Dyrt eller billigt? – del 5

På sin hemsida hävdar Arise Windpower att vindkraft är det billigaste energislaget per producerad kWh. Jag tog kontakt med dem angående referenser till detta påstående och fick följande svar:

Hej Johan,

Vi har räknat så här:

Vindkraft: Vi vet att vår egen produktionskostnad, antaget en WACC (genomsnittlig räntekostnad) om 7,5% ligger runt 55 öre per kilowatt timme, alla kostnader inräknade.

Merparten av kostnaden för en vindkraftproducerad kilowatt är hänförligt till just kapitalkostnaden då det är viktigt att ha ett rimligt antagande vad gäller denna. Vår WACC kalkyl bygger på 6 % räntekostnad på lånat kapital (före skatt) och 15% (efter skatt) på eget i relationen 70/30 ca. Livslängden för ett vindkraftverk är ca 20 år.

Investeringskostnaden är knappt 5 SEK per producerad års kilowatt timme.

Enkel vindkraftkalkyl;

Öre/kWh

• Avskrivning                                                25
• Ränta, medel 20 år                                    19
• Drift / Underhåll                                        11
• Bränsle                                                         0
• Summa kostnad                                        55

Kärnkraft: När det gäller kostnaden för kärnkraftverk så är investeringen per producerad års kilowatt timme ungefär lika liksom ränta och Drift/underhållskostnaden. Däremot uppstår en bränslekostnad för kärnkraft, något man undviken med vindkraft. Dessutom tillkommer en kärnkraftskatt.

En enkel och aktuell jämförelse; Det tredje kärnkraftverket i Finland (Olikiluito 3) är under byggnation med planerad driftsättning under år 2013 enligt följande;

• Effekt                                                   1 600 MW
• Beräknad produktion                       ca 13 TWh per år
• Investeringskostnad                        ca 5,5 – 6 mdr € (senaste bedömningen vilken är 50% över kalkyl)
• Specifik investeringskostnad            ca 32 MSEK/MW eller 4,6 SEK per års kWh
• – Beräknad teknisk livslängd               60 år

För att producera samma mängd el med ett landbaserat vindkraftverk om 2,5 MW med 100 meter vingdiameter (standard år 2010) samt med en, för svenska mått normal medelvind, (6,8 m/sekund) krävs:

• Antal verk                                            ca 2 000 st
• Effekt                                                     5 000 MW
• Beräknad produktion                         ca 13 TWh per år
• Investerings kostnad                         ca 6 mdr €
• Specifik investeringskostnad            ca 12 MSEK/MW eller 4,6 SEK per års kWh
• Beräknad teknisk livslängd               20 år

Nu kan man argumentera för att livslängden för ett NYTT kärnkraftverk, teoretiskt, är tre gånger så lång som för ett vindkraftverk. Ett äldre svenskt kärnkraftverk var dimensionerat för en kortare livslängd, 40 år om jag inte mins fel (bör dock kollas). Avskrivningskostnaden skulle mao kunna sättas till hälften av vindkraft vilket skulle sänka produktionskostnaden mad ca 12,5 öre/kWh. Skatter och bränslekostnader äter dock upp denna teoretiska besparing.

Avvecklingskostnaden för kärnkraft är också betydande (100 år, XXX MSEK) medan avvecklingskostnaden för ett vindkraftverk är försumbar (någon vecka, ca 300 kkr). Ett vindkraftverk består dessutom av statiska delar med betydligt längre livslängd är 20 år, exempelvis torn, transformatorer, elkablar, fundament mm. Att byta ut de rörliga komponenterna efter 20 års drift är tämligen enkelt, vilket man f.ö. också gör i ett kärnkraftverk.

Ovanstående summerat är att :

• Vindkraft har ingen bränslekostnad, i dagsläget inga större skatter (förutom en relativt låg fastighetsskatt), är enkelt att avveckla och/eller förlänga livslängden på.
• Kärnkraft skulle kunna vara lika kostnadseffektiv givet att (i) investeringskalkylen håller (vilket den uppenbarligen inte gjort i Finland), (ii) anläggningen håller i 60 år eller mer samt att (iii) man inte tar hänsyn till avvecklingskostnaden.

Jag hoppas ovanstående var svar på Din fråga. Jag har i ovanstående inte tagit hänsyn till de nya vindkraftverk som just nu utvecklas med större rotordiametrar (112 m +) och högre torn. Det är sannolikt att produktionskostnaden kan kapas något ytterligare med dessa.

Enligt mig begår man här följande fel:

• Avskrivningstiden för kärnkraft sätts till 20 år istället för 40-60 år vilket är ett kärnkraftsverks livslängd (vilket också Arise påpekar). Om man nu ändå vill sätta tiden till 20 år får man ta hänsyn till att under kärnkraftverkets 20-40 sista levnadsår levererar det energi i princip gratis då investeringen betalats av.
• Istället för att undanta kostnader för bränsle och underhåll i kärnkraftverket bör detta ingå på samma sätt som det gör i vindkraftsalternativet och inte komma som en ”okänd” extra kostnad vilket gör att den verkar betydligt större än vad den är. I själva verket är de sammanlagda kostnaderna för bränsle, underhåll, hantering av avfall, avsättning inför avveckling samt kärnkraftens effektskatt obetydligt högre än underhållskostnaden för vindkraft (16–20 öre för kärnkraft mot 11 öre för vindkraft per producerad kWh).
• Kapacitetsfaktorn för beräkningen av årsproduktionen är satt till 30% i vindkraftsalternativet. Detta kanske stämmer för platser med bra vindläge, men knappast som genomsnitt för ett helt land. Under 2009 var exempelvis genomsnittet för Danmarks hela vindkraftspark 22%.  Arise hävdar dock att 30% är realistiskt också för turbiner i sämre vindlägen för nästa generations vindkraftverk, som levereras från i år och framåt. Sett till statistiken är dock 25% en mer verklighetstrogen kapacitetsfaktor enligt mig.
• Slutligen bör för vindkraftens del hänsyn tas till den extra tillkommande reglerkraft som krävs för att parera de variationer som förekommer i vinden. Dessa uppgår till ett par öre per kWh under förutsättning att reglerkraften redan finns till hands. Svenska Kraftnät bedömer att en utbyggnad av 10 TWh vindkraft i Sverige skulle kräva 1400-1800 MW utökad reglerkraft då vattenkraften redan utnyttjas hårt. Till detta kommer även förbättringar i stamnätet.

Som svar på ovanstående invändningar säger Peter Nygren på Arise Windpower:

Att räkna fram en exakt produktionskostnad för olika energislag är inte alltid enkelt. Det handlar mycket om vilken räntesats man ansätter liksom förväntade livslängd och avvecklingskostnader. De två senare är i de flesta fall en gissning och ingen exakt vetenskap.   Vårt mål är i alla att produktionskostnaden skall hamna under 50 öre/kWh, även med våra rätt högt ställda avkastningskrav.

Ja, det återstår väl att se då mycket tyder på att kostnaderna för ny vindkraft är på väg upp. De föreslagna korrektionerna ger en kostnad per kWh för kärnkraften på 48 öre, vilket alltså inkluderar kärnkraftskatt, bränslekostnader samt avsättning för både avveckling och avfallshantering. Om man räknar med att en ny reaktor håller i 60 år sjunker kostnaden till 44 öre.