ssigt l\u00f6nsamt att bryta uran ur fyndigheter som idag h\u00e5ller f\u00f6r l\u00e5g koncentration. Genom att exempelvis anv\u00e4nda sig av det uran som ofr\u00e5nkomligen kommer upp till ytan vid annan gruvdrift eller utvinna uran ur vanlig granit \u00e4r resurserna s\u00e5 ofantliga att de aldrig kommer kunna f\u00f6rbrukas under m\u00e4nniskans tid p\u00e5 Jorden. Vid sidan av uran \u00e4r dessutom torium ett m\u00f6jligt k\u00e4rnbr\u00e4nsle som i m\u00e5nga avseenden dessutom \u00e4r mer l\u00e4mpat f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. De idag k\u00e4nda toriumreserverna uppg\u00e5r till ungef\u00e4r sex miljoner ton [43].<\/p>\n F\u00f6rutom jordskorpan \u00e4r en annan stor\u00a0uranreserv v\u00e5ra hav. V\u00e4rldens hav uppskattas inneh\u00e5lla 4,5 miljarder ton uran [41]. Denna reserv fylls dessutom p\u00e5 med i storleksordningen 10000 ton per \u00e5r p\u00e5 grund av erosion av berggrunden via jordens floder [77]. Utvinning av uran fr\u00e5n havsvatten \u00e4r fullt m\u00f6jlig och s\u00e4tter idag ett pristak p\u00e5 uran till $610\/kg \u00e4ven om kostnaden f\u00f6r denna utvinning f\u00f6ljer en klart sjunkande trend [78]. Uran fr\u00e5n havsvatten i dagens reaktorer skulle r\u00e4cka till n\u00e4stan 70000 \u00e5rs drift. Uran fr\u00e5n havsvatten i en sluten br\u00e4nslecykel med \u00e5tervinning skulle r\u00e4cka s\u00e5 l\u00e4nge det finns vatten och berggrund p\u00e5 jorden eftersom den \u00e5rliga p\u00e5fyllnaden \u00f6verstiger behovet.<\/p>\n Att brytning av uran skulle vara extremt h\u00e4lsofarlig \u00e4r ytterligare ett vanligt argument mot k\u00e4rnkraft. Ja, uranbrytning medf\u00f6r risker f\u00f6r milj\u00f6n precis som all annan gruvdrift. Att den d\u00e4remot skulle vara mer skadlig \u00e4r en myt. Till exempel utvinning av koppar som beh\u00f6vs i stora m\u00e4ngder i sol- och vindkraft anses ha samma milj\u00f6p\u00e5verkan som utvinning av uran [79]. Givet att gruvan f\u00f6ljer den milj\u00f6lagstiftning som finns samt att denna lagstiftning h\u00e5ller tillr\u00e4cklig niv\u00e5 \u00e4r en urangruva inte skadligare \u00e4n n\u00e5gon annan gruva [44]. Att sedan gruvdrift i vissa l\u00e4nder sker under tvivelaktiga f\u00f6rh\u00e5llanden och leder till skador p\u00e5 m\u00e4nniskor och milj\u00f6 \u00e4r tragiskt, men inget som kan belasta uranbrytning mer \u00e4n brytning av andra mineraler.<\/p>\n F\u00f6r att \u00e5terkoppla till del 2<\/a> och risker med olika energislag kan det vara intressant att j\u00e4mf\u00f6ra behovet av uran i ett k\u00e4rnkraftverk med behovet av metallen neodym i vindkraftverk. Neodym \u00e4r en av de s\u00e4llsynta jordartsmetallerna och bryts under tvivelaktiga former i Kina som st\u00e5r f\u00f6r 97 % av v\u00e4rldens produktion [45]. Ofta \u00e4r just de radioaktiva mineralerna uran och torium biprodukter vid utvinning av s\u00e4llsynta jordartsmetaller. F\u00f6rutom att dess utvinning kan medf\u00f6ra skador p\u00e5 milj\u00f6n \u00e4r de dessutom en bristvara och mycket tyder p\u00e5 att v\u00e4rlden inom kort st\u00e5r inf\u00f6r en bristsituation [46].<\/p>\n Moderna vindkraftverk anv\u00e4nder sig av permanentmagneter i generatorn f\u00f6r att begr\u00e4nsa dess storlek och vikt. F\u00f6r att tillverka en permanentmagnet g\u00e5r det \u00e5t ungef\u00e4r 216 kg neodym per MW generatoreffekt [47]. F\u00f6r att motsvara produktionen fr\u00e5n ett k\u00e4rnkraftverk p\u00e5 1 GW kr\u00e4vs ungef\u00e4r 1200 vindturbiner med effekten 3 MW. F\u00f6r att tillverka permanentmagneter till dessa g\u00e5r det allts\u00e5 \u00e5t n\u00e4stan 800 ton neodym. Ett modernt k\u00e4rnkraftverk som drivs under de 25 \u00e5r en kan anta att vindkraftverken \u00e4r aktiva skulle beh\u00f6va knappt 3900 ton uran. Vid \u00e5tervinning av br\u00e4nslet kr\u00e4vs mindre \u00e4n\u00a080 ton. Storleksordningen av neodym som kr\u00e4vs f\u00f6r att generera el fr\u00e5n vindkraft \u00e4r allts\u00e5 densamma som f\u00f6r uran i ett k\u00e4rnkraftverk. Vid produktion av solceller kr\u00e4vs andra av de s\u00e4llsynta jordartsmetallerna s\u00e5 om riskerna med uranbrytning \u00e4r ett argument mot k\u00e4rnkraft \u00e4r det med andra ord ett precis lika starkt argument mot vind- och solenergi. Hur ofta n\u00e4mns detta i energidebatten?<\/p>\n Vidare \u00e4r de f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llorna oerh\u00f6rt materialintensiva i f\u00f6rh\u00e5llande till kol-, gas- och k\u00e4rnkraft. Ett vindkraftverk kr\u00e4ver exempelvis sex g\u00e5nger mer material i form av st\u00e5l och betong per producerad kWh \u00e4n ett k\u00e4rnkraftverk. Energi fr\u00e5n solceller kr\u00e4ver tolv g\u00e5nger mer [48]. Nyare studier pekar p\u00e5 \u00e4nnu st\u00f6rre skillnader [80].<\/p>\n Referenser<\/strong><\/p>\n [41]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Uranium#Occurrence<\/a><\/p>\n [42]\u00a0http:\/\/world-nuclear.org\/info\/Nuclear-Fuel-Cycle\/Uranium-Resources\/Supply-of-Uranium\/#.UYzauaIhqaQ<\/a><\/p>\n [43]\u00a0http:\/\/www.world-nuclear.org\/info\/Current-and-Future-Generation\/Thorium\/#.UZqIiKKnzv0<\/a><\/p>\n [44]\u00a0http:\/\/world-nuclear.org\/info\/Nuclear-Fuel-Cycle\/Mining-of-Uranium\/Environmental-Aspects-of-Uranium-Mining\/#.UYzj76IhqaR<\/a><\/p>\n [45]\u00a0http:\/\/www.businessinsider.com\/photos-of-chinese-rare-earth-mining-2013-4?op=1<\/a><\/p>\n [46]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Rare_earth_element#Global_rare_earth_production<\/a><\/p>\n [47]\u00a0http:\/\/pubs.usgs.gov\/sir\/2011\/5036\/sir2011-5036.pdf<\/a><\/p>\n [48]\u00a0http:\/\/www.ipd.anl.gov\/anlpubs\/2010\/09\/67933.pdf<\/a><\/p>\n [57]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Uranium#Production_and_mining<\/a><\/p>\n [76]\u00a0http:\/\/www.world-nuclear.org\/info\/Economic-Aspects\/Economics-of-Nuclear-Power\/<\/a><\/p>\n [77]\u00a0http:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/001670379390131F<\/a><\/p>\n [78]\u00a0http:\/\/pubs.acs.org\/doi\/abs\/10.1021\/ie4039828<\/a><\/p>\n [79]\u00a0http:\/\/journals.plos.org\/plosone\/article?id=10.1371\/journal.pone.0101298<\/a><\/p>\n [80]\u00a0http:\/\/www.nature.com\/ngeo\/journal\/v6\/n11\/full\/ngeo1993.html<\/a><\/p>\n