Flibe Energy

Apropå Vattenfalls utspel idag om att de öppnar upp för nya reaktorer kan det vara intressant att upplysa om alternativ till de idag dominerande lättvattenreaktorerna. Jag har under en tid följt bloggen Energy From Thorium som drivs av Kirk Sorensen, tillika grundare och chefstekniker vid Flibe Energy. Företagets mål är att utveckla och kommersialisera små modulära LFTR (liquid-fluoride thorium reactor) kraftverk.

LFTR är en variant av MSR där råvaran till bränslet uteslutande utgörs av torium 232 (232Th). Företaget har tagit sitt namn från uttrycket för det salt som bränslet avses lösas i, nämligen en blandning av litiumflourid (LiF) och berylliumflourid (BeF2) som ofta kallas F-Li-B, ”Flibe”. Förutom att torium är det huvudsakliga bränslet skiljer sig inte en LFTR avsevärt från någon annan typ av MSR.

Energy From Thorium är fullspäckad med information om kärnkraft i allmänhet och LFTR i synnerhet. Kirk behandlar dessutom en hel del intressanta frågor via sin blogg The Future of Energy hos Forbes. Även om inte LFTR är någon mirakelkur som löser alla våra problem i en handvändning har jag svårt att se någon annan realistisk lösning på världens energiproblematik i närtid. Det skulle i sådana fall vara geotermisk energi som jag vurmat för vid några tillfällen. Jag kan inte mer än önska Kirk lycka till med sina ansträngningar!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Flibe Energy, kärnkraft, LFTR, MSR, torium. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Flibe Energy

  1. skagedal skriver:

    ”har jag svårt att se någon annan realistisk lösning på världens energiproblematik i närtid” – jag har sett många som hoppas på IFR, Integral Fast Reactor. Vet inte om jag riktigt greppar skillnaderna/likheterna. Både IFR och LFTR är två varianter av MSR? Som är en del av ”fjärde generationens kärnkraft”? Tror du mest på LFTR bland dessa?

    • Johan skriver:

      IFR-konceptet tror jag baseras på en bridreaktor som kyls av flytande metall, antagligen natrium även om bly också skulle vara möjligt, men som fortfarande använder fast bränsle. Den avgörande skillnaden mot en MSR/LFTR är att bränslet i de senare är upplöst i själva kylmediet och alltså inte i fast form.

      Bland de föreslagna generation IV koncepten så finns två traditionella bridreaktorer med, en med natrium som kylmedel och en med bly. Det finns fördelar och nackdelar med båda lösningarna. Det som var specifikt med IFR tror jag var att all hantering av plutonium och produktion av nytt bränsle skulle ske ”integrerat” på ett och samma ställe i ett komplex gemensamt med reaktorn, därav namnet.

      Det finns också en MSR med bland koncepten som ursprungligen skulle operera i ett termiskt neutronspektrum men som nu skall vara snabb om jag inte minns fel. Skillnaden mot LFTR är att bränslet fortfarande är U/Pu och inte torium.

      Den stora fördelen med en LFTR jämfört med de övriga, förutom alla de uppenbara fördelarna med att lösa bränslet i smält salt, är att använda torium som bränsle som det finns gott om, inte ger upphov till lika långlivat avfall och inte är lämpligt för framställning av kärnvapen. Sammanfattningsvis, ja, jag tror mest på LFTR som något långsiktigt hållbart, även om natrium- och blykylda bridreaktorer med fast bränsle finns framme redan idag.

      • skagedal skriver:

        Tack så mycket för svar! Är tyvärr inte så värst kunnig vad gäller det tekniska (men vill förstås gärna lära mig mer). De fördelar du nämner att LFTR har är ju desamma jag har hört angående IFR jämfört med traditionell kärnkraft… Alltså bränsletillgången, avfallets halveringstid, kärnvapensaspekten… men LFTR är alltså ännu bättre i dessa avseenden? Skulle vilja ha en fin liten tabell :) Tack för ditt bloggande förresten, läser med stort intresse!

        • Johan skriver:

          Hej,

          och tack så mycket! Ja, det är min personliga åsikt i alla fall. Många av de nackdelar som traditionellt förknippas med kärnkraft är inte eller bara delvis relevanta när det gäller MSR i allmänhet och LFTR i synnerhet. Jag får fundera på en tabell. Tills dess kan du titta på den här eller den här presentationen om du är intresserad.

          Man får det lätt att låta som att allt är guld och gröna skogar med en teknologi när man skriver om det vilket naturligtvis inte är fallet. Det finns problem kvar att lösa även med LFTR. Ett stort sådant är att mycket av den kunskap som en gång fanns inom forskarvärlden mer eller mindre har dött ut då teknologin i princip varit utdöd sedan 70-talet. Det kommer alltså ta en viss tid att bygga upp en ny kunskapsbas.

Lämna ett svar till skagedal Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>