V\u00e4nstern b\u00f6r g\u00f6ra upp med sitt slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till k\u00e4rnkraften – del 2<\/a><\/p>\n 2.\u00a0<\/strong>K\u00e4rnkraften l\u00e4mnar efter sig radioaktivt avfall som vi inte har en l\u00f6sning p\u00e5 hur vi ska hantera.<\/strong><\/p>\n Det anv\u00e4nda br\u00e4nsle som l\u00e4mnar en k\u00e4rnreaktor \u00e4r mycket riktigt radioaktivt och m\u00e5ste h\u00e5llas avsk\u00e4rmat fr\u00e5n biosf\u00e4ren under en mycket l\u00e5ng tid. Tidshorisonten 100000 \u00e5r inneb\u00e4r att br\u00e4nslet d\u00e5 kommer ha ungef\u00e4r lika l\u00e5g radiotoxitet som det naturliga uran en en g\u00e5ng gr\u00e4vde upp och tillverkade br\u00e4nslet av. Den stora reduktionen sker dock under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena efter det att br\u00e4nslet l\u00e4mnat reaktorn och efter 100000 \u00e5r kommer br\u00e4nslet ligga p\u00e5 en niv\u00e5 som motsvarar en hundradel av det v\u00e4rde v\u00e5ra myndigheter f\u00f6rskriver.<\/p>\n Den i Sverige f\u00f6reslagna metoden f\u00f6r slutf\u00f6rvar, KBS-3, bygger p\u00e5 ett system med tre skyddsbarri\u00e4rer. Det anv\u00e4nda br\u00e4nslet kapslas f\u00f6rst in i koppar. Sedan placeras de t\u00e4ta kopparkapslarna 500 meter ner i urberget och b\u00e4ddas in i bentonitlera. Slutligen utg\u00f6r ocks\u00e5 br\u00e4nslet i sig en barri\u00e4r d\u00e5 det \u00e4r lika sv\u00e5rl\u00f6sligt i vatten som porslin. Platsen f\u00f6r slutf\u00f6rvaret \u00e4r redan beslutat och de svenska myndigheterna granskar f\u00f6r n\u00e4rvarande ans\u00f6kningshandlingarna fr\u00e5n SKB (Svensk K\u00e4rnbr\u00e4nslehantering) som ansvarar f\u00f6r det anv\u00e4nda br\u00e4nslet [23]. P\u00e5st\u00e5endet att det inte finns en l\u00f6sning f\u00f6r det anv\u00e4nda br\u00e4nsle k\u00e4rnkraften l\u00e4mnar efter sig \u00e4r s\u00e5ledes inte korrekt.<\/p>\n En kan dock fr\u00e5ga sig hur det \u00e4r m\u00f6jligt att garantera att KBS-3 \u00e4r tillr\u00e4ckligt robust f\u00f6r att h\u00e5lla br\u00e4nslet separerat fr\u00e5n biosf\u00e4ren under den ofantliga tidsrymd som \u00e4r aktuell. En fr\u00e5ga som diskuteras flitigt \u00e4r exempelvis hur snabbt kopparkapslarna korroderar i den syrefria milj\u00f6 som kommer att r\u00e5da i slutf\u00f6rvaret. Det \u00e4r naturligtvis sv\u00e5rt d\u00e5 det inte finns m\u00f6jlighet att g\u00f6ra n\u00e5gon generalrepetition. Vad en d\u00e4remot vet med stor s\u00e4kerhet \u00e4r att \u00e4ven om de f\u00f6rsta barri\u00e4rerna skulle fallera, oavsett hur osannolikt detta \u00e4r, \u00e5terst\u00e5r en sista barri\u00e4r som \u00e4r mycket sv\u00e5r f\u00f6r de radioaktiva \u00e4mnena att passera, n\u00e4mligen berget.<\/p>\n En k\u00e4lla till denna kunskap \u00e4r, f\u00f6rutom de tester som genomf\u00f6rts, den naturliga reaktorn i Oklo, Gabon. I Oklo var f\u00f6r tv\u00e5 miljarder \u00e5r sedan den naturliga koncentrationen av klyvbart uran s\u00e5 h\u00f6g att det tillsammans med det genomstr\u00f6mmande vattnets moderation ledde till k\u00e4rnreaktioner. Zonerna kunde vara aktiva i 100000 till en miljon \u00e5r innan de f\u00f6rbrukat s\u00e5 mycket klyvbart uran att processen sj\u00e4lvdog. Det kanske mest intressanta \u00e4r dock att en h\u00e4r haft m\u00f6jlighet att studera hur de radioaktiva \u00e4mnen som uppkommer i reaktionen f\u00f6rflyttats under de tv\u00e5 miljarder \u00e5r som f\u00f6rflutit. Svaret \u00e4r att de knappt r\u00f6rt sig alls utan har en f\u00f6rm\u00e5ga att bindas till mineralkorn i berget. Inte ens om de f\u00f6rsta barri\u00e4rerna fallerar totalt kommer allts\u00e5 n\u00e5gra radioaktiva \u00e4mnen sannolikt sprida sig upp till ytan [24]. Detta bekr\u00e4ftas ocks\u00e5 av SKBs rapporter som menar att ett slutf\u00f6rvar utan kapslar och lerbuffert \u00e4nd\u00e5 inte kommer leda till niv\u00e5er av radioaktivitet \u00f6ver bakgrundsstr\u00e5lning vid markytan [74].<\/p>\n Alla som \u00e4r oroliga f\u00f6r den slutliga hanteringen av v\u00e5rt anv\u00e4nda k\u00e4rnbr\u00e4nsle kan bes\u00f6ka SKB:s anl\u00e4ggning \u00c4sp\u00f6laboratoriet utanf\u00f6r Oskarshamn [25]. H\u00e4r sker en stor del av forskningen kring det framtida slutf\u00f6rvaret och det finns m\u00f6jlighet att se testanl\u00e4ggningen 500 meter ner i urberget. Sverige \u00e4r naturligtvis inte ensamt heller, de flesta l\u00e4nder med k\u00e4rnkraft har egna planer f\u00f6r sitt slutf\u00f6rvar [26].<\/p>\n \u00c4r en fortfarande inte \u00f6vertygad finns alltid m\u00f6jligheten att \u00e5teranv\u00e4nda br\u00e4nslet. Notera att jag anv\u00e4nt ben\u00e4mningen \u201danv\u00e4nt br\u00e4nsle\u201d och inte \u201davfall\u201d som annars \u00e4r popul\u00e4rt. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att det br\u00e4nsle som l\u00e4mnar reaktorn p\u00e5 intet s\u00e4tt \u00e4r att betrakta som avfall d\u00e5 bara n\u00e5gra procent av den totala energin i uranet tagits tillvara. F\u00f6rutom att \u00e5tervinning av br\u00e4nslet minskar behovet av att bryta nytt uran minskar en genom detta ocks\u00e5 den l\u00e5nglivade radioaktiviteten i vad som till sist blir avfall. Ist\u00e4llet f\u00f6r att gr\u00e4va ner br\u00e4nslet i 100000 \u00e5r r\u00e4cker det med n\u00e5gra hundratal eller ett tusental \u00e5r beroende p\u00e5 hur mycket och hur effektivt det \u00e5tervinns [27].<\/p>\n M\u00e5nga motst\u00e5ndare kommer med inv\u00e4ndningar mot \u00e5tervinning och upparbetning av anv\u00e4nt k\u00e4rnbr\u00e4nsle d\u00e5 en menar att tekniken bara existerar i laboratoriemilj\u00f6 och i testreaktorer. Detta \u00e4r naturligtvis inte sant. I Ryssland har en snabb reaktor av modellen BN-600, med f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rbr\u00e4nna plutonium och andra aktinider, varit i drift i \u00f6ver 30 \u00e5r och levererat elektricitet till eln\u00e4tet [28], [29]. Uppf\u00f6ljaren BN-800 \u00e4r under konstruktion i Ryssland och Kina \u00e4r ocks\u00e5 i f\u00e4rd med att k\u00f6pa tv\u00e5 BN-800 av Rosatom [30], [64]. F\u00f6rutom dessa har Indien och Kina sina egna designer och fr\u00e5n GE-Hitachi i USA saluf\u00f6rs PRISM som Storbritannien har \u00f6verv\u00e4gt f\u00f6r att f\u00f6rbr\u00e4nna sitt lager av plutonium [31], [62], [65]. Ett lager som antingen kan ses som avfall och begravas eller anv\u00e4ndas som br\u00e4nsle och f\u00f6rs\u00f6rja landet med energi i 500 \u00e5r.\u00a0K\u00e4rnkraftsavveckling inneb\u00e4r slutf\u00f6rvar i 100000 \u00e5r, k\u00e4rnkraftsutveckling inneb\u00e4r slutf\u00f6rvar i 1000 \u00e5r.<\/em><\/p>\n Den st\u00f6rsta anledningen till att \u00e5tervinning inte redan sker i kommersiell skala \u00e4r att det anv\u00e4nda br\u00e4nslet historiskt sett inte betraktats som ett problem och att uranresurserna visat sig vara st\u00f6rre \u00e4n en ursprungligen trott. Det \u00e4r idag helt enkelt inte ekonomiskt f\u00f6rsvarbart med h\u00e4nsyn till dagens l\u00e5ga uranpris.<\/p>\n Referenser<\/strong><\/p>\n [23]\u00a0http:\/\/www.skb.se\/Templates\/Standard____14883.aspx<\/a><\/p>\n [24]\u00a0http:\/\/www.skb.se\/Templates\/Standard____29135.aspx<\/a><\/p>\n [25]\u00a0http:\/\/www.skb.se\/Templates\/Standard____18416.aspx<\/a><\/p>\n [26]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Deep_geological_repository<\/a><\/p>\n [27]\u00a0http:\/\/www.intechopen.com\/books\/nuclear-power-deployment-operation-and-sustainability\/assessment-of-deployment-scenarios-of-new-fuel-cycle-technologies<\/a><\/p>\n [28]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/BN-600_reactor<\/a><\/p>\n [29]\u00a0http:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0029549397000976<\/a><\/p>\n [30]\u00a0http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/BN-800_reactor<\/a><\/p>\n [31]\u00a0http:\/\/www.ge-energy.com\/products_and_services\/products\/nuclear_energy\/prism_sodium_cooled_reactor.jsp<\/a><\/p>\n [62] http:\/\/www.independent.co.uk\/news\/science\/revealed-uk-governments-radical-plan-to-burn-up-uks-mountain-of-plutonium-8967535.html<\/a><\/p>\n [64]\u00a0http:\/\/www.world-nuclear-news.org\/NN-Fuel-loading-begins-at-fast-reactor-0302147.html<\/a><\/p>\n [65]\u00a0http:\/\/www.world-nuclear-news.org\/WR-Credible-options-for-UK-plutonium-disposal-2101144.html<\/a><\/p>\n [74]\u00a0http:\/\/www.skb.se\/publication\/1380606\/R-07-24.pdf<\/a><\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/image42_w.jpg\" "\\"image42_w\\"")
<\/a><\/p>\n