{"id":139,"date":"2010-11-05T22:17:13","date_gmt":"2010-11-05T20:17:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/?p=139"},"modified":"2010-11-05T22:17:13","modified_gmt":"2010-11-05T20:17:13","slug":"intermittens","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/2010\/11\/intermittens\/","title":{"rendered":"Intermittens"},"content":{"rendered":"

Det st\u00f6rsta problemet med m\u00e5nga f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor \u00e4r dess intermittens<\/a>. Detta g\u00e4ller i synnerhet sol- och vindkraft. Intermittens inneb\u00e4r att kraftverket endast producerar energi sporadiskt, helt enkelt bara d\u00e5 solen skiner eller d\u00e5 det bl\u00e5ser inom ett visst hastighetsintervall. Intermittens skall inte f\u00f6rv\u00e4xlas med kraftverkets tillg\u00e4nglighet d\u00e5 detta avser huruvida kraftverket \u00e4r i st\u00e5nd att producera energi givet att de yttre f\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4r gynnsamma, det vill s\u00e4ga om kraftverket \u00e4r helt eller inte. B\u00e5de sol- och vindkraftverk har typiskt mycket h\u00f6g tillg\u00e4nglighet.<\/p>\n

Att ett solkraftverk \u00e4r intermittent \u00e4r ganska uppenbart. Solen skiner inte p\u00e5 natten och p\u00e5verkas av moln vilket leder till kraftiga variationer \u00f6ver dygnet men ocks\u00e5 mindre momentana variationer. Naturens inverkan p\u00e5 ett vindkraftverk \u00e4r betydligt mer sporadisk d\u00e5 vinden kan variera i intensitet relativt snabbt. M\u00e5nga h\u00e4vdar att det h\u00e4r enbart \u00e4r ett problem f\u00f6r enstaka vindkraftverk och att om bara ett tillr\u00e4ckligt stort omr\u00e5de med ett tillr\u00e4ckligt stort antal kraftverk tas med i ber\u00e4kningarna j\u00e4mnar det ut sig. Kanh\u00e4nda st\u00e4mmer det om man ser till hela v\u00e4rlden, men ett eln\u00e4t som f\u00f6renar all vindkraftsproduktion existerar inte idag och kommer med st\u00f6rsta sannolikhet aldrig g\u00f6ra det heller.<\/p>\n

F\u00f6ljande bilder illustrerar variationen i producerad vindkraft fr\u00e5n samtliga vindkraftverk p\u00e5 Irland<\/a> [MW] under 2006-2007 respektive samtliga nordiska l\u00e4nder<\/a> \u00e5r 2000 [% av installerad kapacitet].<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 tydligt att \u00e4ven om man betraktar hela norden uppvisar vindkraften en betydande intermittens. Detta \u00e4r ett allvarligt problem framf\u00f6rallt p\u00e5 grund av de \u00f6kade krav som st\u00e4lls p\u00e5 eln\u00e4tet<\/a> att hantera de kraftiga sv\u00e4ngningarna i produktionen samt det \u00f6kade kravet p\u00e5 tillg\u00e4nglig reglerkraft. P\u00e5 grund av detta sjunker ocks\u00e5 den totala verkningsgraden p\u00e5 hela eln\u00e4tet d\u00e5 \u00f6vrig produktionsutrustning inte kan utnyttjas optimalt utan tvingas f\u00f6lja vindens nycker. Det hela sammantaget leder till ett eln\u00e4t med l\u00e4gre tillg\u00e4nglighet. Detta \u00e4r en av anledningarna till att mycket forskning idag koncentreras p\u00e5 s\u00e5 kallade smarta eln\u00e4t<\/a>, som \u00e4r t\u00e4nkta att avhj\u00e4lpa detta till viss del.<\/p>\n

Det finns flera olika l\u00f6sningar p\u00e5 ovanst\u00e5ende problematik. En \u00e4r att begr\u00e4nsa andelen intermittent energi till n\u00e5gon viss niv\u00e5 som inte leder till o\u00f6verstigliga problem f\u00f6r eln\u00e4tet och \u00f6vriga producenter. En annan \u00e4r att f\u00e5 till st\u00e5nd med n\u00e5gon typ av energilagring<\/a> d\u00e4r den \u00f6verskottsenergi som genereras vid gynnsam vind lagras f\u00f6r framtida bruk d\u00e5 behovet \u00e4r h\u00f6gre eller d\u00e5 det inte bl\u00e5ser l\u00e4ngre. Ett flertal olika tekniker<\/a> har f\u00f6reslagits men jag tror att s\u00e5 kallade pumpkraftverk \u00e4r de mest realistiska f\u00f6r lagring i stor skala.<\/p>\n

Ett pumpkraftverk<\/a> \u00e4r i princip ett konstgjort vattenkraftverk d\u00e4r man anv\u00e4nder \u00f6verskottsenergi f\u00f6r att pumpa vatten fr\u00e5n ett vattendrag eller en sj\u00f6 till en h\u00f6gre liggande reservoar. N\u00e4r det sedan uppkommer ett behov av energi l\u00e5ter man vattnet fl\u00f6da tillbaka till ursprungsreservoaren och passera en turbin p\u00e5 v\u00e4gen. Tekniken \u00e4r bepr\u00f6vad och f\u00f6rekommer p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i v\u00e4rlden, men f\u00f6ruts\u00e4tter gynnsamma naturliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar, exempelvis tv\u00e5 n\u00e4ra liggande sj\u00f6ar p\u00e5 olika h\u00f6jd \u00f6ver havet. Mariestads Kraftverks AB<\/a> har sj\u00f6satt id\u00e9n att p\u00e5 detta s\u00e4tt utnyttja potentialskillnaden mellan V\u00e4nern och V\u00e4ttern f\u00f6r att bygga v\u00e4rldens st\u00f6rsta vattenkraftverk p\u00e5 50 GW. \u00c4ven om id\u00e9n \u00e4r teoretiskt m\u00f6jlig misst\u00e4nker jag att ingreppen i naturen och effekterna p\u00e5 sj\u00f6arna blir alltf\u00f6r stora f\u00f6r att det skall vara praktiskt genomf\u00f6rbart. Kanske g\u00e5r n\u00e5got att g\u00f6ra i mindre skala? Man f\u00f6resl\u00e5r \u00e4ven ett liknande projekt vid Vattenfalls Suorvadamm<\/a> i Lappland.<\/p>\n

<\/div>