![\"\"](\"http:\/\/www.hoglundaberg.se\/energibloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/\u00e5tervinning.png\" "\\"\u00e5tervinning\\"")
<\/a>Det b\u00f6r dock till\u00e4ggas att drygt 50 % f\u00f6rbr\u00e4nns vid s\u00e5 kallad energi\u00e5tervinning och det \u00e4r bara knappt h\u00e4lften som \u00e5tervinns i egentlig mening. Statistiken till h\u00f6ger visar dock en avsev\u00e4rd f\u00f6rb\u00e4ttring fr\u00e5n tidigare \u00e5r d\u00e5 en betydligt st\u00f6rre m\u00e4ngd avfall hamnade i deponier utan att komma till n\u00e5gon nytta. Det \u00e4r idag f\u00f6rbjudet att deponera br\u00e4nnbart eller organiskt avfall.<\/p>\nF\u00f6rutom energi\u00e5tervinning, som ger el och fj\u00e4rrv\u00e4rme, talar man om material\u00e5tervinning och biologisk \u00e5tervinning. Material\u00e5tervinning \u00a0sker av f\u00f6rpackningar, returpapper, metaller, elavfall, batterier och s\u00e5 vidare, Detta bidrar till att minska milj\u00f6p\u00e5verkan samt sparar energi- och r\u00e5varuresurser.\u00a0Biologisk \u00e5tervinning inneb\u00e4r att avfall behandlas genom kompostering eller r\u00f6tning vilket ger upphov till biog\u00f6dsel eller biogas samt \u00e5terf\u00f6r n\u00e4ring till jorden.<\/p>\n
Grundtanken bakom \u00e5tervinning \u00e4r givetvis sund och en f\u00f6rut\u00e4ttning f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle, men den \u00e4r inte helt utan komplikationer. Att exempelvis<\/a> pappers\u00e5tervinning sparar tr\u00e4d g\u00e4ller inte i Sverige d\u00e5 \u00a0det \u00e4r efterfr\u00e5gan p\u00e5 timmer som styr avverkningen.\u00a0F\u00f6r papper av kemisk massa tillverkad i moderna massabruk var det redan under 1990-talet dessutom tveksamt om \u00e5tervinning gav n\u00e5gon energibesparing inom industrin.<\/p>\n Glas<\/a>\u00a0\u00e4r en av de avfallsfraktioner d\u00e4r man har en h\u00f6g insamlingsprocent.\u00a0Milj\u00f6effekterna av att \u00e5teranv\u00e4nda glasf\u00f6rpackningar \u00e4r tydliga. Man spar b\u00e5de energi och r\u00e5material. Materialet f\u00f6r glastillverkning \u00e4r dock mycket billigt och resursen av sand och kemikalier mycket stor. Sk\u00e4let att minska p\u00e5 deponivolym \u00e4r m\u00f6jligen viktigare \u00e4n att spara p\u00e5 r\u00e5vara. Visserligen g\u00e5r det \u00e5t mer transportenergi och v\u00e4rme f\u00f6r diskning men det blir i alla fall en tydlig milj\u00f6vinst. F\u00f6r materialutnyttjande av glas ser bilden inte lika ljus ut. Det blir l\u00e4ngre transport till glasfabriken och glaset m\u00e5ste ju sm\u00e4ltas om och gjutas till nya produkter. \u00c4nd\u00e5 ser det ut att bli en energivinst i produktionen p\u00e5 ca 0,6\u00a0kWh br\u00e4nsle och 0,3\u00a0kWh elkraft f\u00f6r varje kg glas som material\u00e5tervinns. Vinsten ligger fr\u00e4mst i minskat behov av den kalk och soda som beh\u00f6vs vid nytillverkning.<\/p>\n N\u00e4r det kommer till \u00e5tervinning av metaller<\/a> \u00e4r det framf\u00f6rallt j\u00e4rn och aluminium som avses n\u00e4r det handlar om hush\u00e5llsavfall. Metaller \u00e4r en av de avfallsformer som har en h\u00f6g \u00e5tervinningsfraktion och dessutom material d\u00e4r energibesparingen \u00e4r mycket h\u00f6g. Vid \u00e5tervinning av j\u00e4rn \u00a0sparar man ungef\u00e4r 75 % av energin j\u00e4mf\u00f6rt med nyframst\u00e4llning och f\u00f6r aluminium \u00e4r besparingen s\u00e5 h\u00f6g som 95 %. \u00a0Med tanke p\u00e5 de stora malmtillg\u00e5ngar som idag \u00e4r k\u00e4nda \u00e4r det framf\u00f6rallt ur ett energiperspektiv man idag \u00e5tervinner dessa metaller. D\u00e4remot finns m\u00e5nga andra, mindre vanligt f\u00f6rekommande metaller d\u00e4r \u00e5tervinning med tiden kommer bli mer kritiskt p\u00e5 grund av sinande r\u00e5varuresurser, exempelvis de s\u00e5 kallade s\u00e4llsynta jordartsmetallerna<\/a>.<\/p>\n D\u00e5 det g\u00e5r \u00e5t ungef\u00e4r 2 kg oljer\u00e5vara till att skapa ett kg plast<\/a> \u00e4r det tydligt att stora besparingar finns att g\u00f6ra genom \u00e5tervinning. Detta visar sig dock vara problematiskt d\u00e5\u00a0plast\u00a0inte \u00e4r ett<\/em> material utan ett mycket stort antal olika varianter. Att dela upp alla plastf\u00f6rem\u00e5l med avseende p\u00e5 typ av basmaterial, fyllmedel och f\u00e4rg blir ett enormt sorteringsarbete. Det \u00e4r helt enkelt diskutabelt om\u00a0v\u00e4rdet av material- och energibesparingen samt den minskade milj\u00f6belastningen st\u00e5r i proportion till den synliga kostnaden och till konsumentarbetet f\u00f6r material\u00e5tervinningen. \u00c4r d\u00e4remot energibesparing huvudargument visar det sig att plast teoretiskt \u00e4r det viktigaste materialet att \u00e5tervinna, till och med viktigare \u00e4n aluminium. Anledningen \u00e4r att plast utg\u00f6r en stor del av bruttoavfallet vilket leder till att produkten av vikt och energivinst per kg blir st\u00f6rst f\u00f6r plast.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller just plast \u00e4r en m\u00f6jlig l\u00f6sning att, liksom inom industrin, till st\u00f6rre del standardisera de nyttjade plasterna till ett f\u00e5tal vilket skulle underl\u00e4tta sortering och d\u00e4rmed \u00e5tervinning. Att ha \u00e5tervinning i \u00e5tanke d\u00e5 man utvecklar en ny produkt blir givetvis mer eller mindre en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett lyckat resultat.\u00a0Att ta fram produkter som l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r reparationer, uppgraderingar eller andra typer av \u00e5teranv\u00e4ndning till skillnad fr\u00e5n dagens slit-och-sl\u00e4ng-produkter \u00e4r ocks\u00e5 ett steg i r\u00e4tt riktning. Ett tydligare fokus p\u00e5 kvalitet och en l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd l\u00f6nar sig antagligen i slut\u00e4nden, b\u00e5de med avseende p\u00e5 energi och materialf\u00f6rbrukning.<\/p>\n Ett annat mer generellt\u00a0f\u00f6rslag<\/a>\u00a0som g\u00e4ller de flesta material \u00e4r att f\u00f6rflytta ansvaret f\u00f6r \u00e5tervinningen tillbaka till kommunerna. Detta skulle leda till en mer fastighetsn\u00e4ra insamling vilket sannolikt underl\u00e4ttar f\u00f6r hush\u00e5llen d\u00e5 man bland annat skulle slippa resor till och fr\u00e5n \u00e5tervinningsstationerna. Man tror ocks\u00e5 att en och samma insamlare skulle leda till en f\u00f6renkling<\/a> av sorteringen f\u00f6r hush\u00e5llen. Alla h\u00e5ller dock inte<\/a> med om detta.<\/p>\n Avslutningsvis, och med risk f\u00f6r att verka enkelsp\u00e5rig, finns det ytterligare ett omr\u00e5de d\u00e4r \u00e5tervinning b\u00f6r prioriteras: k\u00e4rnkraften. Ist\u00e4llet f\u00f6r att konstruera ett slutf\u00f6rvar som skall h\u00e5lla i hundratusen \u00e5r (vilket i och f\u00f6r sig \u00e4r \u00f6verdrivet men det f\u00e5r bli ett senare inl\u00e4gg) b\u00f6r det anv\u00e4nda k\u00e4rnbr\u00e4nslet \u00e5teranv\u00e4ndas s\u00e5 den \u00e5terst\u00e5ende energin ocks\u00e5 kan komma till nytta. I dagens l\u00e4ttvattenreaktorer utnyttjas n\u00e4mligen inte mer \u00e4n ett par procent av den tillg\u00e4ngliga energin i uranet. Inte bara leder \u00e5teranv\u00e4ndning till ett b\u00e4ttre nyttjande av naturresurserna utan ocks\u00e5 till ett avfall som \u00e4r betydligt mindre aktivt och endast kr\u00e4ver en kortare tid i slutf\u00f6rvaret. Det \u00e4r till och med tveksamt om det nuvarande f\u00f6rslaget att f\u00f6r all framtid begrava h\u00f6gv\u00e4rdig energir\u00e5vara \u00e4r f\u00f6renligt med de svenska milj\u00f6m\u00e5len<\/a> f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle.<\/p>\n Till\u00e4gg 2012-08-14: Svd har i ett antal artiklar<\/a> under sommaren behandlat el- och v\u00e4rmeproduktionen i Sverige och hur denna \u00e4r relaterad till sophanteringen h\u00e4r och i Europa. Man kan tycka att energi\u00e5tervinning av 50 % av v\u00e5rt avfall l\u00e5ter mycket, men det visar sig vara en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att v\u00e5ra fj\u00e4rrv\u00e4rmen\u00e4t skall fungera.<\/em><\/p>\n Tittar man p\u00e5 Energimyndighetens flitigt citerade prognos som str\u00e4cker sig fram till 2030 ser man att avfall ber\u00e4knas utg\u00f6ra en betydande del av br\u00e4nslebehovet. \u00d6ver 30 % av fj\u00e4rrv\u00e4rmen f\u00f6rutsp\u00e5s komma fr\u00e5n f\u00f6rbr\u00e4nning av avfall, vilket motsvarar 20 TWh. Det totala energitillskottet fr\u00e5n avfall ber\u00e4knas bli 23 TWh vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med prognosticerade 11 TWh fr\u00e5n vindkraft (vindkraften levererade ca 6 TWh 2011).\u00a0<\/em><\/p>\n Redan idag importerar vi \u00f6ver 700000 ton<\/a> sopor fr\u00e5n v\u00e5ra grannl\u00e4nder f\u00f6r att ha br\u00e4nsle till v\u00e5ra kraftv\u00e4rmeverk vilket i sin tur leder till att hundratusentals ton giftig slagg och aska m\u00e5ste deponeras n\u00e5gonstans. Fr\u00e5gan \u00e4r hur h\u00e5llbart detta \u00e4r och hur l\u00e4mpligt det \u00e4r att \u00f6ka importen till de 1,6 miljoner ton<\/a> som ber\u00e4knas beh\u00f6vas fram\u00f6ver f\u00f6r att energikalkylen skall g\u00e5 ihop? \u00c4r fj\u00e4rrv\u00e4rmesystem som \u00e4r beroende av utl\u00e4ndskt avfall r\u00e4tt v\u00e4g att g\u00e5 och vad ers\u00e4tter denna import i h\u00e4ndelse av f\u00f6r\u00e4ndrade spelregler eller en l\u00e5ngvarig l\u00e5gkonjuktur med minskad tillg\u00e5ng p\u00e5 utl\u00e4ndska sopor?<\/em><\/p>\nOlika fyllnadsmaterial, inf\u00e4rgningar och tillsatser leder till att olika plaster har vitt skilda egenskaper och d\u00e4rmed inte p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt kan \u00e5tervinnas tillsammans.\u00a0Idag kan exempelvis bara 50-60 % av de h\u00e5rda f\u00f6rpackningar som samlas in under producentansvaret<\/a> \u00e5tervinnas, resten f\u00f6rbr\u00e4nns.<\/p>\n